Insolvensrättsligt forum 2024

Stiftelsen Insolvensrättsligt forum, i vilken Ackordscentralen är en av stiftarna, höll sitt insolvensrättsliga forum i Uppsala den 7–8 maj 2024.

Drygt 350 deltagare från hela landet fick lyssna till aktuella och intressanta ämnen. Till skillnad från de senare årens forum upptog frågor kring företagsrekonstruktion en mindre del. Den första dagen inleddes med att dela ut stiftelsens stipendier till Sara Göthlin, Stockholms universitet, och Markus Ehrenpil, Ackordscentralen Stockholm, för sina doktorsavhandlingar om ”Prioritet och Avtal – intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens” respektive ”Rekonstruktionsuppgörelsen – Om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag”.

Återvinning i konkurs och prepack
Paneldiskussionerna inleddes med att behandla återvinning i konkurs samt så kallade prepack-förfaranden, vilka ingår i EU-kommissionens förslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvensrätten. Från Ackordscentralens sida deltog Mikael Kubu i panelen som diskuterade prepack.

Återtagandeförbehåll i konkurssammanhang
Därefter diskuterades återtagandeförbehåll i konkurssammanhang i en panel bestående av bland annat professor emeritus Torgny Håstad. Under detta ämne nämndes bland annat EU-kommissionens nyligen framlagda förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar, vilket bland annat innehåller en föreskrift om att säljaren behåller rätten till varorna tills full betalning erlagts om köparen och säljaren uttryckligen avtalat om ett återtagandeförbehåll innan varorna levererades. Ett sådant genomförande skulle innebära stora förändringar i den svenska insolvensrätten.

Styrelsens plikter och ansvar vid insolvens
Den första dagen avslutades med en paneldebatt om styrelsens plikter och ansvar vid insolvens under ledning av professor emeritus Rolf Dotevall, tillika styrelsemedlem i Stiftelsen Ackordscentralen. Under den andra dagen som avslutades vid lunchtid, diskuterade en panel bestående av bland andra Markus Ehrenpil, effekterna av den nya lagen om företagsrekonstruktion, som trädde i kraft den 1 augusti 2022.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Hans Ödén
Bild: Pexels

Insolvensrättsligt forum 2022

Efter ett uppehåll 2021 på grund av coronapandemin kunde Stiftelsen Insolvensrättsligt forum hålla det sextonde insolvensrättsliga forumet den 4 och 5 maj 2022 i Uppsala universitetsaula.

Traditionsenligt brukar forumet hållas den första veckan i februari, men aulan var bokad för ett annat arrangemang denna tid. Huvuddelen av de cirka 300 deltagarna var dock nog nöjda med att få uppleva ett vackert vårväder i Uppsala i stället för en bister kall februarivind.

Paneldebatt om rekonstruktionsplan och planförhandlingar
Huvuddelen av forumet ägnades åt den nya lagen om företagsrekonstruktion, som efter forumet trädde i kraft den 1 augusti 2022. En paneldebatt i vilken bland annat Mikael Kubu från Ackordscentralen deltog, diskuterade rekonstruktionsplanen och planförhandlingarna. En nyhet i lagen är att planen ska fastställas av rätten. Det finns vissa relativt komplicerade regler, dels om gruppindelningar av borgenärer, dels vilka krav som måste vara uppfyllda för att rätten ska kunna göra det. Doktoranden Markus Ehrenpil från Uppsala universitet, som deltog i panelen, hade en hel del uppfriskande inlägg under vilka han bland annat på ett charmigt sätt framförde att det kanske inte är konkursförvaltare som ska ägna sig åt företagsrekonstruktioner.

Vidare behandlade forumet genom paneldebatter gäldenärens avtal under företagsrekonstruktion samt den så kallade superförmånsrätten för ny finansiering. I den senare ingick bland annat Erik Hellström från Ackordscentralen. En nyhet i lagen är att kraven har skärpts för att kunna förordnas till rekonstruktör. Även denna fråga debatterades av en panel. I sedvanlig ordning avslutades den första dagen av en middag med underhållning på Uppsala slott.

