Rekord i handelspolitisk osäkerhet

Turerna har varit många sedan april när USA:s president Donald Trump startade sitt stora tullkrig. Den handelspolitiska osäkerheten i världen har aldrig varit större än nu – men för svensk del finns ändå ljusglimtar.

Drygt två månader har gått sedan Donald Trump utlyste den 2 april 2025 till ”befrielsedagen”. Hans idé är att USA:s industri ska återfödas med hjälp av höga strafftullar mot omvärlden.

Otaliga experter har varnat för följderna och betonat att alla parter blir förlorare i ett handelskrig – i det här fallet kanske främst USA. När etablerade värdekedjor slås sönder väntar som regel stigande priser, tilltagande inflation, uppskjutna investeringar och oro på börsmarknaderna. En eskalerande konflikt med åtgärder och motåtgärder leder till minskad världshandel, försämrad konjunktur och påverkan på ekonomi och sysselsättning.

Det tullpaket som Donald Trump presenterade den 2 april omfattade cirka 60 länder och en mängd procentsatser. Sedan dess har hans utspel och förändringar duggat tätt. Först låg tullarna gentemot EU på 20 procent. På senare tid har det förekommit hot om 50 procent.

Efter att han den 9 april utlyste 90 dagars tullpaus för bland annat EU gäller, i skrivande stund, en amerikansk grundtull på 10 procent för varor från EU. Parallellt har han dock infört tilläggstullar på till exempel stål, aluminium och fordonsdelar, vilket påverkar specifika branscher.

Nytt besked den 9 juli?
Hur Donald Trumps planer ser ut efter tullpausens slut den 9 juli är högst oklart. Däremot pågår nu flera amerikanska rättsprocesser kopplade till tullarna. Normalt är det den amerikanska kongressen som fastställer landets internationella handelspolitik, men Donald Trump har åberopat en lag från 1977 och hänvisar till ett nationellt nödläge. Han hävdar att tullarna behövs för att stärka USA:s nationella och ekonomiska säkerhet.

I slutet av maj beslöt USA:s federala domstol för internationell handel att blockera de svepande importtullarna, efter stämningar från bland annat amerikanska småföretagare. Beslutet överklagades blixtsnabbt av Trumpadministrationen och mindre än ett dygn senare meddelade en överdomstol att tullarna kvarstår tills vidare. Ytterst behöver frågan troligen avgöras av USA:s högsta domstol, vilket kan dröja. Med andra ord: det enda som just nu är säkert beträffande tullarna är att allt präglas av mycket stor osäkerhet.

– Vi har aldrig upplevt så stor handelspolitisk oförutsägbarhet som nu. Den globala handeln är i gungning och bland svenska exportchefer finns en deppig syn på exportmarknaden, konstaterar Lena Sellgren, chefekonom på Business Sweden.

Lägsta uppmätta nivån
Stämningsläget hos svenska varu- och tjänsteexportörer speglas tydligt i Business Swedens Exportchefsindex, EMI, för årets andra kvartal. Jämfört med första kvartalet föll EMI med 3,5 enheter, från 49,9 till 46,4. Det delindex som visar förväntad exportefterfrågan från Nordamerika störtdök under samma period med 30,2 enheter, från 56,5 till 26,3. Det är den lägst uppmätta nivån sedan mätningarna startade 2007. Ett index under 50 indikerar att exportföretagen har en dyster syn på exportmarknaden. Det är 50-strecket som utgör skiljelinjen mellan optimism och pessimism.

Vid sidan av Nordamerika föll index för förväntad efterfrågan även för Sydamerika och för Central- och Östeuropa. Sammantaget märks dock en försiktigt optimistisk syn på Europa, men framför allt finns det en starkt optimistisk syn på förväntad efterfrågan från Asien och Mellanöstern, Turkiet och Afrika.

– Det är den främsta ljuspunkten i denna mätning. Förhoppningsvis är det ett tecken på att exportföretagen ser sig om efter nya marknader. Historiskt har företagen haft god anpassningsförmåga, påpekar Lena Sellgren.

