Styrelseledamöters skyldigheter och ansvar vid risk för obestånd

Styrelseledamöter har en skyldighet att hålla sig uppdaterade om ett bolags ekonomiska situation, men är dagens ansvarsregler helt ändamålsenliga? Det har Karin Blad, verksam vid Örebro universitet och Uppsala universitet, undersökt i sin avhandling.

Titeln på avhandlingen är Styrelseledamöters skyldigheter och ansvar vid risk för obestånd och liknande situationer. Syftet med avhandlingen har varit att systematisera och utvärdera reglerna om skyldighet och personligt ansvar för ett aktiebolags styrelse när bolaget befinner sig i insolvenszonen. Det har även ingått att undersöka regleringens ändamålsenlighet.

Befintliga regler i svensk rätt tillräckliga
Vilka skyldigheter en styrelseledamot har när ett bolag har ekonomiska problem regleras bland annat av det skatterättsliga företrädaransvaret, borgenärsbrottsbestämmelserna och kapitalbristreglerna. I 2017 års rekonstruktions- och insolvensdirektiv finns bestämmelser kring skyldigheter för befattningshavare i bolag om det föreligger sannolikhet för insolvens. Rekonstruktionsutredningen och regeringen konstaterade emellertid att befintliga regler i svensk rätt är tillräckliga för att säkerställa att styrelsen i ett aktiebolag som närmar sig obestånd beaktar både borgenärernas och andra parters intressen liksom behovet av att vidta åtgärder för att undvika insolvens. Man konstaterade också att det finns regler i svensk rätt som syftar till att förhindra att styrelsen i ett aktiebolag uppsåtligen eller av oaktsamhet agerar på ett sätt som hotar företagens livskraft.

Kapitalbristreglerna är inte ändamålsenliga
Karin Blad håller inte med och pekar som exempel på kapitalbristreglerna.

– I den mån bolagets insufficiens, det vill säga att skulderna överstiger tillgångarna, är en indikation på obestånd så aktualiseras visserligen kapitalbristreglerna och det handlingsmönster som styrelsen ska följa. Kapitalbristreglerna får emellertid bara önskad effekt om ett aktiebolag har ett minimikapital som faktiskt svarar mot verksamhetens omfattning och risker. Så är oftast inte fallet idag, menar Karin Blad.

Hon fortsätter.

– Kapitalbristreglerna är inte effektiva och ändamålsenliga om syftet är att de ska förhindra obestånd eller att få styrelseledamöter att agera och avveckla i tid. Därför menar jag att eventuella kapitalbristregler inte ska aktualiseras när en godtyckligt satt beloppsgräns råkar passeras.

Hon föreslår även att medansvarsreglerna i ABL på grund av kapitalbrist ska tas bort och att det bland annat bör införas en plikt att ansöka om ett bolags konkurs. Även om det finns visst stöd för att en sådan plikt ingår i styrelsens omsorgsplikt är detta inte självklart.

– Idag finns ingen lagstadgad plikt i Sverige att ansöka om konkurs om ett aktiebolag är på obestånd, till skillnad mot de flesta länder inom EU, påpekar hon.

Omsorgspliktens omfattning bör kodifieras
Dessutom menar hon att det i övrigt finns möjlighet att kodifiera omfattningen av omsorgsplikten inklusive när bolaget börjar närma sig insolvens. Det kan göras genom att klargöra att det finns en plikt att iaktta borgenärernas intressen när det står klart att det finns en påtaglig fara för konkurs. Ett annat alternativ är att införa en pliktkatalog i ABL så att det är tydligt för styrelseledamöter vilka intressen de ska beakta, och när.

– Det innebär att man kodifierar det som redan torde gälla men att det blir tydligare och möjligen underlättar framgången med en eventuell skadeståndstalan, säger Karin Blad.

Strax efter disputationen presenterade Utredningen om bolaget som brottsverktyg sin översyn av bland annat aktiebolagslagens regler om tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist. Reglerna ansågs vara i behov av översyn bland annat eftersom kapitalkravet i svenska privata aktiebolag är relativt lågt och att det kan ifrågasättas om det utgör ett effektivt borgenärsskydd.

– Man föreslår, liksom jag gör i avhandlingen, en handlingsplikt som är tydligare kopplad till obeståndsbegreppet. Jag tror att min avhandling kan bidra till den diskussion som nu kommer att följa av förslaget och förhoppningsvis leda fram till lagstiftning, säger Karin.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023

Text: Anette Norling
Bild: Hanna Orzikh