Insolvensrättsliga avhandlingar
Den andra dagen behandlande två insolvensrättsliga avhandlingar – Konkurs och process respektive Fordrans uppkomst av Marek Keller respektive Jonatan Schytzer. Stiftelsen Ackordscentralen, som bland annat har som ändamål att främja forskning inom insolvensrätten, bidrog ekonomiskt till den senare avhandlingen. Forumet avslutades med att Torgny Håstad i sedvanlig ordning gjorde en lysande och intressant genomgång av en handfull insolvensfall som avgjorts av Högsta domstolen under åren 2019 - 2021.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Hans Ödén
Bild: Uppsala universitet pressbild

Vad tycker deltagarna om forumet?

Vi summerar årets forum genom att ställa följande frågor till några olika deltagare.

1. Vilken funktion anser du att Insolvensrättslig Forum har?
2. Hur tycker du att årets forum var?
3. Vilken eller vilka frågor tycker du var mest intressanta?
4. Tycker du att det finns någon annan intressant insolvensrättslig fråga som borde ha behandlats?

 

HANS ANDERSSON, ORDFÖRANDE REKON:

  1. Insolvensrättsligt Forum är unikt på det sättet att det är en återkommande samlingsplats för både praktiker, rättsvetenskapsmän och sakkunniga från departementen. Forumet är också viktigt för att föra fram budskapet till framförallt lagstiftaren om vikten av att agera för att vi ska ha en modern och ändamålsenlig insolvenslagstiftning. Att forumet endast hålls vartannat år tror jag är bra i det avseendet då det ger möjlighet att låta tiden verka och sålla ut de frågor som fortfarande är eller har blivit aktuella sedan sist.
  2. Jag tycker det var ett lyckat arrangemang med en bra blandning av ämnen av direkt betydelse för det praktiska rättslivet och mer framåtblickande frågor kopplat till framförallt det arbete som pågår på EU-nivå för att harmonisera insolvensrätten.
  3. Jag tycker frågeställningen om styrelseledamöternas medansvar vid insolvens är högintressant. Det finns ett ökat fokus på frågan från rättsvetenskapen men också genom utländsk påverkan och nu senast genom bestämmelser i det nya insolvensdirektivet från EU. Samtidigt är det väldigt oklart vad den närmare innebörden av medansvaret är och vi har inte ännu något vägledande avgörande i frågan. Att EU:s nya insolvensdirektiv fick en plats på forumet var också självklart eftersom det står klart att det ska antas och bli lag i Sverige inom ett par år. Med tanke på de omfattande förändringar som måste införas i svensk rätt för att implementera direktivet är det en mycket kort tid.
  4. Jag hade gärna sett att frågorna kring konkursbolagets möjligheter att processa efter konkurs och hela regelkomplexet kring 3 kap 9-10 §§ konkurslagen hade fått ett större utrymme. Nu berördes ämnet lite grann men det finns mycket ytterligare att fundera kring. Samtidigt är programtiden begränsad så prioriteringar måste göras.

 

LARS-GUNNAR ÖBERG, BANKJURIST SWEDBANK:

  1. Forumet har en mycket viktig funktion att fylla som en samlingspunkt för praktiker, akademiker och lagstiftare samt andra intressenter med syfte att på ett djupare plan diskutera och debattera insolvensrättsliga frågeställningar. Det är viktigt för framtiden att denna tradition fortsätter och utvecklas.
  2. Årets forum var (som vanligt) mycket bra och höll en hög nivå. Med hög nivå menar jag bland annat sammansättningen av panelen med professor Mikael Möller (och Torgny Håstad i publiken), jur.dr. och doktorander samt några av våra främsta advokater inom rättsområdet. Genom deras medverkan så håller forumet en hög nivå.
  3. Styrelseansvarsfrågan och ackordsfrågan. Frågorna om styrelseansvar kunde knytas till några aktuella rätts fall och genom denna koppling så ges belysning åt både praktiska och teoretiska moment kring uppkomna frågeställningar. Även frågorna om ackord hade en balanserad mix mellan teori och praktiska moment.
  4. Inte på årets forum utan det får anstå till år 2021. Det är bättre att koncentrera sig kring några få frågeställningar och fördjupa sig i dessa än att ägna tid åt en mångfald med frågor. Risken blir annars att det missas i fördjupningen av ämnena.

