Under sommaren har de svenska konkurserna nått rekordnivåer, och den dystra trenden ser ut att fortsätta under hösten och vintern. Många av de berörda företagen ingår i den grupp som fick skatteanstånd under pandemin.

Hittills i år befinner sig konkurserna på den högsta nivån sedan kreditupplysningsföretaget Creditsafe startade sina mätningar 1999. Under perioden januari–juli har totalt 4 486 aktiebolag gått i konkurs, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med samma period i fjol. Juli var den tolfte månaden i rad med en negativ trend. Detaljhandel, byggentreprenörer och byggfirmor är hårt pressade branscher, liksom hotell och restaurang. Andra som har det tufft är partihandel, livsmedelsbutiker, städföretag, åkerier, bilverkstäder, sportaffärer och sporthallar.

– Detta är stora branscher som representerar många arbetstillfällen. Tyvärr kan det slå hårt mot arbetslösheten, via underleverantörer i flera led. Minskad köpkraft hos konsumenterna och höga räntor slår extremt hårt, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, i en av företagets sammanfattningar.

Hyreshöjningar och ökade råvarukostnader är andra faktorer som bidrar till ett kärvt affärsklimat. Henrik Jacobsson bedömer att 2023 kommer att gå till historien som ett av de tuffare åren i svenskt näringsliv.

– Hösten och vintern blir ett stålbad för många företag, befarar han.

Kort livslängd
Till och med juli har i år 9 759 anställda påverkats av en konkurs hos arbetsgivaren. Det är en ökning med 34 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Enligt Creditsafe var juni den månad som hittills uppvisar den högsta konkurssiffran med 815 aktiebolag på listan. En femtedel av de bolag som gick i konkurs i juni var yngre än tre år.

Åren 2020–2022, i samband med pandemin, startades en stor mängd nya aktiebolag i Sverige och en hel del av dessa har efter relativt kort tid kastat in handduken. Efter pandemin har samtidigt nyföretagandet fallit tillbaka och ligger nu på samma nivå som 2019.

Kännetecknande för pandemiåren var samtidigt de statliga krispaket som skulle förhindra en omfattande konkursvåg. Inte minst var det många företag som tog fasta på möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningarna.

– Eftersläpande skatteskulder fortsätter att vara en tickande bomb. Många konkurser sker i branscher som fick ekonomiskt stöd under pandemin. I flera stora konkurser vet vi att bolagen tidigare har beviljats anstånd och för bolag som utsätts för kris efter kris blir det svårt att få ekonomin att gå ihop, konstaterar Henrik Jacobsson.

Förlängt skatteanstånd
Möjligheten till skatteanstånd bygger på ett riksdagsbeslut som ursprungligen fattades under våren 2020. Sedan dess har kompletteringar och förlängningar klubbats vid flera tillfällen, senast i februari i år. Då ändrades sista ansökningsdatum från 12 februari till 12 september 2023 för de företag som har månads- och kvartalsredovisning. De som har årsredovisning kan söka senast den 16 januari 2024. Efter detta datum kan ett företag få ytterligare tolv månaders förlängning, plus en avbetalningsplan som sträcker sig över 36 månader. Avbetalningsplanerna ska innehålla minst två avbetalningar, och merparten av skulden ska betalas under första halvan av perioden.

Ett av skälen till att politikerna valde att förlänga ansökningsdatumet med ett halvår var att det har tagit tid att utforma regeringens elstöd till företag. Däremot ingår det inte i Skatteverkets uppdrag att göra bedömningar av varför ett företag har behov av skatteanstånd.

– Det som vi kontrollerar är att företagen har skött sin redovisning och ekonomi och att det inte finns tidigare skatteskulder, förklarar Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket.

Många nya ansökningar
Under 2023 har Skatteverket hittills tagit emot cirka 80 000 nya ansökningar om skatteanstånd. De flesta bedöms vara förlängningar av redan befintliga anstånd, men här finns även nytillkomna ansökningar och nytillkomna ansökningsföretag.

– Vi kan inte på något enkelt sätt se vad som är vad. Däremot vet vi att de 100 största företagen står för ungefär en tredjedel av totalsumman, konstaterar Tomas Envall.

