Ett stålbad står för dörren

Under sommaren har de svenska konkurserna nått rekordnivåer, och den dystra trenden ser ut att fortsätta under hösten och vintern. Många av de berörda företagen ingår i den grupp som fick skatteanstånd under pandemin.

Hittills i år befinner sig konkurserna på den högsta nivån sedan kreditupplysningsföretaget Creditsafe startade sina mätningar 1999. Under perioden januari–juli har totalt 4 486 aktiebolag gått i konkurs, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med samma period i fjol. Juli var den tolfte månaden i rad med en negativ trend. Detaljhandel, byggentreprenörer och byggfirmor är hårt pressade branscher, liksom hotell och restaurang. Andra som har det tufft är partihandel, livsmedelsbutiker, städföretag, åkerier, bilverkstäder, sportaffärer och sporthallar.

– Detta är stora branscher som representerar många arbetstillfällen. Tyvärr kan det slå hårt mot arbetslösheten, via underleverantörer i flera led. Minskad köpkraft hos konsumenterna och höga räntor slår extremt hårt, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, i en av företagets sammanfattningar.

Hyreshöjningar och ökade råvarukostnader är andra faktorer som bidrar till ett kärvt affärsklimat. Henrik Jacobsson bedömer att 2023 kommer att gå till historien som ett av de tuffare åren i svenskt näringsliv.

– Hösten och vintern blir ett stålbad för många företag, befarar han.

Kort livslängd
Till och med juli har i år 9 759 anställda påverkats av en konkurs hos arbetsgivaren. Det är en ökning med 34 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Enligt Creditsafe var juni den månad som hittills uppvisar den högsta konkurssiffran med 815 aktiebolag på listan. En femtedel av de bolag som gick i konkurs i juni var yngre än tre år.

Åren 2020–2022, i samband med pandemin, startades en stor mängd nya aktiebolag i Sverige och en hel del av dessa har efter relativt kort tid kastat in handduken. Efter pandemin har samtidigt nyföretagandet fallit tillbaka och ligger nu på samma nivå som 2019.

Kännetecknande för pandemiåren var samtidigt de statliga krispaket som skulle förhindra en omfattande konkursvåg. Inte minst var det många företag som tog fasta på möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningarna.

– Eftersläpande skatteskulder fortsätter att vara en tickande bomb. Många konkurser sker i branscher som fick ekonomiskt stöd under pandemin. I flera stora konkurser vet vi att bolagen tidigare har beviljats anstånd och för bolag som utsätts för kris efter kris blir det svårt att få ekonomin att gå ihop, konstaterar Henrik Jacobsson.

Förlängt skatteanstånd
Möjligheten till skatteanstånd bygger på ett riksdagsbeslut som ursprungligen fattades under våren 2020. Sedan dess har kompletteringar och förlängningar klubbats vid flera tillfällen, senast i februari i år. Då ändrades sista ansökningsdatum från 12 februari till 12 september 2023 för de företag som har månads- och kvartalsredovisning. De som har årsredovisning kan söka senast den 16 januari 2024. Efter detta datum kan ett företag få ytterligare tolv månaders förlängning, plus en avbetalningsplan som sträcker sig över 36 månader. Avbetalningsplanerna ska innehålla minst två avbetalningar, och merparten av skulden ska betalas under första halvan av perioden.

Ett av skälen till att politikerna valde att förlänga ansökningsdatumet med ett halvår var att det har tagit tid att utforma regeringens elstöd till företag. Däremot ingår det inte i Skatteverkets uppdrag att göra bedömningar av varför ett företag har behov av skatteanstånd.

– Det som vi kontrollerar är att företagen har skött sin redovisning och ekonomi och att det inte finns tidigare skatteskulder, förklarar Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket.

Många nya ansökningar
Under 2023 har Skatteverket hittills tagit emot cirka 80 000 nya ansökningar om skatteanstånd. De flesta bedöms vara förlängningar av redan befintliga anstånd, men här finns även nytillkomna ansökningar och nytillkomna ansökningsföretag.

– Vi kan inte på något enkelt sätt se vad som är vad. Däremot vet vi att de 100 största företagen står för ungefär en tredjedel av totalsumman, konstaterar Tomas Envall.

