Handeln – en bransch i stor förändring

Strukturomvandlingen inom handeln gör att det i snitt försvinner sex svenska butiker – varje dag. I en vikande konjunktur kan läget accelerera, befarar Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Med drygt 9 000 medlemsföretag är bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel ett av Svenskt Näringslivs största förbund. Organisationen företräder både parti-, detalj- och e-handeln. För snart tre år sedan tillträdde Johan Davidson som handelsorganisationens chefsekonom. Under den perioden har branschen upplevt stora omvälvningar, stundtals i oväntat hög takt.

– Över lag har handelns lönsamhet och rörelsemarginaler fallit sedan 2015, med ett kraftigt ras under 2018. Det ska ses i ljuset av att den allmänna konjunkturen har varit god, med en stark köpkraft hos hushållen. Om konjunkturen i stort nu börjar vika finns det risk för att problemen inom handeln tilltar, påpekar Johan Davidson.

Fler varsel och konkurser
Under 2019 har både antalet varsel och konkurser ökat markant i branschen. Mellan januari och oktober i fjol var varslen 80 procent fler än under samma period 2018. Samtidigt har antalet anställda som drabbas av konkurser ökat med 30 procent. Tidigare har ökningen främst berört företag med några få medarbetare, men under 2019 steg antalet konkurser även bland de företag som har mellan tio och femtio anställda.

Värst drabbad av den tuffa konkurrenssituationen är den så kallade sällanköpshandeln inom detaljhandeln, med produkter som exempelvis elektronik och kläder. Här har globaliseringen och e-handeln snabbt bidragit till nya köpmönster.

– Tidigare fanns det konkurrens mellan olika butiker på samma ort, eller kanske mellan olika städer. Nu har kunderna i stället tillgång till en internationell marknad, direkt i datorn eller mobilen. Följden blir att det uppstår en enorm prispress i konsumentledet, konstaterar Johan Davidson.

Försvagad krona
Han framhåller att en konkurrens av detta slag blir extra kännbar för ett högkostnadsland som Sverige. Samtidigt ser han Riksbankens penningpolitik som en komplicerande faktor. En lång period med minusränta har försvagat kronans värde och fördyrat handlarnas inköpspriser på importmarknaden.

– Det här sker parallellt med att hyror och löner tickar på. Sammantaget ger det ett mycket svårt kostnadsläge, som i synnerhet påverkar sällanköpshandeln.

Nätet av fysiska butiker har under 2010-talet tunnats ut, och de butiker som blir kvar minskar ofta sina lokalytor. Statistik från HUI Research, Svensk Handels utredningsinstitut, visar att Sverige under de senaste åren har förlorat över 7 000 butiker.

Låga marginaler i e-handeln
I gengäld har det tillkommit flera tusen nya företag som vill vara med och forma framtidens handel, framför allt på internet. Men många av e-handlarna brottas också med lönsamhetsproblem och har ofta ett ännu sämre utgångsläge än sällanköpshandlarna. Siffrorna för 2019 är ännu inte tillgängliga, men 2018 låg e- handlarnas rörelsemarginal i genomsnitt på cirka 0,5 procent. En stor del av dessa företag är nystartade och befinner sig i tunga investerings- och marknadsföringsfaser.

– Vissa av dem kommer att lyckas och bli vinnare. Vi ser exempel på bolag som framgångsrikt arbetar i nära dialog med kunderna och tidigt satsade på e-handelsexport. Ofta kapar de grossistledet och tar kontroll över hela värdekedjan, med allt från design till tillverkning, säger Johan Davidson.

Hemkörning av livsmedel
Den del av branschen som är minst utsatt för internationell konkurrens är dagligvaruhandeln. Här finns större möjligheter att kompensera sig för ökade omkostnader, men även i denna sektor har det visat sig svårt att förbättra lönsamheten. Konsumenternas ökade intresse för hemkörning av livsmedel genererar nya transportkostnader, och i vissa butiker krävs det extrainsatser för att försöka motverka upprepade snatterier, stölder och stökigheter.

Under tiden gör digitaliseringen sitt intåg även i dagligvaruhandeln. Automatiserade lagerlösningar vinner mark och kunder erbjuds till exempel att handla i mobil och hämta varorna i butik. När systemen med självskanning och betalstationer har mognat väntas nästa steg på vissa håll bli personallösa butiker – allt för att kunna minimera de förhållandevis höga personalkostnaderna.

