Svårt att jämföra olika länder

Hur har svenska företag och svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra, mer nedstängda länder? Det är frågor som just nu sysselsätter många aktörer.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är en av de experter som den senaste tiden har fått många frågor kring ”lockdown” kontra öppenhet.

– Det korta svaret är att det är för tidigt att göra den sortens analys eller utvärdering, vi är inte ute ur krisen ännu. Bland annat skulle det behövas BNP-siffror som sträcker sig betydligt längre än till andra kvartalet, men även då kan det vara svårt att jämföra olika länder på ett meningsfullt sätt. Några allmänna slutsatser går det ändå att dra, säger Annika Winsth.

En av de viktigaste faktorerna är hur den nationella näringslivsstrukturen ser ut, framhåller hon. En öppen ekonomi som den svenska, präglad av både stor export och stor import, bygger på att det internationella flödet av varor och tjänster fungerar. Om andra länder hamnar i lockdown får även svenska företag snabbt problem.

– I det avseendet har vi stora likheter med exempelvis Tyskland och Finland, då stora delar av vår industriproduktion är investeringsvaror, förklarar Annika Winsth.

Skillnader även i Norden
Samtidigt påpekar hon att det även inom Norden finns stora skillnader mellan näringslivsstrukturerna. Den norska ekonomin är uppbyggd kring export av olja och lax, medan Danmark har sin tonvikt på produktion av läkemedel och livsmedel.

– Även om både Norge och Danmark har hållit helstängt under lång tid så är deras BNP-fall hittills mindre än Sveriges. Framför allt har Danmark gynnats av att de har stor tillverkning av precis den typ av produkter som har efterfrågats under coronakrisen.

De nordiska länderna tycks generellt ha klarat den ekonomiska delen av krisen förhållandevis väl. En delförklaring kan vara att länderna i Norden hade ett betydligt bättre finansiellt utgångsläge än exempelvis Italien, som redan tidigare hade en stor skuldbörda att hantera.

– Stabila finanser har gett både Sverige och våra grannländer stora möjligheter att satsa på statliga stödpaket och ekonomiska stimulanser. Det kommer vi att ha nytta av nu när den globala ekonomin har börjat snurra igen, säger Annika Winsth.

Årets andra kvartal beskriver hon däremot i mycket mörka ordalag:

– Det var en brutal nedgång, ungefär som att släcka ljuset. Nu efter sommaren har vi åtminstone kunnat slå på dimmern.

Flest konkurser i Finland
Precis som Nordea har även kreditupplysningsföretaget UC god kännedom om den nordiska marknaden. UC ingår i finska Enento-koncernen, som tillsammans med branschkollegan Experian har tagit fram statistik över företagskonkurserna i Sverige, Finland, Norge och Danmark för mars, april och maj i år. Av dessa fyra länder stod Finland för den största ökningen. I april ökade de finska konkurserna med 36 procent jämfört med april 2019. Kort därefter följde Sverige, med en ökning på 30 procent för april.

– Det här var en väldigt tuff period för många företag. I Sverige hade vi en kraftig konkursvåg i detaljhandeln, men framför allt i hotell- och restaurangbranschen. Där ökade konkurserna med 121 procent i mars och 135 procent i april, konstaterar Richard Damberg, kreditexpert på UC.

En genomgående trend är att många av de drabbade företagen länge har kämpat med låga marginaler.

– Det handlar om bolag som hade dålig lönsamhet och svag motståndskraft redan tidigare, och som nu fick sin dödsstöt genom covid-19, säger han.

Eftersläpning i grannländerna
Den som tittar på vårens konkursstatistik för Danmark och Norge kommer att notera att siffrorna här går i motsatt riktning jämfört med Finland och Sverige – det vill säga att konkurserna har minskat jämfört med våren 2019. Det är dock en sanning med modifikation. I Danmark påverkades domstolarna av samhällets nedstängning, vilket innebär att konkursansökningarna inte har kunnat hanteras på samma sätt som normalt. Både Danmark och Norge har dessutom sjösatt statliga stödpaket i en omfattning som akut kan ha räddat fler företag, men i takt med att dessa krisåtgärder avvecklas väntas konkurserna i stället ta fart.

