Lehman Brothers AB – konkurs med 100 % utdelning

Lehman Brothers Holdings Inc, med huvudkontor i New York, hade dotterbolag i många delar av världen. I finansmetropoler som London och Frankfurt. Och även i Umeå. När konkursen blev ett faktum och även det svenska bolaget Lehman Brothers AB försattes i konkurs, utsågs Anders Bergman vid Ackordscentralen Norrland till konkursförvaltare.

Kan du berätta om Lehman Brothers svenska dotterbolag?
Verksamheten i det svenska dotter­bolaget utgjordes av utveckling av koncerninterna IT-system som användes inom Lehman Brothers-koncernen. Bolaget hade 34 anställda. Förutom platschefen var alla anställda systemutvecklare med olika inrikt­ningar. Det svenska bolaget hade endast det brittiska bolaget Lehman Brothers Ltd som kund.

Berätta om arbetet med konkursen.
Konkursen i det svenska bolaget inträffade någon månad efter konkur­serna i de övriga bolagen i koncernen. Innan konkursutbrottet för det svenska bolaget hade Nomura över­tagit den europeiska delen av Lehman Brothers-koncernen. Beträffande det svenska bolaget hade ett avtal träffats om överlåtelse av rörelsen till Nomura Sweden AB. Enligt avtalet övertog Nomura Sweden AB ansvaret för det svenska bolagets alla skulder, förutom koncernskulder. Avtalet var dock vill­korat av att konkursförvaltaren skulle godkänna överlåtelsen.

Vår utredning utvisade att det var till fördel för fordringsägarna att överlåtelsen blev genomförd, varför jag lämnade mitt godkännande till avtalet. Överlåtelsen till Nomura Sweden AB omfattande inte ford­ringar och skulder till andra företag inom Lehman Brothers-koncernen. Vårt fortsatta arbete i konkursen blev därför att utreda den fordran som det svenska bolaget hade mot Lehman Brothers Ltd i London.

Vi har i det brittiska bolagets kon­kurs bevakat det svenska bolagets fordran och erhållit utdelning till 100 % på kapitalbeloppet på denna fordran. Även utdelning avseende ränta under konkurstiden har till viss del blivit utbetald.

Vilken utdelning kommer fordrings-ägarna få i den svenska konkursen?
Konkursen i det svenska bolaget är inte färdig att avsluta än i och med att vi inväntar slututdelning i det brittiska bolagets konkurs. Men den bedömning vi gör är att även fordringsägarna i den svenska konkursen – som huvudsakligen är Lehman Brothers Holdings Inc – sannolikt kommer att få full utdelning på sina bevakade fordringar.

Att det blir 100 % utdelning både i den brittiska och den svenska kon­kursen visar på att krisen i Lehman Brothers-koncernen i vissa delar mer var en fråga om brist på likviditet och finansiellt förtroende än avsaknad av ekonomiska värden.

Till slut, vad tror du världen och Sverige har lärt sig av den finanskris som efterföljde Lehman Brothers konkurs?
Konkurserna visar på vikten av att det finns förtroende för de finansiella institutionerna. Brist på förtroende kan leda till obestånd och konkurs, även om det finns stora värden i de verksamheter som bedrivs. Konkur­serna inom Lehman Brothers-koncernen visar också på hur världens alla finansiella marknader är samman­kopplade till varandra.

Anette Norling

Foto: Shutterstock, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

 

Konkursen som utlöste en världsomfattande finanskris

Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?

Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrolle­rade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina lånta­gare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvä­rdiga låntagare.

Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skul­derna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus över­gick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.

Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella sys­temet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intres­serad. Och plötsligt frös hela världs­ekonomin till is.

Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riks­banken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styr­räntan. Den sammanlagda bedöm­ningen är att Sverige klarade sig rela­tivt lindrigt undan.

– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra stor­städer. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efter­frågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick pro­blem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.

Anette Norling

Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

Tuff framtid för fastigheter och handel

Cecilia Hermansson, före detta chefekonom på Swedbank, höll under Ackordscentralens årliga höstmingel ett anförande om svensk ekonomi, dess utsikter och framtida kriser. Enligt henne är det inte främst bankerna som kommer råka illa ut vid nästa kris.
– Handeln, fastighetsbolagen och bostadsutvecklarna är de branscher som kommer få problem, säger Cecilia.

