Fusk med coronastöd

Tidigare i våras rapporterade Sveriges Radio om att det pågick många brottsutredningar kopplade till misstänkt fusk med olika coronastöd till företag. Vi har hört med såväl Tillväxtverket som Polisen och Ekobrottsmyndigheten hur det ser ut idag.

Tillväxtverket har beviljat stöd för korttidsarbete till företag som haft ekonomiska problem till följd av pandemin. Totalt har de betalat ut runt 47 miljarder kronor, men totalt nettobeviljat belopp är 40 miljarder kronor. Nettobeviljat belopp är det belopp som företagen får behålla efter avstämning.

Fusk med korttidsstöd bedrägeri
Fram till slutet av mars hade myndigheten fått in ungefär 3 000 tips om fusk kopplat till korttidsarbete, och av dessa har 282 lett till polisanmälan. Fusk med korttidsstödet faller under bedrägeri, vilket innebär att man måste kunna bevisa att det finns ett uppsåt att fuska.

– I fall där vi har kunnat konstatera att ett företag har lämnat oriktiga uppgifter, men där vi bedömer att vi inte kan styrka uppsåt att fuska, har vi i en del fall i stället möjlighet att göra ett återkrav på hela eller delar av det utbetalda beloppet, säger Niklas Kjellberg som är presschef på Tillväxtverket.

Totalt har Tillväxtverket återkrävt belopp relaterat till korttidsarbete på cirka 4,8 miljarder kronor.

Företag i nästa alla branscher
De polisanmälningar som Tillväxtverket lämnat har lett till att Polisen den sista februari hade 195 öppna ärenden gällande korttidsarbete. Medelvärdet för dessa ärenden är 707 855 kr. Det finns många misstankar och det rör sig om företag i nästan alla branscher. Det handlar om allt från att man misstänker att fel person har skickat in ansökan till att företaget inte har det antal anställda de uppger.

– Det kan också handla om att företaget har gått i konkurs kort efter att stödet utbetalats, och företag som är på obestånd är inte berättigade till stödet, säger Lotta Mauritzson, på polisens nationella bedrägericenter.

Hur många åtal som väckts går emellertid inte att få reda på. Det är Åklagarmyndigheten som väcker åtal i de ärenden som utreds av Polisen, men de för ingen statistik över detta. Inte heller Domstolsverket för statistik över hur många fällande domar och strafförelägganden det blivit.

Fusk med omställningsstödet
Ekobrottsmyndigheten utreder fusk kopplat till omställningsstödet, ett stöd för de företag som fått minskad omsättning till följd av pandemin. Till och med den sista februari har 16 ärenden lett till åtal som omfattar totalt 33 brottsmisstankar. Av dessa 16 finns det hittills två ärenden där dom vunnit laga kraft. Antal strafförelägganden uppgår till fem och omfattar elva brottsmisstankar. Vid slutet av februari pågick 47 förundersökningar med minst en brottsmisstanke om omställningsstödsbrott hos Ekobrottsmyndigheten.

Fusk kopplat till omställningsstödet handlar bland annat om oriktiga uppgifter gällande omsättningstapp till följd av pandemin, företagets nettoomsättning, vinstutdelning under förbudstiden eller företagets fasta kostnader.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Anette Norling
Bild: Pexels