 

MARIT JUSELIUS, RÄTTSLIG SPECIALIST SKATTEVERKET

  1. I och med att forumet är öppet för alla som intresserar sig kan man få en bred diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Paneldiskussionerna och deltagarnas inlägg på forumet bidrar till en ökad förståelse för de komplexa frågor som tas upp. Förhoppningsvis kan även de diskussioner som förs plockas upp av lagstiftaren. Ett intressant inslag de senaste åren har varit de mentometeromröstningar som görs. Dessa ger en fingervisning av deltagarnas åsikter i en viss fråga.
  2. Årets forum innehöll en bra blandning av såväl teoretiska som praktiska frågor. Mixen anser jag är nödvändig för att öka förståelsen och få en verklighetsförankring i problemställningarna.
  3. Genomgången av EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering uppskattade jag och diskussionerna om vad direktivet kan komma att innebära för Sveriges del var väldigt intressanta. Det var ett särskilt informativt inslag i debatten att en representant från departementet som för Sveriges del förhandlat om direktivet deltog. Sedan var punkten om de ”Luriga ackordsfrågorna” mycket givande – många intressanta juridiska frågor väcktes och man kunde konstatera att rättsläget inte alla gånger är helt klart.
  4. De frågor som fanns med på dagordningen i år var väl avvägda och det är ingen särskild frågeställning som jag saknade.

 

JÖRGEN TESCH, KRONOFOGDE OCH VERKSAMHETSUTVECKLARE, JURIST OCH KONKURSTILLSYNSENHETEN:

  1. Insolvensrättsligt Forum har kommit att bli en institution i insolvenskretsar. Forumet fyller förstås både funktionen av att möjliggöra debatt och sprida kunskap i obeståndsfrågor, men det är också en plats att mötas på och återknyta kontakt med personer som man kanske annars inte träffar så ofta.
  2. I årets program var jag själv särskilt intresserad av inledningspunkten - om styrelseansvaret i insolvenssituationer. Jag tycker framställningen blev levande och engagerande - en bra mix av teoretiska tankar från universitetsvärlden och de mer praktiskt orienterade advokaternas infallsvinklar. Även fredagens programpunkt, om ackordsfrågorna, innehöll många intressanta delfrågor som blev besvarade - både av panelen och av auditoriet, via mentometersvaren. Ur ett allmänbildningsperspektiv är det förstås bra att veta vad en dubbel ”haircut” är för något.
  3. Torsdagens andra punkt blev litet tyngre - förmodligen beroende på att jag själv inte är praktiskt verksam inom företagsrekonstruktion. Forumet riktar ju sig till en ganska bred grupp av obeståndsspecialister och man kan inte förvänta sig att alla delar av programmet passar alla deltagare fullt ut. Dessutom måste man lägga litet tid på förberedelser – framförallt gäller det frågor man inte själv sysslar med dagligdags, annars kan sådana programpunkter bli svåra att ta till sig fullt ut.
  4. Nästa Forum hoppas jag kan innehålla en punkt som diskuterar ett skarpt regeringsförslag med utgångspunkt i den rapport om en rationellare konkurshantering (RKH), som togs fram för några år sedan - i ett samarbete mellan Domstolsverket och Kronofogden. En punkt med en kollega från något av våra nordiska grannländer - kanske en konkursförvaltare eller en konkursdomare - tror jag också hade blivit en uppskattad del av programmet.

Text: Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Återkommande ämnen under Insolvensrättsligt Forum

Vid de femton Insolvensrättsliga Forum som hållits sedan 1990, har ett antal ämnen återkommit vid flera tillfällen.

Insolvensrättsligt Forum har genom att understödja insolvensrättslig debatt och forskning, val av forumens ämnen och deltagarnas breda representation, påverkat lagstiftningen samt haft betydelse som rättskälla och inspirationskälla. Även om det kan vara svårt att hålla isär påverkan av debatten i forumet från påverkan av enskilda personers insatser, kan interaktion mellan forumet och lagstiftningsprocessen konstateras.

