Praktisk handbok om konkurs

Under januari 2019 lanseras den femte boken i skriftserien, som är ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik. Boken heter Vad händer i konkurs? Praktisk genomgång av konkursärendets olika skeenden. Hans Ödén på Ackordscentralen är en av författarna.

Hans har tillsammans med Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf skrivit boken som har tre fokusområden - förvaltaren, borgenären och Tillsynsmyndigheten.

Praktisk handbok från början till slut
– Syftet med boken är att få kunskap om hur en konkurs går till, från början till slut. Det finns ingen liknande bok på marknaden, säger Hans Ödén.

– Vi har försökt skriva en lättbegriplig handbok med hänvisningar till lagtext, och det kommer att finnas en lagtextbilaga i boken. Däremot har vi undvikit att påtala brister och saker som borde förändras, det är en helt annan bok.

Bokens målgrupp är de som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med konkurser, som fordringsägare och andra intressenter. Det kan handla om icke-professionella borgenärer, banktjänstemän och nyanställda på en förvaltarbyrå, men boken kan även vara användbar som studentlitteratur. Fredrik och Nils-Bertil känner varandra sedan tidigare och har skrivit en bok om skuldsanering tillsammans, men för Hans är samarbetet nytt.

– Fredrik känner jag professionellt sedan hans arbete som chef för TSM. Nils-Bertil har jag däremot inte haft kontakt med yrkesmässigt även om jag vetat vem han är, säger Hans.

Hoppas på ökad kommunikation mellan borgenär och förvaltare
Förhoppningen med boken är att den ska säljas och att folk ska läsa den, framför allt de som inte har någon aning och vad en konkurs är för något. Hans hoppas även att borgenärer ska få upp ögonen för att de kan göra mer än att bara anmäla vilken fordran man har.

– Jag upplever ofta att borgenärer är ganska oengagerade och att de inte ställer så höga krav på förvaltaren som de skulle kunna göra. Så kanske kan borgenärer med hjälp av boken för upp ögonen för att de kan arbeta på ett lite annorlunda sätt, menar Hans.

– Utgången blir bättre med ett större samarbete. Man jobbar ju för hela borgenärskollektivet och för att det ska bli ett så bra utfall som möjligt. Det kräver ett bra samarbete med både borgenär och gäldenär.

Om författarna
Hans Ödén är jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör och likvidator på Ackordscentralen. Hans har tidigare skrivit kommentarer till 8 kapitlet i konkurslagen för rättsdatabasen Karnov.

Nils-Bertil Morgell var tidigare verksjurist på Skatteverket, och har medverkat vid utarbetande av handböcker och handledningar utgivna av Skatteverket. 2016 gav han tillsammans med Ylva Larsson ut boken Skatteverket som borgenär i Ackordscentralens skriftserie. Har även skrivit Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Fredrik Benndorf.

Fredrik Benndorf var tidigare chef för Tillsynsmyndigheten i Stockholm och har även varit rådman vid Gotlands tingsrätt. Har skrivit boken Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Nils-Bertil Morgell.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Ansvar för styrelse i aktiebolag

Man kan lätt förledas att tro att om man driver en verksamhet i ett aktiebolag har varken aktieägarna eller styrelsen något ansvar för bolagets förpliktelser. Många har dock bittert fått erfara att så inte är fallet. Det personliga ansvaret för vissa förpliktelser aktualiseras dock normalt först efter att ett bolag har blivit försatt i konkurs.

Det kanske allra vanligaste personliga ansvaret för styrelsen uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att personligt ansvar ska uppkomma förutsätter det enligt lagtexten uppsåt eller grov oaktsamhet från styrelsens sida. I praktiken är det dock fråga om något som närmast kan liknas vid ett strikt ansvar.

Uppsåt och grov oaktsamhet
Uppsåt är till exempel att utredningen visar att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men att betalningen ändå inte skedde. Styrelsen har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om styrelsen fortsatt verksamheten trots att den insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Styrelsen undgår dock risk för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.

Aktiebolagslagen reglerar
Styrelsen kan också bli personligt ansvarig enligt flera regler i aktiebolagslagen. Enligt den ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte gör det kan den bli personligt ansvarig för skulder som uppkommer efter den tidpunkt då styrelsen borde ha upprättat den. För att aktieägaren ska bli personligt ansvarig vid bolagets kapitalbrist krävs det att han, med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation på grund av att till exempel aktiekapitalet inte är återställt efter en första kontrollstämma, deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet. I ett sådant fall ansvarar aktieägaren för bolagets förpliktelser som uppkommer efter två veckor från den andra kontrollstämman eller från den tidpunkt då den borde ha hållits. Skadeståndsskyldighet kan uppkomma om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Vidare kan styrelsen få ett bristtäckningsansvar om det har skett någon olaglig vinstutdelning eller annan olaglig kapitalanvändning om mottagaren inte kan återbära det erhållna beloppet till bolaget.

Årsredovisning och borgen
Personligt ansvar kan också uppkomma enligt årsredovisningslagen om styrelsen försummar att lämna in årsredovisningen inom 15 månader från räkenskapsårets utgång. Detta ansvar gäller för de förpliktelser som uppkommer därefter. Slutligen uppkommer ett personligt ansvar för styrelsen om den har gått i borgen för någon av bolagets förpliktelser. De vanligaste förekommande fallen är borgensansvar för bolagets krediter i banker.

Hans Ödén
Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018