En lågkonjunktur står för dörren

En hel generation svenskar har aldrig tidigare upplevt den höga inflation som nu är ett faktum. I den lågkonjunktur som väntar oroar sig Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt för kortsiktiga politiska beslut.

I den konjunkturbedömning som Svenskt Näringsliv presenterade i slutet av augusti framhålls att läget i ekonomin är synnerligen osäkert. Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjningen håller kvar inflationen på en hög nivå. Men det är inte längre bara energi- och bränslepriserna som är pådrivande. Inflationstrycket är nu brett, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Han är professor i nationalekonomi och tillträdde i april i år som chefsekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Innan dess var han forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut och har i många år fördjupat sig i ämnen som arbetsmarknad, skatter och företagsklimat.

Tufft för besöksnäringen
Med sommarens inflationstakt på 8–9 procent har han följt vad som är de högsta prisstegringarna i Sverige på 30 år. Allt tyder på att 2023 blir ett år då vi – precis som stora delar av världsekonomin – går in i lågkonjunktur. Ett tidigt tecken brukar vara att hushållen tar ett fastare grepp om plånböckerna. I slutet av 2022 väntas den svenska reporäntan höjas till 2 procent och i slutet av 2023 kan den uppgå till 2,25 procent. Fallande bostadspriser finns med i bilden, liksom fortsatt höga elpriser för både hushåll och företag.

– Läget blir tufft för många och vi kommer att få se reallöneminskningar. Situationen kan inte kompenseras med högre löner. I så fall stiger inflationen ännu mer, säger Sven-Olov Daunfeldt.

En särskilt utsatt bransch är hotell och restaurang, som ännu inte hunnit återhämta sig fullt ut efter pandemin. Samtidigt har kriget i Ukraina påverkat turismen och den internationella delen av besöksnäringen. De senaste årens turbulens har även medfört att en hel del tidigare anställda har lämnat branschen, vilket har skapat problem med kompetensförsörjningen.

– Många av företagen i den här sektorn lever med låg rörelsemarginal. För restaurangbranschen ligger den i genomsnitt på bara 2–3 procent, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Svårare att låna
En annan bransch som länge har kämpat i motvind är detaljhandeln. Framför allt handlar det om fysiska butiker som säljer kläder och skor och som under pandemin har sett hur e-handeln har accelererat. När de ekonomiska kurvorna försämras kan det dessutom bli ännu svårare med kapitalanskaffning och lånemöjligheter i näringslivet i stort. Sedan tidigare finns det även många företag i olika branscher som har utnyttjat de statliga pandemistöden och till exempel skjutit upp sina skatteinbetalningar – något som omfattar mångmiljardbelopp och ofta beskrivs som en tickande ekonomisk bomb. Vissa ekonomer hävdar till och med att de politiska stöden runt om i världen har bidragit till den galopperande inflationen.

– Det finns olika uppfattningar om detta. USA har stått för den kanske mest expansiva politiken, och har nu en i hög grad efterfrågestyrd inflation som i olika grad får effekt i resten av världen. I Europa är inflationen mer kopplad till råvarubrist, logistik, kriget i Ukraina och energiförsörjningen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Efterlyser breda lösningar
Den elkris som har drabbat Sverige ser han i huvudsak som ”självförvållad”.

– Energisystemet i södra delen av landet har monterats ned. Det är problematiskt, eftersom investeringar i kärnkraft tar lång tid och tillståndsprocesserna kring vindkraft också haltar. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Om den inte fungerar mister vi det som har varit en av svensk industris komparativa fördelar, framhåller Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser dessutom att det krävs en rad andra långsiktiga politiska beslut som stärker vår konkurrenskraft. Sedan några år tillbaka har Sverige lägre BNP-tillväxt per capita än konkurrentländerna, vilket delvis kan förklaras av det stora flyktingmottagandet i mitten av 2010-talet.

– Vi har en integrationsutmaning och ett utanförskap, där många nyanlända har stora problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få bukt med det måste vi få fram nya instegsjobb, förbättra matchningen och satsa på fler yrkesutbildningar, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

Avvisar selektiva stöd
Han säger att politikerna behöver skapa en generell grogrund för innovation och tillväxt, särskilt bland små och unga företag som kan utmana de befintliga. Däremot avvisar han idéer om selektiva stöd.

– Politiker ska inte använda skattebetalarnas pengar till att påverka marknaden. Om ett företag inte kan överleva måste det läggas ned, rekonstrueras eller gå i konkurs. Då uppstår en ”creative destruction”, där nya företag kan födas i stället.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar förväntas den svenska tillväxten bli 1,9 procent i år och endast 0,5 procent under 2023.

– En förutsättning för att läget inte ska bli ännu värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Det kan motverka en minskad inhemsk konsumtion. En annan nyckel är att näringslivet kan och vågar anställa. Om många företag anställer en enda person gör det stor skillnad på bredden. Där finns ett stort samhällsekonomiskt värde, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

Hans bedömning är dock att den nu förestående lågkonjunkturen inte blir lika djup som den på 1990-talet.