Ständigt aktuella frågor

Rekonstruktion av insolventa företag
1988 tillsattes en Insolvensutredning för att analysera behov och förutsättningar för ett rekonstruktionsinstitut efter internationell förbild. Rekonstruktion av insolventa företag var det första ämnet på det första forumet 1990. Ämnet har sedan dess varit uppe på agendan vid ett flertal tillfällen, bland annat under punkterna ”Förmånsrätt och företagsrekonstruktion” 1999, och ”Offentligt ackord” 2007. 2017 diskuterades temat igen under ”Aktuella frågor rörande företagsrekonstruktion”. ”EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering” diskuterades under årets forum eftersom en överenskommelse har träffats mellan rådet och parlamentet om rubricerade direktiv. Det är nu föremål för språklig översyn och översättning och väntas träda i kraft i april 2019. Vad gäller rekonstruktion, inklusive ett samlat insolvensförfarande, har forumet påverkat och bidragit till att ett antal grundläggande principer inom rekonstruktionsrätten fått rättspolitiskt gehör.

Abandonering av egendom från konkursbo
När ämnet diskuterades vid 1997 års forum blev det allmänt känt och lanserat som ett särskilt institut inom konkursrätten. Mikael Möller menar i skriften ”Insolvensrättsligt forum 2009” att det var först då som konceptet abandonering lades fast i nutida svensk rätt. Ämnet har sedan återigen diskuterats vid 1999 års forum under ämnet ”Konkurs och miljöansvar”. Det var även föremål för diskussion 2001 (”Lagstiftningsstopp på Justitiedepartementet”) samt 2005 (”Konkurs och processer”).

Styrelseansvar
Har upprepade gånger diskuterats under forumen, senast i år under temat ”Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion”. Ämnet stod även på agendan 2017 då ”Styrelsens plikter och ansvar vid sannolikhet för insolvens” diskuterades. 2011 behandlades utvecklingslinjer i rättspraxis avseende företrädaransvar enligt aktiebolagslagen och skattebetalningslagen.

Diskussionspunkter vid 2019 års forum var:

  • Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion
  • EU-direktivet om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering
  • Luriga ackordsfrågor

Källor: ”Insolvensrättsligt forum 2009”, Redaktör Mikael Möller, iUSTUS Förlag, samt program för forum till och med 2019.

Text: Lotta Hovhammar • Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

 

Styrelseansvar och luriga ackordsfrågor

Programmet för Insolvensrättsligt Forum den 7 - 8 februari 2019 behandlade inledningsvis frågan om styrelseansvar vid insolvens. Bland annat diskuterades huruvida styrelsen blir skadeståndsansvarig enligt 29 kap 1 § aktiebolagslagen gentemot bolaget vid fortsatt drift av ett insolvent sådant.

 Några välmeriterade deltagare hävdade att så är fallet, medan några andra var ytterst tveksamma. Vidare diskuterades en nyligen publicerad dom från Högsta domstolen, som fastslog att styrelsens medansvar vid underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen inte upphör vid ett beslut om företagsrekonstruktion). Större delen av den första dagen ägnades annars åt EU-direktivet om rekonstruktion.

Avtalsviten och värderingstidpunkt
Efter en sedvanlig trevlig middag med underhållning på Uppsala slott inleddes och avslutades andra dagen med en relativt livlig diskussion kring några luriga ackordsfrågor. Mikael Möller pläderade bland annat för att avtalsviten som belöper på tid efter inledd företagsrekonstruktion för prestationer som inte nyttjas av gäldenären kan inte göras gällande som en fordran i ackordsförhandlingarna. Sådana viten är till exempel vanligt förekommande i centrumanläggningar gentemot butiker som håller stängt i strid mot avtalet.

Vidare diskuterades värderingstidpunkten av tillgångarna i en företagsrekonstruktion. Panelen konstaterade att den ska avse förhållandena vid ansökan om företagsrekonstruktion samt att om en företagshypoteksinnehavare bedöms sakna fullgod säkerhet för sin fordran ska han till den delen i röstningshänseende betraktas som en oprioriterad borgenär. Om tillgångsmassan skulle öka under rekonstruktionen så att han får fullgod säkerhet för sin fordran är han dock berättigad till att få full utdelning.