I slutet av 2022 uppgick det sammantagna värdet av skatteanstånden till drygt 34 miljarder kronor. I mitten av augusti i år hade den summan ökat med cirka 10 miljarder, till 44,8 miljarder kronor. Samtidigt har företagens kostnader för att upprätthålla skatteanstånd gradvis ökat. Den ränta som Skatteverket tar ut höjdes den 1 augusti i år från 3,75 till 5 procent. Utöver det tillkommer en anståndsavgift på 0,1 procent per månad och ansökningssumma.

Än så länge är det oklart hur stort det totala skatteanståndet hittills är och hur stor del av anstånden som har betalats tillbaka. Många företag har förlängt sina anstånd i olika omgångar, betalat tillbaka hela eller delar av beloppen, höjt eller sänkt sitt anstånd längs vägen och i vissa fall återkommit med nya ansökningar.

– Faktorer som dessa gör det svårt för oss att upprätthålla en sammanhållen överblick. Vi arbetar med en sammanställning, men vet ännu inte när den kan vara klar, säger Tomas Envall.

Påfrestningar på samhället
Anders Bergman, vd för Ackordscentralen Norrland, ser att konkurserna nu ökar även i norra Sverige.

– Storstäder går före Norrland i både upp- och nedgång. Vi började se en tydlig konjunktursvacka under våren, säger han.

Vissa av konkurserna går att koppla till företag som har haft skatteanstånd, men oftast har ett obestånd flera samverkande orsaker. Här ryms allt från omsättningstapp till kostnadsökningar.

– Skatteanstånden och krispaketen under pandemin bidrog till att företag som i grunden var sunda kunde överleva, vilket var bra. Men i de företag där stöden mest blev konstgjord andning är nog läget värre. Vid sidan av den uppskjutna skatten har det hunnit uppstå nya utmaningar, påpekar Anders Bergman.

Samtidigt tycker han att ”konstgjord andning” inte nödvändigtvis var fel under pandemin.

– Det var en fördel för samhällsekonomin att kurvan över konkurser inte pekade spikrakt uppåt då. En konkurs är ingen isolerad händelse. Den får effekt på andra företag och kan ge stora påfrestningar på samhället i stort.

Anders Bergman framhåller även att statistiken över antalet konkurser inte ger hela bilden av hur obeståndsnivån ser ut i landet. Alla konkurser beror inte på obestånd – bakom siffrorna finns många företag som inte ens har bedrivit verksamhet. Det är inte ovanligt att företag avvecklas och städas ut genom ett konkursförfarande.

– Den avgörande komponenten är hur många anställda det konkursade företaget har haft. Det är dessa siffror som nu tyvärr ökar, säger han.

Lågkonjunktur även under 2024
Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, bedömer att den svenska ekonomin i år går in i en lågkonjunktur som består även nästa år.

– Hög inflation och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll. Detsamma gäller bostadsbyggandet, som nu minskar snabbt. Samtidigt ser vi en inbromsning i exporten, säger hon.

Faktorer som dessa gör att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, väntas bli svagare än väntat och i år minskar med cirka 1 procent. Lågkonjunkturen har ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden, men bedömningen är att arbetslösheten väntas öka till 8,4 procent under nästa år.

– Just nu går arbetsmarknaden starkt, vilket kan tyckas förvånande. Men framåt ser det svagare ut i omvärlden, vilket påverkar den svenska exportmarknaden, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.

Inflationen har dock börjat falla tillbaka och väntas fortsätta sjunka under 2024. Konjunkturinstitutet tror att Riksbanken gör ytterligare en räntehöjning vid mötet den 21 september, men att det kan bli den sista innan en serie räntesänkningar tar vid framåt sommaren.

– Vår nästa prognos över konjunkturläget presenteras den 27 september, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

•••

44,8 miljarder i utestående skattefordringar
Pandemivåren 2020 införde riksdagen en möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar. Sedan dess har drygt 62 000 företag utnyttjat den möjligheten.

I mitten av augusti i år uppgick de utestående anstånden till 44,82 miljarder kronor, fördelat på 24 265 företag. De 100 största företagen står för en tredjedel av summan, 15,67 miljarder kronor.

Branscher med störst anstånd är handel med 9,78 miljarder kronor, tillverkning med 8,19 miljarder, hotell och restaurang med 5,13 miljarder och bygg med 4,78 miljarder kronor.