– Både hushåll, företag och politiker får ha lite is i magen och satsa på långsiktiga beslut i väntan på nästa högkonjunktur. En av Sveriges fördelar är att vi har en låg statsskuld, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Sören Andersson

 

Pandemin gör oss till ofrivilliga innovatörer

Coronapandemin har bland annat förändrat våra arbetsplatser, vårt resande och vårt sätt att shoppa. På sikt kan den även påverka utformningen av våra städer, konstaterar framtidsspanaren Kjell A Nordström.

Det är onsdag förmiddag på våra respektive hemmakontor. Mötet kunde lätt ha genomförts via Zoom eller Teams, men som omväxling använder vi i stället våra smarta telefoner till ett röstburet samtal. Det blir med andra ord en gammaldags telefonintervju, av den typ som oftast var norm före mars 2020.

Kjell A Nordström berättar att han har tillbringat morgonen i en tv-studio hos Handelsbanken i centrala Stockholm. Nu är han tillbaka i hemmet på Djurgården, där han för ovanlighetens skull har tillbringat nästan hela det senaste året. Som doktor i internationellt företagande har han under flera decennier haft hela världen som arbetsfält. Hans livsnerv har varit att fara runt i uppemot 90 länder för att forska, föreläsa och fungera som rådgivare. Ofta har han kommit upp i omkring hundra resdagar per år.

– Coronapandemin har förändrat jobbet även för mig. I mitt fall har det på ett ofrivilligt sätt blivit till det bättre. Det är fantastiskt att kunna umgås mer med familjen och få mer tid till eftertanke, slår han fast.

”Lat-apan” ogillar förändring
I början av pandemin pratades det ofta om att vi som individer och samhällen så snart det blev möjligt skulle återgå till ”det normala”. I dag är det inom vissa områden svårt att föreställa sig den sortens kräftgång. Kjell A Nordström har till och med ett begrepp för fenomenet. Han kallar det ”lat-apan”.

– Vi människor är lata apor, eller latmaskar, av naturen. Vi gillar att spara på vår energi och förändrar oss bara om vi utsätts för rejäl press. Därför tror jag att mycket av det som vi snabbt har tvingats till under de här månaderna kommer att bestå även när coronaviruset har klingat av. ”Lat-apan” vill inte tillbaka till hur allt var för två år sedan, säger han.

Ett av de tydligaste exemplen är hur digitaliseringen tog sjumilakliv under 2020. Förändringar som annars kan ta tio år att realisera var plötsligt verkställda på tio veckor. Videomöten har blivit en ny del av vardagen för allt från konferenser och kundbesök till styrelsemöten och utbildningar.

Samtidigt har nätshoppingen exploderat och bidragit till att även åttioplussare har börjat beställa matkassar online.

– Tekniken för videokonferenser fanns tillgänglig redan 1986. Det är först nu som vi har börjat använda den på allvar. Samma sak gäller i undervisningen: Stockholms stad hade köpt in Teams redan för tre år sedan, men det var först i fjol som prylarna togs ned från hyllan. I många fall har vi haft tillgång till Ferrari-kapacitet, men hastigheten har bara legat på 20 kilometer i timmen, påpekar Kjell A Nordström.

Genomgång av hela värdekedjan
Han säger att det är svårt att utse enskilda vinnarbranscher och vinnarföretag. Krisen har knuffat fram utveckling och gjort de flesta av oss till ofrivilliga innovatörer.

– Förändringarna har rört sig som en tidvattenvåg genom samhället, och vi har fått anledning att granska nästan alla våra system. Min hypotes är att i stort sett alla branscher har fått lyfta sig en eller flera nivåer under pandemin, framhåller han.

När statsepidemiolog Anders Tegnell i intervjuer och på Folkhälsomyndighetens pressträffar har lyft fram att vi till exempel ska undvika ”onödiga resor” triggar det igång ett närmast filosofiskt resonemang, menar Kjell A Nordström. Vad är en onödig resa? Vad skiljer den från en nödvändig?

– Det här är frågor som kan ställas om det mesta. I företagen leder det ofta till en effektivitetsgenomgång av hela värdekedjan. Är det nödvändigt att vi gör så här? Nej, kanske inte. När den analysen väl är gjord finns det goda möjligheter att spara både tid, pengar och miljö. I den meningen är vi alla vinnare, säger han.

Mötesindustrin är förlorare
Den bransch som däremot har förlorat stort på hemarbete och avståndsrestriktioner är hotell, restauranger, reseföretag och andra aktörer inom turism- och mötesindustrin. När hela affärsidén bygger på att människor ska kunna träffas i verkliga livet är det svårt att få till någon genomgripande omställning.