– I Sverige finns det nu tydliga tecken på en stabilisering, även om vi nog även fortsättningsvis kommer att se en hel del konkurser i framför allt hotell- och restaurangnäringen, bedömer Richard Damberg.

Parallellt har dock vissa andra branscher upplevt en ökad försäljning under krisen. Företag inom ”hemmafix”, byggnation, hemelektronik, inredning och dagligvaruhandel har i många fall haft en stigande efterfrågan.

– Även en del mindre och nischade butiker, till exempel närlivs, har ofta fått ett litet uppsving. Åtminstone tillfälligt, säger Richard Damberg.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Nordea samt UC

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Top-Toy – den hittills största, gränsöverskridande konkursen

En dansk konkurs, med stora följder även i Sverige. När leksaksjätten Top-Toy fick ge upp sin rekonstruktion i december drabbades över 1 000 anställda i de svenska BR- och Toys R Us-butikerna. I avsaknad av svensk konkursförvaltare ökade trycket på Kronofogden och Länsstyrelsen i Stockholm, som snabbt fick hitta nya arbetssätt.

Som mest drev danska Top-Toy 226 BR-butiker och 72 Toys R Us-butiker runt om i Norden, varav 85 i Sverige. Etableringen startade i början av 1990-talet, långt innan dagens digitalisering och e-handel.

– Näthandeln är däremot inte hela förklaringen till att BR och Toys R Us hamnade i ett svårt läge. Ett annat skäl är att även lekvanorna har förändrats, när dockor och bilar har ersatts med paddor och mobiltelefoner, konstaterar Mikael Svensson. Sedan 2002 har han arbetat med personaladministration i Top-Toys svenska organisation. De senaste åren har han varit företagets HR-chef i Sverige och har på nära håll följt koncernens resa från framtidstro och expansion till obestånd och uppsägningar.

– Så sent som under julhandeln trodde vi att det fanns en väg framåt.

En rekonstruktion hade inletts i slutet av november och godkändes av fordringsägarna strax innan jul. Vi var inställda på nedskärningar och på att många butiker skulle stängas, men alla kämpade hårt för att undvika konkurs, förklarar Mikael Svensson.  Redan i mellandagarna visade det sig dock att även julhandeln blivit en stor besvikelse. Den 28 december beslöt ledningen i Danmark att försätta bolaget i konkurs.

– Det var en tung dag. Många av oss hade jobbat länge i företaget och fick nu veta att vi var uppsagda. I Sverige var vi ungefär 800 tillsvidareanställda, och eftersom det var december hade vi även en hel del extrapersonal i butikerna. Totalt berördes över 1 000 personer i den svenska organisationen, berättar Mikael Svensson.

Danska konkursförvaltare
Juridiskt betraktas konkursen i leksakskedjorna som dansk. Det danska moderbolaget Top-Toy har sitt säte i Danmark och verksamheten ibland annat Sverige har drivits i filialform. Eftersom det handlar om en så kallad gränsöverskridande konkurs utses ingen svensk konkursförvaltare. Ansvaret för ärendet ligger i stället hos två danska advokater som av rätten i Danmark har utsetts till konkursförvaltare.

– Det här är ett ovanligt ärende för oss som svensk tillsynsmyndighet. Möjligen går det att jämföra med konkursen i det danska flygbolaget Sterling år 2008, då cirka 300 svenska anställda drabbades. Men Top-Toy berör betydligt fler svenska arbetstagare, så det här är den största gränsöverskridande konkurs som vi har sett, påpekar Andreas Bäckbro, kronofogde på Kronofogden i Göteborg. Han blev inkopplad i ärendet så fort konkursen var ett faktum. En av hans kollegor på konkurstillsynsenheten i Sundbyberg avbröt sin julledighet för att sätta sig in i frågor kring bland annat statlig lönegaranti. Vid gränsöverskridande konkurser är det enligt lönegarantilagen Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) inom Kronofogden som ska ta emot och hantera arbetstagarnas ansökan om lönegaranti.