Källa: Skatteverket.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Andrew Shelley, Pexels

Stor risk för stagflation

Hög inflation i kombination med lågkonjunktur kan resultera i stagflation. Det är ett ekonomiskt läge som vi inte har upplevt sedan 1970-talet, konstaterar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.

Ordet stagflation är en sammanslagning av begreppen stagnation och inflation. Innebörden är att ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet.

I världsekonomin dyker begreppet för första gången upp under 1970-talet. En expansiv finanspolitik i USA där kostnaderna för Vietnamkriget och Lyndon B. Johnsons sociala reformer finansierades via sedelpressarna var pådrivande för inflationen. Oljekrisen 1973–74 med stora prisökningar på olja bidrog till att många länder, däribland Sverige, drogs in i stagflation.

I den globala ekonomin finns det just nu flera likheter med 70-talet. Hög inflation, stigande räntor och höga el- och energipriser är några av komponenterna. Kriget i Ukraina och ekonomiska effekter av pandemin har varit del av upprinnelsen.

– Stagflation är ett tillstånd som det är svårt för den ekonomiska politiken att hantera. En åtstramning är bra för att bekämpa inflationen, men kan i sin tur förvärra arbetslösheten. Väljer man i stället en expansiv politik är risken stor för att inflationen stiger ytterligare, framhåller Lars Calmfors.

Rätt med räntehöjningar
Han är en av våra främsta nationalekonomer och följer noga den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och globalt. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, där han har varit verksam sedan 1974. Dessutom är han forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning, där han framför allt är inriktad på makroekonomi och arbetsmarknad. Lars Calmfors påpekar att de målkonflikter som uppstår vid en stagflation behöver bemästras av såväl centralbanker som regeringar.

– Riksbanken och andra centralbanker har valt att bekämpa inflationen genom att höja räntorna. Många bedömare, och jag är en av dem, tycker att det är rätt väg att gå. Om vi inte stramar åt nu riskerar problemen att bli större längre fram, säger Lars Calmfors.

I en mer traditionell konjunkturcykel brukar inflationen öka under en högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg. På motsvarande vis brukar arbetslösheten öka under en lågkonjunktur, samtidigt som det i stället är inflationen som är låg. Efter andra världskriget har därför en expansiv finanspolitik setts som en medicin mot arbetslöshet, medan inflation framför allt har uppstått i lägen då arbetsmarknaden är överhettad.

Spelregler på ända
Stagflation ställer dessa spelregler på ända. Följden blir att finanspolitiken behöver vara förhållandevis återhållsam, trots att konjunkturen sviktar. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) den 8 november presenterade sin första budgetproposition beskrev hon den som ”svagt åtstramande”. Hon betonade samtidigt att det ekonomiska läget är enormt osäkert.

– Budskapet är att regeringen väntas genomföra mindre av de saker som dessa partier gick till val på. Det finns skatter som inte kommer att sänkas och utgifter som inte kommer att höjas, vilket kan leda till en svekdebatt, säger Lars Calmfors.

Han anser finanspolitiken borde fokuseras på att skydda grupper med små ekonomiska marginaler genom riktade skattesänkningar och bidragsökningar. Studiemedel, garantipension och sjuk- och aktivitetsersättning tillhör de svenska utbetalningar som är kopplade till konsumentprisindex, KPI. I tider av hög inflation gör indexeringen att stöd som dessa procentuellt sett kommer att stiga mer än vad lönerna gör.

– Ett av problemen på 1970-talet var att löneökningarna fortsatte att ligga på en hög nivå. Det ledde till en ond pris- och lönespiral som Sverige inte bröt förrän under 1990-talskrisen. Där vill vi inte hamna igen, säger Lars Calmfors.

Risker med löneglidning
I slutet av oktober framkom att facken inom industrin begär historiskt höga 4,4 procent i löneökningar under nästa år. Lars Calmfors ser dock detta utgångsbud som förhållandevis rimligt.

– Exportföretagen går väldigt bra och det kan straffa sig att i det läget hålla löneutvecklingen nere alltför mycket. Det var det som hände för 50 år sedan: när inflationen sköt fart 1974 låg avtalen ganska lågt, men lokalt uppstod det en löneglidning med extra löneökningar på 6–7 procent. I avtalen för 1975–76 smällde det därför till rejält när facken ville rätta till lönerelationerna för dem som inte fått del av löneglidningen och därmed halkat efter, förklarar Lars Calmfors.

