Globala näringslivet hårt drabbat

Ungefär 10 000 svenska företag bedriver handel med Kina och cirka 600 företag har personal eller produktion på plats. Det är många bolag som har drabbats av stiltjen som förekommit i coronautbrottets epicentrum, och på Ackordscentralen hanterar man just nu en av de första virusrelaterade företagsrekonstruktionerna.

Rekonstruktionen som hanteras av Stefan Skeppstedt rör en underleve­rantör till fordonsindustrin. Företaget som har ett hundratal anställda till­verkar bränsletankar till hybridbilar, och ungefär hälften av produktionen går till fabriker i Kina.

– Det som framkallade den akuta likviditetsbristen i det här fallet var att man inte fick sina fakturor betalda under fyra veckor, och dessutom har beställningarna uteblivit från de kine­siska fabrikerna. När coronautbrottet var som värst i Kina gick alla hem, och följden blev att ingen kunde attestera fakturor från företaget. Nu har man emellertid ambitionen att jobba ikapp väldigt mycket i Kina, säger Stefan Skeppstedt.

Fordonsindustrin är en hårt drabbad bransch, men det finns nästan ingen som är förskonad. Kina har med sitt låga löneläge länge varit ett självklart val för tillverkning av såväl insatskomponenter till industrin som kläder. Enligt siffror från tanke­smedjan Timbro så har hela 51 000 företag världen över åtminstone en leverantör i Wuhan där utbrottet började, och 5 miljoner företag har minst en underleverantör där.

För svensk del så har exempelvis ett 70-tal av den svenska fordons­industrin underleverantörer i de drabbade kinesiska områdena. Även många svenska klädkedjor har till­verkning i Kina. För Lindex del är 20 procent av produktionen förlagd till Kina, och konkurrenten Kappahl har hela 40 procent av sin produktion i Kina. Båda klädkedjorna vittnar om att corona försenat deras sommar­kollektion med upp till tre veckor. För klädbranschen så kan även några veckor få stor inverkan eftersom deras produkter i stor utsträckning är säsongsberoende.

Företagsrekonstruktion kan ge bättre skydd än stödpaketet
Stefan Skeppstedt är förvånad över att staten inte på ett tydligare sätt lyfter fram lagen om företagsrekon­struktion i det läge som nu råder. Enligt honom liknar rekonstruktions­institutet i mångt och mycket det stödpaket som staten har sjösatt, men till skillnad från en rekonstruktion så ger stödpaketet inte något skydd från fordringsägare. I en företags­rekonstruktion har du möjlighet att få en lönegaranti, och om du gör ett offentligt ackord betalar du bara 25 % av lönegarantin. Dessutom så betalar staten sociala avgifter. Du kan också få ett ackord på skatten, som leder till att du bara betalar 25 % av skatteskul­den om ackordet går igenom.

– I stödpaketet blir du inte av med skatteskulden utan den skjuts på framtiden med ränta. Jag tycker att företagsrekonstruktion är ett bra medel att skaffa sig ett skydd från fordringsägare, och att få möjlighet att strukturera om verksamheten utifrån det nya marknadsläget. Det hade varit ett utmärkt tillfälle nu att lätta på reglerna kring lönegaranti, och kanske förlänga den tid under vilken lönegaranti utgår. Det skulle på många sätt underlätta mer för före­tagen än alla permitteringsregler. Om situationen för företagen lättar, och ackordet blir högre än 25 procent, skulle detta till och med bli billigare för staten, säger Stefan Skeppstedt.

– Många företagsrekonstruktioner kan visserligen misslyckas och bli konkurser om inte marknaden vänder, men jag tror också att det är bra att alla konkurser inte kommer samtidigt. Det kommer att bli en enorm värdeförstöring om alla bolag går i konkurs samtidigt, säger Stefan Skeppstedt.

Förändrad syn på lagerhållning
Ett globaliserat näringsliv innebär både möjligheter och risker, och i spåren av corona är det kanske lättast att se till riskerna och sårbarheten. För att säkerställa produktionen behöver företagen snabbt titta på alternativa produktionslösningar och på sikt även ta ställning till om så kallade just-in-time-leveranser verkligen är något man vågar satsa på i framtiden. Dyr lagerhållning kommer förmodligen att betraktas som en självklarhet i framtiden, så även att sprida ut pro­duktion och leverantörer istället för att samla allt på samma plats.

– I näringslivet har man under ganska lång tid inte velat binda kapital genom att ha stora lager på reserv­delar eller annat. Det är företagseko­nomiskt bra men det finns ett pris för detta och det inser man nu. Här måste man tänka om och börja ha vissa pro­duktionsdelar på hyllorna igen, säger Stefan Skeppstedt.

God likviditet och stark balansräkning a och o
För att klara sig lättare ur nästa kris framhåller Stefan Skeppstedt vär­det av en god likviditet och en stark balansräkning.

– De företag som har en svag balans­räkning faller som korthus, i början av en så kraft kris som den vi gått in i nu. Men det är lätt att vara efterklok, att ta höjd för en kris liknande corona, är i det närmaste omöjligt. Men en låg­konjunktur kommer alltid förr eller senare, det får man som företagare inte glömma. Då är det ”cash is king” som gäller. Och den som har god lik­viditet, och en stark balansräkning kan utnyttja marknaden för att göra förvärv till bra priser, säger Stefan Skeppstedt.

Det är oerhört många företagare som hör av sig till Ackordscentralen just nu, men än så länge är det inte så många globala företag. Men härom veckan blev Stefan Skeppstedt rekon­struktör i ett annat företag som är helt beroende av den europeiska fordonsindustrin. Bolaget har tappat 95 procent av sin försäljning, särskilt stängda fabriker i Frankrike, något som har slagit hårt mot verksam­heten.

– Många globala företag är relativt stora, med kompetenta finansavdel­ningar. Och ju större företag, desto mer har man sannolikt förstått vikten av en långsiktig finansiering som kan utnyttjas också i svåra tider. De större internationella företagen kommer säkerligen att komma men det dröjer lite. Det finns också säkert en vilja från de finansiella systemen att undvika de stora konkurserna, och istället skjuta till mer likviditet där det behövs, säger Stefan Skeppstedt.

Text: Anette Norling
Bild: Athais Morais/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020