– Om det hade varit en svensk konkurs hade alla detaljer, inklusive lönegarantin, hanterats av en svensk konkursförvaltare. Nu blev det i stället vi på Kronofogden som fick göra en djupdykning i olika arbetsrättsliga regler och fatta beslut om utbetalningar.

En dansk konkursförvaltare får inte besluta om lönegaranti här i Sverige, förklarar Andreas Bäckbro. Den statliga lönegarantin är i grunden en social skyddslagstiftning. I botten finns även ett EU-direktiv som innebär att alla medlemsstater har skyldighet att skydda de anställda i händelse av konkurs hos arbetsgivaren. Däremot är det upp till varje land att besluta om de exakta villkoren. I Sverige uppgår den statliga lönegarantin till högst fyra prisbasbelopp, vilket för närvarande motsvarar totalt 182 000 kronor.

Ökade handläggningstider
Kronofogdens första uppgift blev att försäkra sig om att förutsättningarna för lönegaranti var uppfyllda. Därefter inleddes utredningsarbetet med att räkna ut alla individuella belopp.

– Vår ordinarie uppgift är att granska konkursförvaltarens arbete, vi har inte förberedelse för att själva hantera ärenden i den här storleken. Konsekvensen blev att hela vår verksamhet påverkades. Vissa av våra jurister och ekonomer fick i princip jobba heltid med Top-Toy-konkursen, säger Andreas Bäckbro.

Han och hans kollegor har knappt haft någon kontakt med de danska konkursförvaltarna, men däremot med Mikael Svensson på Top-Toys HR-avdelning. Han fanns kvar i företaget till början av april, vilket har underlättat arbetet för alla parter. Bland annat har Mikael Svensson tagit emot hundratals frågor från exempelvis advokater, arbetsgivarorganisationer, myndigheter, fackförbund och medarbetare.

– Det var en stor fördel att det fanns en fungerande personalavdelning på plats. Med företagets hjälp gick det smidigt att göra en lönekörning i januari, så att de anställda kunde få sin januarilön. För oss var det viktigt med en skyndsam hantering, så att folk skulle få pengar till mat och hyra. Samtidigt behöver vi säkerställa att vi fattar rätt beslut och följer alla regler, framhåller Anders Bäckbro.

Efter Kronofogdens beslut är det Länsstyrelsen som sköter utbetalningarna av statlig lönegaranti, och vid gränsöverskridande konkurser ligger ansvaret hos Länsstyrelsen i Stockholm. Även här påverkades arbetsbelastningen på ett drastiskt sätt.

– Vi hade många ärenden redan innan, men Top-Toy blev droppen som fick bägaren att rinna över. Vi fick många frågor och samtal om den här konkursen. Under ett par månader ökade våra generella handläggningstider från några dagar till cirka två veckor, berättar Rose-Marie Rosén, en av fyra lönegarantihandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm. För första gången fick myndigheten be om hjälp från två andra länsstyrelser, Dalarna och Västra Götaland.

– Det har gjort att vi nu är i fas igen, säger Rose-Marie Rosén.

Nya arbetsformer
Även hon lyfter fram de goda kontakter som uppstod mellan Länsstyrelsen, Kronofogden och Top-Toys personalavdelning. I avsaknad av svensk konkursförvaltare blev detta samarbete en viktig framgångsfaktor.

– Många Top-Toy-anställda trodde till exempel att det inte skulle komma någon januarilön i tid. Men med blod, svett och tårar i våra respektive organisationer gick det att lösa, vilket var fantastiskt. Det ska Kronofogden och Länsstyrelsen ha en stor eloge för, säger Mikael Svensson på Top-Toy.

Han konstaterar att februarilönen var något krångligare att få till i tid, men alla anställda fick ändå pengar i plånboken. Lösningen från Kronofogden och Länsstyrelsen blev att betala ut medarbetarnas innestående semesterersättningar.

– Även det blev väldigt positivt för medarbetarna.