Ett av de riktade statliga stöd som diskuteras gäller kompensation för höga elpriser. Här finns förslag som i olika delar vänder sig till privatpersoner, men även till företag.

– Den utformning som nu aviserats är bättre än den som presenterades i valrörelsen. Det är viktigt att inte ta bort incitament för att spara el framöver, anser Lars Calmfors.

Generösa stöd under pandemin
Stöd som dessa, inte minst till företag, innebär dock svåra avvägningar i osäkra lägen. Det finns till exempel en risk för att storföretag premieras framför mindre företag.

– Om vi tillfälligt har väldigt höga elpriser vill vi inte att det ska leda till konkurser i företag som i grunden är livskraftiga. Om höga elpriser däremot är här för att stanna behöver elintensiva företag minska sin förbrukning – eller kanske försvinna från marknaden. Statliga stöd ska inte bidra till att bromsa en önskvärd strukturomvandling, poängterar Lars Calmfors.

Normalt har inte statliga företagsstöd av detta slag varit särskilt vanliga i Sverige. Det var under pandemin som stödpaketen duggade tätt.

– Analyser visar att stöden nog blev lite väl generösa under den här perioden. En sak som talar för det är att konkurserna minskade, påpekar Lars Calmfors.

I mitten av november meddelade statistikmyndigheten SCB att inflationen i Sverige under oktober i år var 9,3 procent, jämfört med 9,7 procent för september. Många prognosmakare utgår från att inflationen ska sjunka tillbaka på allvar i slutet av 2023 eller i början av 2024.

– Utifrån vad vi vet nu ser det inte ut att bli en jättebesvärlig lågkonjunktur, åtminstone inte om vi jämför med 2009–10 eller med första månaderna av pandemin. Det ger argument för att inte satsa på några statliga företagsstöd den här gången, säger Lars Calmfors.

Bra med ny lag
Även Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, ser statliga företagsstöd som problematiska. Han befarar dessutom att en del av de företag som beviljades skatteanstånd under pandemin inte kommer att klara avbetalningarna – särskilt inte i en vikande konjunktur.

– Det ökande antalet konkurser slår brett över olika branscher och ger effekter i hela ekonomin. Framför allt är det företag i södra Sverige, i elområde 3 och 4, som till en början verkar vara särskilt utsatta, säger han.

Ett av Christer Östlunds specialområden är insolvensjuridik, och i den rollen deltog han som expert i utredningen kring den nya svenska rekonstruktionslagstiftningen. Lagen trädde i kraft den 1 augusti i år.

– Det är bra att den nya lagen är på plats när vi går in i en lågkonjunktur. Jämfört med tidigare finns det en större och mer flexibel verktygslåda att ta till, säger han.

Saknar förenklat alternativ
Det finns dock två saker som bekymrar honom. Han beklagar att lagstiftarna inte tog fasta på utredningsförslaget om att införa en offentlig skulduppgörelse. Tanken var att det skulle bli ett snabbare, enklare och billigare alternativ till en rekonstruktionsplan.

– Offentlig skulduppgörelse hade varit en utmärkt lösning för mindre och medelstora företag, betonar Christer Östlund.

Hans andra farhåga är att staten inte är tillräckligt på tårna i samband med rekonstruktioner.

– Jag får signaler om att det är svårt att få med sig staten, både i den roll som tillsynsmyndigheten har och i den roll där man är fordringsägare. Det borde omgående justeras, så att inte företagen drabbas av fördröjningar och extrakostnader, säger Christer Östlund.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Absolutvision/Unsplash

En lågkonjunktur står för dörren

En hel generation svenskar har aldrig tidigare upplevt den höga inflation som nu är ett faktum. I den lågkonjunktur som väntar oroar sig Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt för kortsiktiga politiska beslut.

I den konjunkturbedömning som Svenskt Näringsliv presenterade i slutet av augusti framhålls att läget i ekonomin är synnerligen osäkert. Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjningen håller kvar inflationen på en hög nivå. Men det är inte längre bara energi- och bränslepriserna som är pådrivande. Inflationstrycket är nu brett, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Han är professor i nationalekonomi och tillträdde i april i år som chefsekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Innan dess var han forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut och har i många år fördjupat sig i ämnen som arbetsmarknad, skatter och företagsklimat.

