Ett tufft år för den svenska köttbranschen

Flera konkurser, nedläggningar och varsel. 2019 blev ett tufft år för den svenska köttbranschen. Ändå ser ledarna på LRF Kött och Kött- & Charkföretagen ljust på framtiden. I klimatdebattens spår är det efterfrågan på importerat kött som minskar.

I Näringslivets Hus på Storgatan i Stockholm har KCF, Kött- & Charkföretagen, sitt kansli. I fem år har Magnus Därth varit organisationens vd.

- Bland medlemmarna finns såväl slakterier och styckerier som korv- och skinkproducenter. KCF representerar hela kedjan av företag som förädlar köttråvaran, förklarar han.

Flera av rubrikerna under 2019 har dock handlat om varsel, uppsägningar och nedläggningar i denna sektor. Ett par konkurser finns också med på listan.

- En tuff marknad har blivit ännu tuffare. Rörelsemarginalen i vår bransch är lägre än för livsmedelsindustrin i stort. Vi behöver driva upp lönsamheten och förbättra villkoren, vilket kräver en rad insatser. Det gäller allt från livsmedelslagstiftning till kompetensförsörjning, säger Magnus Därth.

Torkan slog hårt
I sydligaste Skåne, strax utanför Trelleborg, finns djurbonden Åsa Odell. Hon växte upp på Gotland på en gård med får och kor, men själv har hon nu fött upp grisar i snart 30 år. Gården i Skåne är stor och sysselsätter sex personer. Åsa är dessutom ordförande i LRF Kött, en branschavdelning inom Lantbrukarnas Riksförbund, och vice ordförande i riksförbundsstyrelsen LRF. Hon har god överblick över de svenska köttböndernas situation.

- 2019 har varit ett stålbadsår. Förra sommarens svåra torka har kostat det svenska lantbruket cirka tio miljarder kronor. Många uppfödare fick göra sig av med djur och för oss som importerade spannmål blev det till priser som var dubbelt så höga som annars. Följderna av torkan är något som vi fortfarande kämpar med, säger hon.

Trots viss kompensation från staten har en del bönder tvingats ta lån för att behålla sina gårdar. Andra har fått förhandla med befintliga långivare och leverantörer om krediter och amorteringsfria perioder.

- Det finns också exempel på bönder som nu har avvecklat sin verksamhet, framför allt de som har nära till pensionen eller av andra skäl har haft planer på att sluta. I vår bransch finns det sällan några ekonomiska buffertar, så en kris kan ta lång tid att vända, konstaterar Åsa Odell.

Intensiv klimatdebatt
De senaste åren har dessutom människors köttätande blivit ett hett ämne i klimatdebatten. I synnerhet gäller det nötkött, vilket är ett av de livsmedel som bidrar till störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt påpekar Åsa Odell att frågan är mer komplex än så, eftersom nötdjuren bidrar till öppna landskap och därmed en ökad biologisk mångfald.

- All matproduktion och brukandet av mark påverkar miljön och klimatet. Det är biologiskt omöjligt att få ned dessa utsläpp till noll. Här i Sverige borde vi framför allt ta fasta på att vi har ett av världens bästa utgångslägen för en klimatsmart produktion. Flera rapporter, bland annat från OECD, visar på just detta, framhåller Åsa Odell.

En av de faktorer som spelar in är Sveriges förhållandevis stora geografiska yta. I jämförelse med köttexporterande länder som Danmark och Nederländerna har Sverige betydligt mer utrymme för betesmark och öppna arealer.

- En annan viktig del är att ungefär 60 procent av det svenska nötköttet härstammar från mjölkkor. Här finns alltså samordningsvinster. I Sverige har vi också gjort oss kända för god djurhälsa och fint avelsmaterial, inte minst vad gäller grisar. Det är en annan konkurrensfördel: friska djur har i sig en lägre miljöpåverkan, eftersom de äter mindre mängder foder, växer snabbare och inte behöver antibiotika.

- Vad som är bra för djuren och bonden är alltså bra även för miljön och konsumenten. På så sätt går ekonomi och klimatfrågor hand i hand, säger Åsa Odell.

Ökat mathantverk
Magnus Därth på Kött- & Charkföretagen håller med om att hållbarhet och lönsamhet har ett nära samband. Även om den totala köttförsäljningen nu minskar i Sverige är kött fortfarande en stor varukategori i butikerna.