Nya marknader i Asien
Eftersom Sverige är mycket exportberoende är tullar och minskad frihandel besvärliga nyheter. I det perspektivet vill Lena Sellgren ändå påminna om att cirka 80 procent av den svenska exporten sker till EU:s inre marknad eller till länder där EU har frihandelsavtal.

Sveriges varuexport till USA uppgår till 9 procent och till Kina är den 4 procent.

– En stor del av den framtida tillväxten kommer att ske i Asien, där en ung befolkning står för en ökande efterfrågan. Länder som Indien, Indonesien, Thailand och Filippinerna blir allt mer intressanta för svenska företag. I dag är det bara några få procent av vår export som går till dessa länder, men den siffran kommer att öka, säger Lena Sellgren.

Mer avgörande är dock att de europeiska marknaderna visar på en försiktig återhämtning. Vid sidan av den gröna och digitala transformationen har försvar och säkerhet fått ökad betydelse.

– Satsningar på digital och fysisk infrastruktur, försvar och energi kommer att stärka Europa. Tyskland, som står för en fjärdedel av EU:s ekonomi, har fått en reforminriktad förbundskansler i form av Friedrich Merz, samtidigt som Storbritannien nu har en EU-vänlig premiärminister i form av Keir Starmer, säger Lena Sellgren.

Hon beskriver svenska företag som ”väldigt väl positionerade” och berättar att nästa Exportchefsindex från Business Sweden presenteras den 28 augusti.

Risk för stagflation
Även Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för näringslivsforskning, påpekar att hälften av Sveriges BNP är kopplad till export. Eftersom Europa är vår viktigaste handelspartner är det förhållandena där som betyder mest.

– Framåt kommer vi dessutom att orientera oss mer mot Indien, Kina och resten av Asien. Det här tar tid och är inte okomplicerat. Kina arbetar strategiskt och vill få internationella företag att starta verksamhet där, bland annat för att få tillgång till våra kunskaper, säger Magnus Henrekson.

Han konstaterar att den yttersta konsekvensen av stor turbulens i världshandeln kan bli stagflation, det komplicerade tillstånd som utmärks av både hög inflation, stagnerande eller krympande ekonomi och ökande arbetslöshet på en och samma gång.

– Det finns en sådan risk. Men jag bedömer att den är mindre nu än för några månader sedan, säger han.

Inga stora rörelser
På Konjunkturinstitutet är prognoschef Ylva Hedén Westerdahl lite förvånad över att den senaste tidens tullkaos hittills inte har gjort särskilt stora avtryck i deras statistik. Varje månad frågar de cirka 6 000 svenska företag och 1 500 hushåll om synen på ekonomin. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.

– Vi trodde att företagen skulle vara mer pessimistiska, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Lågkonjunkturen har sedan tidigare medfört ett dämpat stämningsläge, men i april och maj märks inga stora rörelser. Störst pessimism finns hos hushållen, och till viss del i tjänstesektorn. Tillverkningsindustrin ligger i linje med det historiska genomsnittet.

– De flesta industriföretag anger att de inte påverkas eller bara påverkas i liten grad av förändrade tullar eller osäkerhet kring framtida tullnivåer. Det är kanske ett tecken på att företagen är flexibla och att pandemin har visat att det går att ställa om, framhåller Ylva Hedén Westerdahl.

Sammanlänkat system
Vid en presskonferens i slutet av maj pekade Riksbanken på att de tvära kasten i den amerikanska handels- och säkerhetspolitiken har ökat risken för finansiell instabilitet i ett globalt och sammanlänkat finansiellt system. Om förtroendet för den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer snabbt försämras kan det få stora konsekvenser. Riksbanken anser därför att det är viktigt att värna om de globala regleringsstandarder som togs fram efter den globala finanskrisen 2008–2009.

För Sveriges del beskrivs det ekonomisk-politiska ramverket som stabilt, med starka statsfinanser. Samtidigt konstaterar Riksbanken att det svenska finansiella systemet sedan länge präglas av flera strukturella sårbarheter. Bland annat har fastighetsföretagen fortsatt stora lån, ofta via företagsobligationsfonder. ”Det är därför välkommet att det införs nya krav på likviditetshantering i fonderna, eftersom det kan bidra till att minska dessa risker”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Lena Lidberg
Bild: Konjunkturinstitutet