Tufft för besöksnäringen
Med sommarens inflationstakt på 8–9 procent har han följt vad som är de högsta prisstegringarna i Sverige på 30 år. Allt tyder på att 2023 blir ett år då vi – precis som stora delar av världsekonomin – går in i lågkonjunktur. Ett tidigt tecken brukar vara att hushållen tar ett fastare grepp om plånböckerna. I slutet av 2022 väntas den svenska reporäntan höjas till 2 procent och i slutet av 2023 kan den uppgå till 2,25 procent. Fallande bostadspriser finns med i bilden, liksom fortsatt höga elpriser för både hushåll och företag.

– Läget blir tufft för många och vi kommer att få se reallöneminskningar. Situationen kan inte kompenseras med högre löner. I så fall stiger inflationen ännu mer, säger Sven-Olov Daunfeldt.

En särskilt utsatt bransch är hotell och restaurang, som ännu inte hunnit återhämta sig fullt ut efter pandemin. Samtidigt har kriget i Ukraina påverkat turismen och den internationella delen av besöksnäringen. De senaste årens turbulens har även medfört att en hel del tidigare anställda har lämnat branschen, vilket har skapat problem med kompetensförsörjningen.

– Många av företagen i den här sektorn lever med låg rörelsemarginal. För restaurangbranschen ligger den i genomsnitt på bara 2–3 procent, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Svårare att låna
En annan bransch som länge har kämpat i motvind är detaljhandeln. Framför allt handlar det om fysiska butiker som säljer kläder och skor och som under pandemin har sett hur e-handeln har accelererat. När de ekonomiska kurvorna försämras kan det dessutom bli ännu svårare med kapitalanskaffning och lånemöjligheter i näringslivet i stort. Sedan tidigare finns det även många företag i olika branscher som har utnyttjat de statliga pandemistöden och till exempel skjutit upp sina skatteinbetalningar – något som omfattar mångmiljardbelopp och ofta beskrivs som en tickande ekonomisk bomb. Vissa ekonomer hävdar till och med att de politiska stöden runt om i världen har bidragit till den galopperande inflationen.

– Det finns olika uppfattningar om detta. USA har stått för den kanske mest expansiva politiken, och har nu en i hög grad efterfrågestyrd inflation som i olika grad får effekt i resten av världen. I Europa är inflationen mer kopplad till råvarubrist, logistik, kriget i Ukraina och energiförsörjningen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Efterlyser breda lösningar
Den elkris som har drabbat Sverige ser han i huvudsak som ”självförvållad”.

– Energisystemet i södra delen av landet har monterats ned. Det är problematiskt, eftersom investeringar i kärnkraft tar lång tid och tillståndsprocesserna kring vindkraft också haltar. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Om den inte fungerar mister vi det som har varit en av svensk industris komparativa fördelar, framhåller Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser dessutom att det krävs en rad andra långsiktiga politiska beslut som stärker vår konkurrenskraft. Sedan några år tillbaka har Sverige lägre BNP-tillväxt per capita än konkurrentländerna, vilket delvis kan förklaras av det stora flyktingmottagandet i mitten av 2010-talet.

– Vi har en integrationsutmaning och ett utanförskap, där många nyanlända har stora problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få bukt med det måste vi få fram nya instegsjobb, förbättra matchningen och satsa på fler yrkesutbildningar, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

Avvisar selektiva stöd
Han säger att politikerna behöver skapa en generell grogrund för innovation och tillväxt, särskilt bland små och unga företag som kan utmana de befintliga. Däremot avvisar han idéer om selektiva stöd.

– Politiker ska inte använda skattebetalarnas pengar till att påverka marknaden. Om ett företag inte kan överleva måste det läggas ned, rekonstrueras eller gå i konkurs. Då uppstår en ”creative destruction”, där nya företag kan födas i stället.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar förväntas den svenska tillväxten bli 1,9 procent i år och endast 0,5 procent under 2023.

– En förutsättning för att läget inte ska bli ännu värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Det kan motverka en minskad inhemsk konsumtion. En annan nyckel är att näringslivet kan och vågar anställa. Om många företag anställer en enda person gör det stor skillnad på bredden. Där finns ett stort samhällsekonomiskt värde, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

Hans bedömning är dock att den nu förestående lågkonjunkturen inte blir lika djup som den på 1990-talet.