Svensk ekonomi är fortsatt god. Industrin generellt sett går väldigt bra, och det märks framför allt på exporten. Arbetslösheten är nere på låga nivåer och vi befinner oss precis intill toppen av en högkonjunktur. De offentliga finanserna är starka och vi har en låg statsskuld. Ändå är Cecilia Hermansson orolig för framtiden, och riktar kritik mot regeringen.

– Regeringen för en alldeles för ex­pansiv ekonomisk politik vilket gör det svårt att klara nästa nedgång, säger Cecilia. Dessutom gör man så otroligt lite när det gäller arbets- och bostads­marknaderna. Där skulle jag vilja se många reformer. Men eftersom vi har det parlamentariska läget som vi har kommer det inte att hända.

Räntorna stiger i slitet av 2018
De låga räntorna kommer antagli­gen att stiga i slutet av nästa år, spår Cecilia. Riksbanken tittar mycket på vad som händer i Europa och hur ECB agerar. Om kronan blir för stark kommer inflationen att sjunka. Då kan det ta längre tid att höja styrräntan.

– Därför har vi i praktiken inte en egen och oberoende centralbank, givet inflationsmålet har vi egentligen redan euron, säger Cecilia Hermansson.

– Bostadsmarknaden innebär också en risk som gör att de inte kan höja styrräntan så mycket som de skulle vilja göra. Höjer Riksbanken räntan för mycket kommer det dessutom att påverka handeln, som även har andra typer av strukturella problem.

Cecilia tror att bankerna kommer klara nästa kris ganska bra. Hon tror inte att fastighetspriserna kommer sjunka så mycket som vissa förutspår eftersom vi inte har förbyggt oss. På senare tid har det byggts mycket till ett visst segment av lite rikare människor. Just där kommer inte alla bostadsutvecklare att klara sig. Så hon tror att fastighetsbolag och bostadsutveck­lare kan få problem framöver, liksom handeln. Detaljhandeln pressas i dags­läget hårt av online-handeln. Vi står inför en gigantisk strukturomvand­ling och flera stora internationella e-handelsjättar kommer att pressa den butikshandel som finns ytterligare.

När det gäller bostadsmarknaden har Cecilia flera förslag på åtgärder.

– Jag tror att vi behöver bygga enklare bostäder. Och vi måste avreglera hyresmarknaden för att på sikt få en välfungerande hyresmarknad. Dessutom går det inte att ha både ränteavdrag och ingen fastighetsskatt. När fastighetsskatten togs bort borde ränteavdragen ha förändrats samtidigt eftersom de hör ihop. Man skulle även kunna ta ned reavinstskatten lite.

Konkurserna kan öka
Hon tror även att konkurserna kan komma att öka framöver.

– Men man kan alltid resonera om hur mycket. Om det ser fortsatt hyfsat ut utomlands tror jag att vi har en bra konjunkturutveckling de närmaste 2–3 åren. Om vi inför amorteringskrav, och gör väldigt stora förändringar samtidigt, kan vi få en större husprisnedgång, och då skulle vi få en konsumtionsdriven konjunkturnedgång.

Efter krisen på 90-talet infördes det ett överskottsmål i Sverige, för att ta hänsyn till kommande generationer. Men vid en utvärdering ser man att dessa mål inte alls har nåtts.

– Vid nästa lågkonjunktur kom­mer vi inte ha så goda möjligheter att stimulera ekonomin med hjälp av statsfinanserna om överskottsmålet ska nås, säger Cecilia Hermansson. Och dessutom finns det inte så goda möjligheter att få fart på ekonomin med räntesänkningar, för ränteläget kommer vara ovanligt lågt i utgångs­läget.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Byggindustrin ännu inte påverkad av bomarknad på nedgång

Vid slutet av 2016 hade konkurserna i byggbranschen ökat med 10 %. Under 2017 ökade konkurserna med precis lika mycket. Enligt UC visade sex månader under 2017 ett ökat antal företagskonkurser. Ser man till 2016 visade bara en av tolv månader ökade konkurser. Tittar man däremot på årets två första månader sjunker antal företagskonkurser med 16 %.

– 2016 sjönk konkurserna i nästan alla branscher. 2017 är det helt tvärtom. De tänkbara anledningarna är många. Förutom bedrägerifaktorn tror vi att övergången av arbetskraft från ROT-sektorn till större anläggningsarbeten inom byggbranschen spelar in. Men tittar vi på utvecklingen under årets två första månader indi­kerar den en positiv riktning, säger Richard Damberg.