I slutet av 2022 uppgick det sammantagna värdet av skatteanstånden till drygt 34 miljarder kronor. I mitten av augusti i år hade den summan ökat med cirka 10 miljarder, till 44,8 miljarder kronor. Samtidigt har företagens kostnader för att upprätthålla skatteanstånd gradvis ökat. Den ränta som Skatteverket tar ut höjdes den 1 augusti i år från 3,75 till 5 procent. Utöver det tillkommer en anståndsavgift på 0,1 procent per månad och ansökningssumma.

Än så länge är det oklart hur stort det totala skatteanståndet hittills är och hur stor del av anstånden som har betalats tillbaka. Många företag har förlängt sina anstånd i olika omgångar, betalat tillbaka hela eller delar av beloppen, höjt eller sänkt sitt anstånd längs vägen och i vissa fall återkommit med nya ansökningar.

– Faktorer som dessa gör det svårt för oss att upprätthålla en sammanhållen överblick. Vi arbetar med en sammanställning, men vet ännu inte när den kan vara klar, säger Tomas Envall.

Påfrestningar på samhället
Anders Bergman, vd för Ackordscentralen Norrland, ser att konkurserna nu ökar även i norra Sverige.

– Storstäder går före Norrland i både upp- och nedgång. Vi började se en tydlig konjunktursvacka under våren, säger han.

Vissa av konkurserna går att koppla till företag som har haft skatteanstånd, men oftast har ett obestånd flera samverkande orsaker. Här ryms allt från omsättningstapp till kostnadsökningar.

– Skatteanstånden och krispaketen under pandemin bidrog till att företag som i grunden var sunda kunde överleva, vilket var bra. Men i de företag där stöden mest blev konstgjord andning är nog läget värre. Vid sidan av den uppskjutna skatten har det hunnit uppstå nya utmaningar, påpekar Anders Bergman.

Samtidigt tycker han att ”konstgjord andning” inte nödvändigtvis var fel under pandemin.

– Det var en fördel för samhällsekonomin att kurvan över konkurser inte pekade spikrakt uppåt då. En konkurs är ingen isolerad händelse. Den får effekt på andra företag och kan ge stora påfrestningar på samhället i stort.

Anders Bergman framhåller även att statistiken över antalet konkurser inte ger hela bilden av hur obeståndsnivån ser ut i landet. Alla konkurser beror inte på obestånd – bakom siffrorna finns många företag som inte ens har bedrivit verksamhet. Det är inte ovanligt att företag avvecklas och städas ut genom ett konkursförfarande.

– Den avgörande komponenten är hur många anställda det konkursade företaget har haft. Det är dessa siffror som nu tyvärr ökar, säger han.

Lågkonjunktur även under 2024
Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, bedömer att den svenska ekonomin i år går in i en lågkonjunktur som består även nästa år.

– Hög inflation och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll. Detsamma gäller bostadsbyggandet, som nu minskar snabbt. Samtidigt ser vi en inbromsning i exporten, säger hon.

Faktorer som dessa gör att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, väntas bli svagare än väntat och i år minskar med cirka 1 procent. Lågkonjunkturen har ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden, men bedömningen är att arbetslösheten väntas öka till 8,4 procent under nästa år.

– Just nu går arbetsmarknaden starkt, vilket kan tyckas förvånande. Men framåt ser det svagare ut i omvärlden, vilket påverkar den svenska exportmarknaden, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.

Inflationen har dock börjat falla tillbaka och väntas fortsätta sjunka under 2024. Konjunkturinstitutet tror att Riksbanken gör ytterligare en räntehöjning vid mötet den 21 september, men att det kan bli den sista innan en serie räntesänkningar tar vid framåt sommaren.

– Vår nästa prognos över konjunkturläget presenteras den 27 september, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

•••

44,8 miljarder i utestående skattefordringar
Pandemivåren 2020 införde riksdagen en möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar. Sedan dess har drygt 62 000 företag utnyttjat den möjligheten.

I mitten av augusti i år uppgick de utestående anstånden till 44,82 miljarder kronor, fördelat på 24 265 företag. De 100 största företagen står för en tredjedel av summan, 15,67 miljarder kronor.

Branscher med störst anstånd är handel med 9,78 miljarder kronor, tillverkning med 8,19 miljarder, hotell och restaurang med 5,13 miljarder och bygg med 4,78 miljarder kronor.

Källa: Skatteverket.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Andrew Shelley, Pexels