– Både hushåll, företag och politiker får ha lite is i magen och satsa på långsiktiga beslut i väntan på nästa högkonjunktur. En av Sveriges fördelar är att vi har en låg statsskuld, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Sören Andersson

Lehman Brothers AB – konkurs med 100 % utdelning

Lehman Brothers Holdings Inc, med huvudkontor i New York, hade dotterbolag i många delar av världen. I finansmetropoler som London och Frankfurt. Och även i Umeå. När konkursen blev ett faktum och även det svenska bolaget Lehman Brothers AB försattes i konkurs, utsågs Anders Bergman vid Ackordscentralen Norrland till konkursförvaltare.

Kan du berätta om Lehman Brothers svenska dotterbolag?
Verksamheten i det svenska dotterbolaget utgjordes av utveckling av koncerninterna IT-system som användes inom Lehman Brothers-koncernen. Bolaget hade 34 anställda. Förutom platschefen var alla anställda systemutvecklare med olika inriktningar. Det svenska bolaget hade endast det brittiska bolaget Lehman Brothers Ltd som kund.

Berätta om arbetet med konkursen.
Konkursen i det svenska bolaget inträffade någon månad efter konkurserna i de övriga bolagen i koncernen. Innan konkursutbrottet för det svenska bolaget hade Nomura övertagit den europeiska delen av Lehman Brothers-koncernen. Beträffande det svenska bolaget hade ett avtal träffats om överlåtelse av rörelsen till Nomura Sweden AB. Enligt avtalet övertog Nomura Sweden AB ansvaret för det svenska bolagets alla skulder, förutom koncernskulder. Avtalet var dock villkorat av att konkursförvaltaren skulle godkänna överlåtelsen.

Vår utredning utvisade att det var till fördel för fordringsägarna att överlåtelsen blev genomförd, varför jag lämnade mitt godkännande till avtalet. Överlåtelsen till Nomura Sweden AB omfattande inte fordringar och skulder till andra företag inom Lehman Brothers-koncernen. Vårt fortsatta arbete i konkursen blev därför att utreda den fordran som det svenska bolaget hade mot Lehman Brothers Ltd i London.

Vi har i det brittiska bolagets konkurs bevakat det svenska bolagets fordran och erhållit utdelning till 100 % på kapitalbeloppet på denna fordran. Även utdelning avseende ränta under konkurstiden har till viss del blivit utbetald.

Vilken utdelning kommer fordrings-ägarna få i den svenska konkursen?
Konkursen i det svenska bolaget är inte färdig att avsluta än i och med att vi inväntar slututdelning i det brittiska bolagets konkurs. Men den bedömning vi gör är att även fordringsägarna i den svenska konkursen – som huvudsakligen är Lehman Brothers Holdings Inc – sannolikt kommer att få full utdelning på sina bevakade fordringar.

Att det blir 100 % utdelning både i den brittiska och den svenska konkursen visar på att krisen i Lehman Brothers-koncernen i vissa delar mer var en fråga om brist på likviditet och finansiellt förtroende än avsaknad av ekonomiska värden.

Till slut, vad tror du världen och Sverige har lärt sig av den finanskris som efterföljde Lehman Brothers konkurs?
Konkurserna visar på vikten av att det finns förtroende för de finansiella institutionerna. Brist på förtroende kan leda till obestånd och konkurs, även om det finns stora värden i de verksamheter som bedrivs. Konkurserna inom Lehman Brothers-koncernen visar också på hur världens alla finansiella marknader är sammankopplade till varandra.

Anette Norling

Foto: Shutterstock, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Konkursen som utlöste en världsomfattande finanskris

Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?

Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina låntagare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvärdiga låntagare.

Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skulderna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus övergick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.

Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intresserad. Och plötsligt frös hela världsekonomin till is.

Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riksbanken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styrräntan. Den sammanlagda bedömningen är att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan.

– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra storstäder. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efterfrågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick problem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.

Anette Norling

Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Tuff framtid för fastigheter och handel

Cecilia Hermansson, före detta chefekonom på Swedbank, höll under Ackordscentralens årliga höstmingel ett anförande om svensk ekonomi, dess utsikter och framtida kriser. Enligt henne är det inte främst bankerna som kommer råka illa ut vid nästa kris.
– Handeln, fastighetsbolagen och bostadsutvecklarna är de branscher som kommer få problem, säger Cecilia.