– Det blir intressant att se vad som händer där när virusdammet har lagt sig. Kommer vi fortfarande att vara 500 personer som samlas för att dricka kaffe på stora konferensanläggningar? Även denna bransch, ”meet and greet”, behöver kanske omforma sitt erbjudande på sikt. En sak står i alla fall klar: de ekonomiska kurvor och konjunkturprognoser som störtdök förra våren pekar nu uppåt igen. De skräckscenarier som byggde på att svensk ekonomi skulle backa med 25–30 procent har inte blivit verklighet. Till mångas förvåning blev det i stället en smärre dipp på cirka 3 procent.

– Pandemin blev ett ekonomiskt syratest för både företag och nationer. Sverige – och övriga Norden – verkar över lag ha klarat testet väldigt bra. Vissa företag har till och med upplevt ett uppsving under krisen, konstaterar Kjell A Nordström.

Robusta ekonomier i Norden
Han säger att våra ekonomier, särskilt de nordiska, visade sig vara mer robusta än vad vi trodde. Här fanns redan breda band, smarta telefoner och licenser för tekniska plattformar. Vi var förberedda, utan att vi visste om det. En annan förklaring kan vara att alla de nordiska nationerna brukar beskrivas som högtillitsländer.

– Tillit är vår kanske största, nordiska naturresurs. Vi har ett grundläggande förtroende både för varandra och för våra myndigheter, vilket är helt centralt vid en kris. Visst händer det att någon institution kan tappa i förtroende, men det övergripande samhällskontraktet brukar förbli intakt.

På de internationella rankningslistorna brukar de nordiska länderna alltid hamna högt inte bara vad gäller teknikmognad, utan även inom områden som jämlikhet och innovation. För Sveriges del har det resulterat i globalt konkurrenskraftiga företag som till exempel Volvo, Ikea och H&M.

Förmågan till innovation brukar även kopplas till att svenskar sedan länge är kända för nyfikenhet och upptäckarlust. Trösklarna för att sms-deklarera eller boka tid hos en nätläkare är inte särskilt höga.

Återgång till medeltidsstaden
De tre megatrenderna som ibland förkortas GUD – globalisering, urbanisering och digitalisering – är ständigt närvarande i vårt land. Vid sidan av den höga digitaliseringstakten är Sverige även en av de mest urbaniserade nationerna i världen. I dag är det 63–64 procent av jordens befolkning som bor i städer, visar FN:s statistik. Om 15–20 år väntas den siffran uppgå till hela 80 procent.

Även om coronapandemin har lett till att en hel del svenskar omprövar sitt storstadsboende och tillbringar mer tid på landet talar det mesta för att den generella trenden ändå fortsätter. Däremot kan morgondagens stad se annorlunda ut än dagens.

– Den typ av stad som har vuxit fram under de senaste 100 åren är funktionsseparerad, med till exempel boende för sig och arbete för sig. Nu får vi kanske se en återgång till den mer integrerade medeltidsstaden, där det fanns restauranger, odlingar och hästgarage i samma kvarter, säger Kjell A Nordström.

Han följer bland annat vad som händer i Paris, där en komplicerad trafikinfarkt har drivit på utvecklingen mot vad som kallas ”15-minutersstaden”. Ungefär 150 stadsdelar deltar i samarbetet, där tanken är att invånarna ska kunna hantera merparten av sina liv inom ett område som motsvarar max 15 minuters förflyttning.

Ett tomrum i centrum
Omdaningen av Paris är ett exempel på ”The Doughnut City”, det vill säga en stad som till formen liknar en bakad munk. Där finns en stor och tydlig ring, men ett tomrum i mitten.

– Stadens mest centrala delar blir kanske inte lika attraktiva i framtiden. Munkens ring förstärks om folk lämnar Stockholm och Uppsala och flyttar till Norrtälje och Morgongåva. Det i sin tur påverkar både handel, lunchrestauranger, kontorslokaler och fastighetspriser, påpekar Kjell A Nordström.

Han har många forskningsuppslag som han gärna vill ta en närmare titt på. Vad han har saknat mest under det senaste året är det kunskapsutbyte som äger rum när människor möts öga mot öga, bortom alla skärmar.

– Samtidigt är jag övertygad om att ”lat-apan” i mig kommer att se till att det blir färre resdagar än tidigare. Jag hörde att Ericsson-koncernen bedömer att hälften av deras affärsresande kommer att försvinna. Troligen blir det likadant för mig, säger han.

•••

Namn: Kjell A Nordström.
Född: 1958 i Stockholm. Delvis uppväxt på Åland.
Karriär: Handelshögskolan i Stockholm. Doktor i internationellt företagande. Egenföretagare som anses vara en av Europas ledande forskare kring multi­nationella företag, globalisering och ledarskap.
Aktuell: Med boken ”Corona Express – en liten bok om världen efter pandemin”, skriven ihop med Per Schlingmann.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2021

Text: Lena Lidberg
Bild: Bingo Rimér