Nyligen presenterade regeringen sin lagrådsremiss kring en ny lag om företagsrekonstruktion. Många delar sammanfaller med rekonstruktionsutredningens förslag, men det finns även exempel på motsatsen.

Den 17 februari lämnade justitiedepartementet sin remiss till Lagrådet, som nu granskar förslagen innan de ska behandlas av riksdagen. Avsikten är att regeringens proposition om en ny lag om företagsrekonstruktion ska vara klar senast den 22 mars, och att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2022. Förändringarna utgår från EU:s insolvensdirektiv, där syftet är att införa ett mer effek­tivt rekonstruktionsförfarande.

I lagrådsremissen framhåller regeringen att det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga – men som är drabbade av ekonomiska svårigheter – kan få hjälp att rekon­struera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig. Inte bara en ekono­misk upp­görelse utan även andra åtgär­der ska kunna användas i processen. Den uppgörelse som träffas ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan med bindande verkan.

Högre krav på rekonstruktörer
Regeringen föreslår bland annat en skärp­ning av det så kallade livskrafts­testet, vilket används för att bedöma ett företags chanser att säkra den fortsatta verk­sam­heten. Här ingår även en rätt att säga upp varaktiga avtal i förtid, till exempel ett kost­samt hyres­avtal.

Regeringen konstaterar att det nya rekonstruktionsförfarandet omfattar pröv­ning av frågor som är mer kompli­cerade än i dagens system. För att säker­ställa höga krav på kvali­tet och effekti­vitet före­slås därför att kraven på rekonstruktörer ska skärpas och att det framför allt blir konkursförvaltare med erfarenhet av fortsatt drift som ska kunna utses till rekonstruktör. Dessutom ska rekonstruktörerna ställas under tillsyn av Kronofogdemyndigheten, precis som vid konkurser. Ett annat förslag är att koncen­trera hand­lägg­ningen av rekonstruktions­ärenden till färre tings­rätter än i dag, för att kunna upprätthålla en högre specialisering.

Lagrådsremissen i sin helhet är 573 sidor lång och utgår i stora drag från rekonstruktionsutredningens slutbetänkande från i mars i fjol, ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion”.  Synpunkter på betänkandet har sedan dess inkommit från ett 50-tal remissinstanser, både fordringsägare, gäldenärer, rekonstruktörer, företagare, domstolar och myndigheter. Utifrån det sammantagna underlaget har justitiedepartementet arbetat fram den nu aktuella lagrådsremissen.

Mer komplicerad process
Ackordscentralen Nyheter har bett tre av ledamöterna i rekonstruktionsutredningen att kommentera regeringens förslag: Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, Eva Wedberg, jurist som representerade Svenska Bankföreningen och Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverket.

– Jag tycker på det stora hela att rekonstruktionsutredningen landade väl, med en bra struktur och bra slutsatser. Därför är det olyckligt att regeringen inte gick vidare med vårt förslag om offentlig skulduppgörelse, det vill säga att det även ska finnas tillgång till ett mer förenklat system för skuldnedskrivning, säger Christer Östlund.

Han befarar att rekonstruktionen som institut därmed kan bli mer komplicerad och förenad med högre kostnader än tidigare:

– Mindre företag har ofta svårt att finansiera en rekonstruktion. Här tycker jag att regeringens konsekvensanalys borde ha varit mer genomtänkt.

Begränsad superförmånsrätt
En annan detalj som han lyfter fram gäller begreppet ”superförmånsrätt”. Enligt nuvarande regler har gäldenären möjlighet att med rekonstruktörens samtycke ingå vissa avtal under rekonstruktionen. Om det senare visar sig att rekonstruktionen misslyckas kommer en sådan avtalspart att ges en prioriterad rätt till betalning, en så kallad superförmånsrätt. Denna del kommer enligt regeringens förslag att finnas kvar och kunna omfatta både ny och tillfällig finansiering, men superförmånsrätten kommer samtidigt att begränsas.