Svensk ekonomi är fortsatt god. Industrin generellt sett går väldigt bra, och det märks framför allt på exporten. Arbetslösheten är nere på låga nivåer och vi befinner oss precis intill toppen av en högkonjunktur. De offentliga finanserna är starka och vi har en låg statsskuld. Ändå är Cecilia Hermansson orolig för framtiden, och riktar kritik mot regeringen.

– Regeringen för en alldeles för expansiv ekonomisk politik vilket gör det svårt att klara nästa nedgång, säger Cecilia. Dessutom gör man så otroligt lite när det gäller arbets- och bostadsmarknaderna. Där skulle jag vilja se många reformer. Men eftersom vi har det parlamentariska läget som vi har kommer det inte att hända.

Räntorna stiger i slitet av 2018
De låga räntorna kommer antagligen att stiga i slutet av nästa år, spår Cecilia. Riksbanken tittar mycket på vad som händer i Europa och hur ECB agerar. Om kronan blir för stark kommer inflationen att sjunka. Då kan det ta längre tid att höja styrräntan.

– Därför har vi i praktiken inte en egen och oberoende centralbank, givet inflationsmålet har vi egentligen redan euron, säger Cecilia Hermansson.

– Bostadsmarknaden innebär också en risk som gör att de inte kan höja styrräntan så mycket som de skulle vilja göra. Höjer Riksbanken räntan för mycket kommer det dessutom att påverka handeln, som även har andra typer av strukturella problem.

Cecilia tror att bankerna kommer klara nästa kris ganska bra. Hon tror inte att fastighetspriserna kommer sjunka så mycket som vissa förutspår eftersom vi inte har förbyggt oss. På senare tid har det byggts mycket till ett visst segment av lite rikare människor. Just där kommer inte alla bostadsutvecklare att klara sig. Så hon tror att fastighetsbolag och bostadsutvecklare kan få problem framöver, liksom handeln. Detaljhandeln pressas i dagsläget hårt av online-handeln. Vi står inför en gigantisk strukturomvandling och flera stora internationella e-handelsjättar kommer att pressa den butikshandel som finns ytterligare.

När det gäller bostadsmarknaden har Cecilia flera förslag på åtgärder.

– Jag tror att vi behöver bygga enklare bostäder. Och vi måste avreglera hyresmarknaden för att på sikt få en välfungerande hyresmarknad. Dessutom går det inte att ha både ränteavdrag och ingen fastighetsskatt. När fastighetsskatten togs bort borde ränteavdragen ha förändrats samtidigt eftersom de hör ihop. Man skulle även kunna ta ned reavinstskatten lite.

Konkurserna kan öka
Hon tror även att konkurserna kan komma att öka framöver.

– Men man kan alltid resonera om hur mycket. Om det ser fortsatt hyfsat ut utomlands tror jag att vi har en bra konjunkturutveckling de närmaste 2–3 åren. Om vi inför amorteringskrav, och gör väldigt stora förändringar samtidigt, kan vi få en större husprisnedgång, och då skulle vi få en konsumtionsdriven konjunkturnedgång.

Efter krisen på 90-talet infördes det ett överskottsmål i Sverige, för att ta hänsyn till kommande generationer. Men vid en utvärdering ser man att dessa mål inte alls har nåtts.

– Vid nästa lågkonjunktur kommer vi inte ha så goda möjligheter att stimulera ekonomin med hjälp av statsfinanserna om överskottsmålet ska nås, säger Cecilia Hermansson. Och dessutom finns det inte så goda möjligheter att få fart på ekonomin med räntesänkningar, för ränteläget kommer vara ovanligt lågt i utgångsläget.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Byggindustrin ännu inte påverkad av bomarknad på nedgång

Vid slutet av 2016 hade konkurserna i byggbranschen ökat med 10 %. Under 2017 ökade konkurserna med precis lika mycket. Enligt UC visade sex månader under 2017 ett ökat antal företagskonkurser. Ser man till 2016 visade bara en av tolv månader ökade konkurser. Tittar man däremot på årets två första månader sjunker antal företagskonkurser med 16 %.