Tidsbestämda förmånsrätter
Bedömning av så kallade tidsbestämda förmånsrätter diskuterades också. Frågan handlade om vilken dag som ska vara utgångspunkt för att bedöma om en revisors fordran är förmånsberättigad enligt 10 a § förmånsrättslagen, dagen för ansökan om företagsrekonstruktion eller dagen för röstning om ackordsförslaget. Den senare dagen är oförmånlig för revisorn om hans arbete har utförts tidigare än sex månader från den dagen. Panelen förordade att utgångspunkten ska vara dagen för ansökan om företagsrekonstruktion, vilket innebär att om revisorns arbete har utförts senare än sex månader dessförinnan består förmånsrätten även om tidsrymden är längre än så den dag då röstning om ackordet sker. Rättsläget är dock oklart och några från auditoriet pläderade för en annan ordning.

Precis som under 2017 års forum ställdes under dagarna ett antal frågor som deltagarna fick möjlighet att rösta på genom en mentometerapplikation i telefonen.

Text: Hans Ödén
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Insolvensrättsligt Forum – en mötesplats över yrkesrollerna

I år arrangeras Insolvensrättsligt Forum för femtonde gången i Uppsala. Forumet är den största juristkonferensen i ett enskilt ämne i Sverige, och intresset att delta är stort.

1988 tillsattes en Insolvensutredning för att analysera behov och förutsättningar för ett rekonstruktionsinstitut efter internationell förebild. Fördelarna med att istället skapa ett forum och en mötesplats för praktiker och akademiker inom insolvensbranschen övervägde, och ett första Insolvensrättsligt Forum hölls första gången 1990.

Stiftelsens sju stiftare
1992 bildades Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftarna var Juridiska institutionen Uppsala universitet, Finansbolagens förening, dåvarande Konkursförvaltarkollegiernas Förening (idag REKON), Riksskatteverket, dåvarande Sveriges Ackordscentral (idag Stiftelsen Ackordscentralen), dåvarande Sparbanksgruppen (idag Swedbank) och Svenska Bankföreningen. Det lades vikt vid att deltagandet skulle vara på självkostnadsnivå så att alla, inklusive den statliga sidan, kunde vara med.

Stort intresse för insolvensrättsliga frågor
Stiftelsens ändamål är att understödja debatt och forskning rörande insolvensrättsliga frågor, med syfte att påverka lagstiftning och bevaka praktiska frågor och forskningsfrågor. Intresset att delta är stort. De flesta i branschen har någon gång varit med, många går regelbundet. I genomsnitt deltar 350 till 400 personer vilket gör Insolvensrättsligt Forum till den största juristkonferensen i ett enskilt ämne i Sverige.

Formella och informella möten
Att samla samtliga yrkesroller inom insolvensrätt under två dagars konferens gör forumet till en viktig mötesplats. Här finns möjlighet att driva frågor, ta del av den aktuella debatten, fördjupa kunskapen i viktiga frågor, utbyta åsikter över gränserna och
knyta nya kontakter. Lika viktiga som ämnesdiskussionerna är att konferensen skapar tillfälle att träffas under informella former.

Stiftarna föreslår forumets ämnen
2019 års forum är det femtonde som arrangeras. Ett knappt år innan forumet går av stapeln hålls ett styrelsemöte där representanter för de sju stiftarna kommer med ämnesförslag för konferensen. Från de förslagen väljs sedan tre fyra ämnesblock ut och de praktiska förberedelserna kan börja. I år var konferensen tillbaka i den nyrenoverade universitetsaulan, och den efterföljande middagen hölls på sedvanligt vis på Uppsala slott.

Text: Lotta Hovhammar
Bild: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019
Ur innehållet: Insolvensrättsligt Forum – en mötesplats över yrkesrollerna. | Återkommande ämnen under Insolvensrättsligt Forum. | Styrelseansvar och luriga ackordsfrågor - sammanfattning av programpunkterna. | REKON – en betydelsefull påverkare inom rättsområdet. | Vad tycker forumets deltagare? | Ny lag om entreprenörsansvar i byggbranschen | Nytt på AC. | Frågespalt. | Rättsnytt | Profil – Branka Stojkovic. |
Läs Ackordscentralen Nyheter nr 1 här.