Inom Kronofogden har som mest cirka 15 personer arbetat heltid med de så kallade uppsägningslönerna i Top-Toy. Här krävs grundliga uträkningar kring allt från anställningstid och OB-ersättning till eventuella avräkningar då personer efter hand får nya anställningar. Kronofogdens medarbetare har varit baserade i Sundbyberg, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. En särskild organisation har byggts upp för att hantera ärendena på ett enhetligt sätt.

– Det här blev en ny situation för oss och vi har fått hitta former för att dela erfarenheter och beslut. Som exempel har vi jobbat mycket med videokonferenser, och eftersom vi inte har tillgång till de verktyg och blanketter som konkursförvaltare normalt använder har vi fått skapa våra egna, interna Excel-program, berättar Andreas Bäckbro.

Själv har han nyligen bytt tjänst och blivit verksjurist inom Kronofogden, men konstaterar att myndighetens arbete med Top-Toy fortsätter under ännu en tid.

– På många sätt hade det förstås varit enklare om det hade funnits en svensk konkursförvaltare, men samtidigt har det här varit ett spännande och givande projekt. En av de mest positiva upplevelserna är att de Top- Toy-anställda har varit väldigt tillmötesgående och har tackat för våra beslut, säger Andreas Bäckbro.

Snabbfakta om Top-Toy

  • Konkursen i den danska leksakskoncernen Top-Toy den 28 december 2018 berörde uppemot 2 000 anställda i Danmark, drygt 1 000 anställda i Sverige och uppemot 500 anställda i Finland.
  • Den sammantagna förlusten i de båda butikskedjorna BR och Toys R Us uppgick till drygt två miljarder danska kronor (cirka 2,75 miljarder svenska kronor).
  • Storägare i Top-Toy var riskkapitalbolaget EQT, som i sin tur kontrolleras av Wallenbergägda Investor.
  • Efter konkursen har vissa av butikslokalerna i Sverige tagits över av lekkedjan Lekia.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Jacob Zingaropoli

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019
Ur innehållet: Top-Toy – den hittills största, gränsöverskridande konkursen. | EU-direktivet om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering. | Nya lagen om penningtvätt. | Ny bok i skriftserien - Preskription av skattefordringar. | Nytt förslag från StyrelseAkademien kan öppna för fakturering av styrelsearvoden. | Nytt på AC. | Frågespalt. | Profil – Kenneth Nilsson. |
Läs Ackordscentralen Nyheter nr 2 här.

Mikael Kubu intervjuas i tidningen driva eget

Ackordscentralens koncernchef och vd Mikael Kubu intervjuas i senaste numret av driva eget. I intervjun berättar Mikael hur en företagsrekonstruktion går till, och hur viktigt det är att som företagare söka hjälp i god tid, gärna hos en firma som hanterar både rekonstruktioner och konkurser för att få en objektiv värdering. Läs artikeln i sin helhet här.

Ytterligare information om hur du kan rädda ditt företag från konkurs finns i den här intervjun med Hans Ödén som är jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör, likvidator och Knowledge Manager på Ackordscentralen.

Mikael Kubu driva eget
Mikael Kubu intervjuas i driva eget

Lehman Brothers AB – konkurs med 100 % utdelning

Lehman Brothers Holdings Inc, med huvudkontor i New York, hade dotterbolag i många delar av världen. I finansmetropoler som London och Frankfurt. Och även i Umeå. När konkursen blev ett faktum och även det svenska bolaget Lehman Brothers AB försattes i konkurs, utsågs Anders Bergman vid Ackordscentralen Norrland till konkursförvaltare.

Kan du berätta om Lehman Brothers svenska dotterbolag?
Verksamheten i det svenska dotter­bolaget utgjordes av utveckling av koncerninterna IT-system som användes inom Lehman Brothers-koncernen. Bolaget hade 34 anställda. Förutom platschefen var alla anställda systemutvecklare med olika inrikt­ningar. Det svenska bolaget hade endast det brittiska bolaget Lehman Brothers Ltd som kund.