– 2016 sjönk konkurserna i nästan alla branscher. 2017 är det helt tvärtom. De tänkbara anledningarna är många. Förutom bedrägerifaktorn tror vi att övergången av arbetskraft från ROT-sektorn till större anläggningsarbeten inom byggbranschen spelar in. Men tittar vi på utvecklingen under årets två första månader indikerar den en positiv riktning, säger Richard Damberg.

ROT-avdraget en anledning
På Sveriges Byggindustrier tror man också att ROT-avdraget kan vara en anledning till fjolårets ökade konkurser i byggbranschen.

– Förändringen i ROT-avdraget kan ha lett till att många mindre företag har slagits ut. För övrigt är ju konkurserna en del av en fungerande marknad, vissa företag slås helt enkelt ut eftersom de inte är tillräckligt effektiva, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han tror däremot inte att normaliseringen av bostadsmarknaden har hunnit påverka konkursstatistiken.

– Det som redan är påbörjat kommer att slutföras även om vissa projekt förändras eller skjuts upp lite grann. Större tendenser kopplat till bostadsmarknaden kan vi börja se vid halvårsskiftet, säger Björn Wellhagen.

Enligt statistik från Sveriges Byggindustrier och SCB ökade konkurserna i branschen kontinuerligt mellan 2007 och 2013. ROT-avdraget dämpade antagligen uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann effekten. Den försvagade konjunktur-utvecklingen under 2012 och 2013 tillsammans med den hårdnade konkurrensen speglades i konkursstatistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2014 minskade inte konkurserna nämnvärt. Först år 2015 kunde en ordentlig nedgång på 17 % noteras. Dessvärre ökade konkurserna igen under 2016, och även under 2017. Konkurrensen inom byggindustrin är hård enligt Sveriges Byggindustrier. Rörelsemarginalen ligger på några enstaka procent och få företag har stora reserver. Förändrade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

– I genomsnitt går cirka 1 000 byggföretag i konkurs varje år och drygt 90 % av dessa är byggbolag med färre än 10 anställda, säger Björn Wellhagen.

Skulderna hos Kronofogden eskalerar
Men det är inte bara konkurserna som ökade förra året. Även skuldsaldot hos Kronofogden växte. På bara ett år, från 2016 till 2017, ökade skulderna för SNI 41–43 med ungefär 48 %. Vid årsskiftet var de sammanlagda skulderna i branschen drygt 1,7 miljarder kronor.

En del av skulderna tror Kronofogden beror på okunskap och slarv.

– Vi har upplevt en byggboom på senare år. När hjulen snurrar fort är det lätt att bli slarvig. Fåmansbolag inom bygg är ofta enmansbolag där man måste ha en bra struktur kring pappershantering, räkna rätt på jobb och inte bli lurad av andra. Ofta finns inte heller någon stor kapitalbas så det är lätt att åka på ekonomiska bakslag som blir kännbara, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.

Kronofogden har under 2017 haft ett samarbete med Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Det handlar om att få skuldsatta bolag som används för bedrägerier i konkurs så fort som möjligt.

– Projektet omfattade 330 bolag varav många var inom bygg. Detta har sannolikt påverkat statistiken med en del konkurser, säger Max Wallenberg.

Kompetensbrist en stor utmaning
På frågan hur Sveriges Byggindustrier ser på den närmaste framtiden tror Björn Wellhagen att nyproduktionen av bostäder kommer att gå ner från en extremt hög nivå till en fortsatt hög nivå.

– Högkonjunkturen har pågått under många år och nu går den in i en lite mer neutraliserande fas. Ombyggnation av flerbostadshus kommer sannolikt att öka, och kommunerna kommer att rusta upp sina befintliga lokaler eller bygga nytt. Vi ser också att offentliga anläggningsinvesteringar kommer att öka. Investeringsmässigt kommer det att öka något under 2018 men inom andra områden än vad som skett tidigare.

Den största utmaningen för byggbranschen är i dagsläget den rådande kompetensbristen. Ur ett längre perspektiv kan Björn Wellhagen se att behovet av robotisering och digitalisering ökar om bristen på arbetskraft är fortsatt stor. Efterfrågan på personal kan komma att riktas mer mot utlandet. Om företag får svårt att rekrytera personal kan de också få svårare att lämna anbud.

– Teoretiskt sett kan företag som inte har kompetensförsörjningen ordnad på sikt få problem med lönsamheten, avslutar Björn Wellhagen.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018