– De svenska arbetsgivaravgifterna är i längden ohållbara. Inom EU är det Sverige och Frankrike som ligger i särklass högst på området. Det är kostsamt för staten att sänka avgifter som dessa, men någon form av avtrappning skulle behövas, anser Johan Davidson.

Kritik mot kemikalieskatter
Han pekar även på andra politiska frågor som Svensk Handel ser som hämmande för svensk konkurrenskraft. En av dem är den så kallade kemikalieskatten som riksdagen införde 2017 och som höjdes i fjol. Skatten berör vitvaror och elektronikprodukter och utgår från varornas vikt.

– Grundproblemet är att skatten ensidigt slår mot den som väljer att köpa kylskåp eller liknande i Sverige. För att slippa en extraavgift på kanske 400 kronor väljer då vissa kunder att i stället e-handla från exempelvis Danmark. Det leder i sin tur till längre transporter och ökad miljöpåverkan, vilket gör att skatten blir kontraproduktiv.

– På samma sätt betraktar vi den kemikalieskatt på kläder som också är på gång i Sverige. Inte heller där kan vi hitta några reella miljövinster, säger Johan Davidson.

Den del av branschen som är mest svåranalyserad just nu är partihandeln, alltså där försäljningen sker till andra företag och inte till enskilda konsumenter. Partihandelns exportörer har i viss mån kunnat dra nytta av den svaga kronan, men från och med 2017 präglas även denna sektor av fallande lönsamhet och tilltagande internationell konkurrens.

– Förklaringen är att partihandeln har hälften av sin försäljning till detaljhandeln, påpekar Johan Davidson.

Ett levande samhälle
Att de fysiska butikerna försvinner i rask takt får konsekvenser även i stadskärnor, köpcentrum och glesbygdskommuner. Det är fler än Svensk Handel som oroar sig för att ”handelsplatsen i centrum” på många håll är hotad eller redan nedlagd.

– Vi är måna om att både butiker, kaféer och restauranger ska fortsätta att vara en naturlig del av samhället. När kommunerna planerar nya bostäder försöker vi alltid lyfta fram värdet av att satsa på service och att skapa trygga miljöer där folk vill tillbringa tid i stället för att bara jäkta förbi. Ibland handlar det också om att till exempel arbeta för fler p-platser, åtminstone på de orter där det inte finns någon större kollektivtrafik att använda sig av.

Dialog med fastighetsägarna
Johan Davidson uppmuntrar dessutom medlemsföretagen att ha en nära dialog med fastighetsägarna. Det finns en tät koppling mellan hyresnivåerna och handlarnas lönsamhetsgrad.

– Vissa handlare tycker att hyran är en större utmaning än konkurrensen från e-handeln, berättar han.

Svensk Handels eget kontor finns i Handelns hus på Regeringsgatan 60 i centrala Stockholm. Ett stenkast ned finns en av huvudstadens klassiska affärsgator, Kungsgatan. Det händer att Johan Davidson besöker någon av de närliggande butikerna, men även han och hans familj har med tiden blivit regelbundna nätshoppare.

– Tidigare brukade jag åka till butik sent på torsdagarna för att veckohandla mat. Numera gör vi i stället 80–90 procent av familjens matinköp på nätet. I branschen brukar vi säga att det finns tre saker som driver e-handeln, och jag kan bara instämma. Det handlar om bekvämlighet, utbud och pris, säger Johan Davidson.

Svensk Handels scenarier för detaljhandeln fram till år 2030:

Totalt väntas e-handeln utgöra 26–36 procent av den svenska detaljhandeln.
Inom sällanköpsvaruhandeln väntas näthandeln stå för 45–48 procent, varav utlandshandeln bedöms utgöra 8–16 procent.
Försäljningen av dagligvaror på nätet väntas uppgå till 10–15 procent.
Antalet butiker i sällanköpshandeln väntas minska med 7 000–11 500.
Antalet sysselsatta i sällanköpshandeln bedöms minska med 27 000–55 000 personer.

Källa: Rapporten ”Läget i handeln 2019”.

Text: Lena Lidberg
Foto: Svensk Handel

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020