Berätta om arbetet med konkursen.
Konkursen i det svenska bolaget inträffade någon månad efter konkur­serna i de övriga bolagen i koncernen. Innan konkursutbrottet för det svenska bolaget hade Nomura över­tagit den europeiska delen av Lehman Brothers-koncernen. Beträffande det svenska bolaget hade ett avtal träffats om överlåtelse av rörelsen till Nomura Sweden AB. Enligt avtalet övertog Nomura Sweden AB ansvaret för det svenska bolagets alla skulder, förutom koncernskulder. Avtalet var dock vill­korat av att konkursförvaltaren skulle godkänna överlåtelsen.

Vår utredning utvisade att det var till fördel för fordringsägarna att överlåtelsen blev genomförd, varför jag lämnade mitt godkännande till avtalet. Överlåtelsen till Nomura Sweden AB omfattande inte ford­ringar och skulder till andra företag inom Lehman Brothers-koncernen. Vårt fortsatta arbete i konkursen blev därför att utreda den fordran som det svenska bolaget hade mot Lehman Brothers Ltd i London.

Vi har i det brittiska bolagets kon­kurs bevakat det svenska bolagets fordran och erhållit utdelning till 100 % på kapitalbeloppet på denna fordran. Även utdelning avseende ränta under konkurstiden har till viss del blivit utbetald.

Vilken utdelning kommer fordrings-ägarna få i den svenska konkursen?
Konkursen i det svenska bolaget är inte färdig att avsluta än i och med att vi inväntar slututdelning i det brittiska bolagets konkurs. Men den bedömning vi gör är att även fordringsägarna i den svenska konkursen – som huvudsakligen är Lehman Brothers Holdings Inc – sannolikt kommer att få full utdelning på sina bevakade fordringar.

Att det blir 100 % utdelning både i den brittiska och den svenska kon­kursen visar på att krisen i Lehman Brothers-koncernen i vissa delar mer var en fråga om brist på likviditet och finansiellt förtroende än avsaknad av ekonomiska värden.

Till slut, vad tror du världen och Sverige har lärt sig av den finanskris som efterföljde Lehman Brothers konkurs?
Konkurserna visar på vikten av att det finns förtroende för de finansiella institutionerna. Brist på förtroende kan leda till obestånd och konkurs, även om det finns stora värden i de verksamheter som bedrivs. Konkur­serna inom Lehman Brothers-koncernen visar också på hur världens alla finansiella marknader är samman­kopplade till varandra.

Anette Norling

Foto: Shutterstock, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

 

Konkursen som utlöste en världsomfattande finanskris

Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?

Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrolle­rade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina lånta­gare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvä­rdiga låntagare.

Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skul­derna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus över­gick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.

Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella sys­temet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intres­serad. Och plötsligt frös hela världs­ekonomin till is.

Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riks­banken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styr­räntan. Den sammanlagda bedöm­ningen är att Sverige klarade sig rela­tivt lindrigt undan.

– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra stor­städer. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efter­frågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick pro­blem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.

Anette Norling

Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

Byggindustrin ännu inte påverkad av bomarknad på nedgång

Vid slutet av 2016 hade konkurserna i byggbranschen ökat med 10 %. Under 2017 ökade konkurserna med precis lika mycket. Enligt UC visade sex månader under 2017 ett ökat antal företagskonkurser. Ser man till 2016 visade bara en av tolv månader ökade konkurser. Tittar man däremot på årets två första månader sjunker antal företagskonkurser med 16 %.

– 2016 sjönk konkurserna i nästan alla branscher. 2017 är det helt tvärtom. De tänkbara anledningarna är många. Förutom bedrägerifaktorn tror vi att övergången av arbetskraft från ROT-sektorn till större anläggningsarbeten inom byggbranschen spelar in. Men tittar vi på utvecklingen under årets två första månader indi­kerar den en positiv riktning, säger Richard Damberg.

ROT-avdraget en anledning
På Sveriges Byggindustrier tror man också att ROT-avdraget kan vara en anledning till fjolårets ökade konkurser i byggbranschen.