- Försäljningen av vegetariska varor ökar snabbt, men från en låg nivå. Vi ser också att konsumenterna ställer allt högre krav på våra produkter, både kvalitets- och miljömässigt. Mat har blivit en identitetsskapande del av våra liv och det finns en ökad efterfrågan på lokala, unika produkter. Mathantverket har fått ett uppsving och många konsumenter är beredda att betala mer för exklusivare varor, sammanfattar Magnus Därth.

I Sverige sker ingen import av slaktdjur, men däremot av köttråvara och färdiga köttprodukter. Inom EU kommer råvaran ofta från djur som har fötts upp i Nederländerna eller Danmark och slaktats i Tyskland.

- Även vid import av kött är svenska konsumenter kunniga och engagerade. Handlar det till exempel om kött från Brasilien vill kunderna försäkra sig om att det inte härstammar från regnskogsområden.

Utfasning av fossila bränslen
Magnus Därth påpekar att cirka 80 procent av köttproduktionens klimatpåverkan är kopplad till primärledet, det vill säga bondgården. Men även i förädlingsledet pågår det en omställning som ska bidra till minskade klimatavtryck. En viktig pusselbit är att ersätta fossila bränslen med förnybara. Många företag har satsat på biogasanläggningar och olika former av kretsloppstänkande, där exempelvis slakteriavfall och gödsel från gårdarna kan omvandlas till energi. Andra åtgärder är att se över transporter och förpackningar.

- Hela tiden sker det små förbättringar. Ofta vill omvärlden se snabba resultat, men det här är processer som kräver viss tid, säger Magnus Därth.

Åsa Odell håller med och betonar att det även bland bönderna sker en omställning till produktionssystem med lägre klimatpåverkan. En av nyckelfrågorna är hur gårdarnas gödsel bäst ska hanteras.

- Vi fortsätter också att värna om djurhälsan. Ett exempel är att se över innehållet i det foder som vi använder.

Global brist på griskött
Samtidigt påverkas de svenska företagen av vad som händer i omvärlden. Globalt råder det sedan en tid stor brist på griskött, som en följd av att Kina har drabbats av afrikansk svinpest. Världsmarknadspriserna har stigit och Tyskland, Spanien och Danmark har blivit stora exportörer till Kina. Även svenska producenter vill gärna haka på det tåget, men hittills har Kina inte skrivit på något handelsavtal med Sverige inom det här området.

- Den livsmedelsstrategi som den svenska regeringen tog fram för två år sedan måste fyllas med vassa, konkreta mål. Vi behöver öka vår produktion, stärka konkurrenskraften och få igång innovationsarbetet. Från branschens sida försöker vi bland annat återskapa systemet med gesäll- och mästarbrev, berättar Magnus Därth.

Ökad betoning på inhemsk produktion
De senaste fem åren har varit mycket händelserika för köttbranschens aktörer. Inför 2014 års EU-val – även kallat ”grisknorrvalet” – fick djurskyddsfrågorna stor uppmärksamhet. Det gynnade svenska bönder och inhemsk försäljning. Branschen svarade med att lyfta fram den ursprungsmärkning som i dag har beteckningen ”Kött från Sverige”. År 2016 nådde det svenska köttätandet sin kulmen. Kort därefter tog klimatdebatten fart och sedan dess har konsumtionen gradvis minskat något.

- Men framför allt är det importerat kött som berörs av nedgången. I Sverige fortsätter andelen svenskt kött att öka, konstaterar Åsa Odell.

Ett av skälen är att de stora livsmedelskedjorna har valt att förändra koncepten kring EMV, butikernas egna märkesvaror. I stället för att använda importerat kött i grillkorv och bacon är det nu svensk råvara som gäller.

- Det var ett viktigt steg i arbetet med att behålla den svenska produktionen. En annan milstolpe blev den nationella livsmedelsstrategin från 2017. Samma år presenterades Försvarsberedningens rapport om framtidens totalförsvar, där livsmedelsförsörjningen ses som en prioriterad del. Inriktningen är att Sverige behöver ha resurser för att klara en inhemsk matförsörjning i minst tre månader, även i händelse av kris eller krig, säger Åsa Odell.

Text: Lena Lidberg

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019