ROT-avdraget en anledning
På Sveriges Byggindustrier tror man också att ROT-avdraget kan vara en anledning till fjolårets ökade konkurser i byggbranschen.

– Förändringen i ROT-avdraget kan ha lett till att många mindre företag har slagits ut. För övrigt är ju konkurserna en del av en funge­rande marknad, vissa företag slås helt enkelt ut eftersom de inte är tillräck­ligt effektiva, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han tror däremot inte att normali­seringen av bostadsmarknaden har hunnit påverka konkursstatistiken.

– Det som redan är påbörjat kommer att slutföras även om vissa projekt förändras eller skjuts upp lite grann. Större tendenser kopplat till bostadsmarknaden kan vi börja se vid halvårsskiftet, säger Björn Wellhagen.

Enligt statistik från Sveriges Byggindustrier och SCB ökade kon­kurserna i branschen kontinuerligt mellan 2007 och 2013. ROT-avdraget dämpade antagligen uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann effekten. Den försvagade konjunktur-utvecklingen under 2012 och 2013 tillsammans med den hårdnade konkurrensen speglades i konkurssta­tistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2014 minskade inte konkurserna nämnvärt. Först år 2015 kunde en ordentlig nedgång på 17 % noteras. Dessvärre ökade konkurserna igen under 2016, och även under 2017. Konkurrensen inom byggindu­strin är hård enligt Sveriges Byggindustrier. Rörelsemarginalen ligger på några enstaka procent och få företag har stora reserver. Föränd­rade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

– I genomsnitt går cirka 1 000 bygg­företag i konkurs varje år och drygt 90 % av dessa är byggbolag med färre än 10 anställda, säger Björn Wellhagen.

Skulderna hos Kronofogden eskalerar
Men det är inte bara konkurserna som ökade förra året. Även skuldsaldot hos Kronofogden växte. På bara ett år, från 2016 till 2017, ökade skulderna för SNI 41–43 med ungefär 48 %. Vid års­skiftet var de sammanlagda skulderna i branschen drygt 1,7 miljarder kronor.

En del av skulderna tror Krono­fogden beror på okunskap och slarv.

– Vi har upplevt en byggboom på senare år. När hjulen snurrar fort är det lätt att bli slarvig. Fåmansbolag inom bygg är ofta enmansbolag där man måste ha en bra struktur kring pappershantering, räkna rätt på jobb och inte bli lurad av andra. Ofta finns inte heller någon stor kapitalbas så det är lätt att åka på ekonomiska bakslag som blir kännbara, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.

Kronofogden har under 2017 haft ett samarbete med Ekobrottsmyndig­heten och Skatteverket. Det handlar om att få skuldsatta bolag som används för bedrägerier i konkurs så fort som möjligt.

– Projektet omfattade 330 bolag varav många var inom bygg. Detta har sannolikt påverkat statistiken med en del konkurser, säger Max Wallenberg.

Kompetensbrist en stor utmaning
På frågan hur Sveriges Byggindustrier ser på den närmaste framtiden tror Björn Wellhagen att nyproduktionen av bostäder kommer att gå ner från en extremt hög nivå till en fortsatt hög nivå.

– Högkonjunkturen har pågått under många år och nu går den in i en lite mer neutraliserande fas. Ombyggnation av flerbostadshus kommer sannolikt att öka, och kommunerna kommer att rusta upp sina befintliga lokaler eller bygga nytt. Vi ser också att offentliga anläggningsinveste­ringar kommer att öka. Investerings­mässigt kommer det att öka något under 2018 men inom andra områden än vad som skett tidigare.

Den största utmaningen för bygg­branschen är i dagsläget den rådande kompetensbristen. Ur ett längre perspektiv kan Björn Wellhagen se att behovet av robotisering och digita­lisering ökar om bristen på arbets­kraft är fortsatt stor. Efterfrågan på personal kan komma att riktas mer mot utlandet. Om företag får svårt att rekrytera personal kan de också få svårare att lämna anbud.

– Teoretiskt sett kan företag som inte har kompetensförsörjningen ordnad på sikt få problem med lön­samheten, avslutar Björn Wellhagen.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018