– Förändringen i ROT-avdraget kan ha lett till att många mindre företag har slagits ut. För övrigt är ju konkurserna en del av en funge­rande marknad, vissa företag slås helt enkelt ut eftersom de inte är tillräck­ligt effektiva, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Han tror däremot inte att normali­seringen av bostadsmarknaden har hunnit påverka konkursstatistiken.

– Det som redan är påbörjat kommer att slutföras även om vissa projekt förändras eller skjuts upp lite grann. Större tendenser kopplat till bostadsmarknaden kan vi börja se vid halvårsskiftet, säger Björn Wellhagen.

Enligt statistik från Sveriges Byggindustrier och SCB ökade kon­kurserna i branschen kontinuerligt mellan 2007 och 2013. ROT-avdraget dämpade antagligen uppgången 2009 och 2010, men under 2012 försvann effekten. Den försvagade konjunktur-utvecklingen under 2012 och 2013 tillsammans med den hårdnade konkurrensen speglades i konkurssta­tistiken. Trots en stark investeringsutveckling för bygginvesteringarna 2014 minskade inte konkurserna nämnvärt. Först år 2015 kunde en ordentlig nedgång på 17 % noteras. Dessvärre ökade konkurserna igen under 2016, och även under 2017. Konkurrensen inom byggindu­strin är hård enligt Sveriges Byggindustrier. Rörelsemarginalen ligger på några enstaka procent och få företag har stora reserver. Föränd­rade marknadsförutsättningar får därför snabbt genomslag.

– I genomsnitt går cirka 1 000 bygg­företag i konkurs varje år och drygt 90 % av dessa är byggbolag med färre än 10 anställda, säger Björn Wellhagen.

Skulderna hos Kronofogden eskalerar
Men det är inte bara konkurserna som ökade förra året. Även skuldsaldot hos Kronofogden växte. På bara ett år, från 2016 till 2017, ökade skulderna för SNI 41–43 med ungefär 48 %. Vid års­skiftet var de sammanlagda skulderna i branschen drygt 1,7 miljarder kronor.

En del av skulderna tror Krono­fogden beror på okunskap och slarv.

– Vi har upplevt en byggboom på senare år. När hjulen snurrar fort är det lätt att bli slarvig. Fåmansbolag inom bygg är ofta enmansbolag där man måste ha en bra struktur kring pappershantering, räkna rätt på jobb och inte bli lurad av andra. Ofta finns inte heller någon stor kapitalbas så det är lätt att åka på ekonomiska bakslag som blir kännbara, säger Max Wallenberg, pressansvarig på Kronofogden.

Kronofogden har under 2017 haft ett samarbete med Ekobrottsmyndig­heten och Skatteverket. Det handlar om att få skuldsatta bolag som används för bedrägerier i konkurs så fort som möjligt.

– Projektet omfattade 330 bolag varav många var inom bygg. Detta har sannolikt påverkat statistiken med en del konkurser, säger Max Wallenberg.

Kompetensbrist en stor utmaning
På frågan hur Sveriges Byggindustrier ser på den närmaste framtiden tror Björn Wellhagen att nyproduktionen av bostäder kommer att gå ner från en extremt hög nivå till en fortsatt hög nivå.

– Högkonjunkturen har pågått under många år och nu går den in i en lite mer neutraliserande fas. Ombyggnation av flerbostadshus kommer sannolikt att öka, och kommunerna kommer att rusta upp sina befintliga lokaler eller bygga nytt. Vi ser också att offentliga anläggningsinveste­ringar kommer att öka. Investerings­mässigt kommer det att öka något under 2018 men inom andra områden än vad som skett tidigare.

Den största utmaningen för bygg­branschen är i dagsläget den rådande kompetensbristen. Ur ett längre perspektiv kan Björn Wellhagen se att behovet av robotisering och digita­lisering ökar om bristen på arbets­kraft är fortsatt stor. Efterfrågan på personal kan komma att riktas mer mot utlandet. Om företag får svårt att rekrytera personal kan de också få svårare att lämna anbud.

– Teoretiskt sett kan företag som inte har kompetensförsörjningen ordnad på sikt få problem med lön­samheten, avslutar Björn Wellhagen.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018