Om en rekonstruktion avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs ska superförmånsrätten som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionsavslutet. Om rekonstruktionen i stället avslutas med att en rekonstruktionsplan fastställs ska villkoren för en eventuell superförmånsrätt framgå av planen.

– Vissa av åtgärderna kring ”fullföljd av avtal” väljer regeringen att föreslå vid sidan av rekonstruktionsutredningen, vilket är olyckligt. En tydlig konsekvens kan bli att bankernas kreditgivning påverkas på ett sätt som drabbar kreditmöjligheterna för hela företagskollektivet, påpekar Christer Östlund.

Önskar tydligare samtycke
Eva Wedberg från Bankföreningen konstaterar att frågan om superförmånsrätt inte är enkel utan i olika sammanhang har varit uppe till diskussion. Även hon noterar att regeringen har gjort en utvidgning kring superförmånsrätten vid fullföljd av avtal.

– Från Bankföreningens sida anser vi att det med dagens regelverk finns risk att en superförmånsrätt kan ligga kvar och ”jäsa” även efter en rekonstruktion. På så sätt är många av de föreslagna förändringarna ett steg i rätt riktning, men vi vill samtidigt att rekonstruktörens samtycke ska vara ännu tydligare inom det här området. Den synpunkten har inte fått gehör i lagrådsremissen.

– Även vi har noterat att regeringen har gjort en utvidgning kring superförmånsrätten vid fullföljd av avtal. Där är vår inställning att rekonstruktionsutredningens förslag var väl avvägt. Det kan konstateras att en sådan utvidgning riskerar att få konsekvenser för andra borgenärer, säger Eva Wedberg.

Förbättra utfallet
Hon tycker att det på gott och ont finns en hel del flexibilitet i det nya, föreslagna rekonstruktionssystemet. Det ger fler möjligheter, men kan i gengäld göra vissa delar lite otydliga – till exempel vid gruppindelningen av borgenärer.

– Vi har synpunkter på en del detaljer, men generellt sett är vi mycket positiva till att lagen görs om och förbättras. Ett exempel är att Bankföreningen har varit starka förespråkare för att det ska ställas högre krav på rekonstruktörerna. Det är en viktig nyckel till väl genomförda rekonstruktioner med lyckade utfall, påpekar hon.

Bankföreningens inriktning är att tröskeln till att beviljas företagsrekonstruktion inte ska vara särskilt hög, men föreningen välkomnar samtidigt att livskraftstestet skärps.

– Ett företag som går in i rekonstruktion måste vara levande och ha livskraft. Företaget ska även kunna visa att rekonstruktionen går framåt, säger Eva Wedberg.

Hon framhåller att den nuvarande ordningen kan ha medfört att alltför få krisande företag ansöker om rekonstruktion, och att somliga söker för sent eller av fel anledning.

– Nu finns verktyg som bör ge förutsättningar att uppnå fler lyckade rekonstruktioner. Det övergripande målet med den nya lagen måste vara att öka förtroendet för företagsrekonstruktioner och förbättra utfallet, så att de företag som är livskraftiga kan fortsätta att erbjuda arbetstillfällen, skapa vinst och generera skatteintäkter, betonar hon.

Skatteverket i en egen grupp
Micael Zingmark på Skatteverket ser det som en fördel att förslagen i lagrådsremissen i mångt och mycket harmonierar med rekonstruktionsutredningens förslag.

Han nämner till exempel gäldenärens möjlighet att säga upp avtal för att därigenom kunna göra sig av med en ibland tung ryggsäck.

– Med de nya reglerna ställs högre krav på både rekonstruktören och på att inleda en rekonstruktion. En farhåga är att rekonstruktionsförfarandet kan upplevas som krångligare och mer kostsamt, men det ska ses i ljuset av att de rekonstruktioner som väl beviljas förhoppningsvis blir bättre genomförda, säger han.

Micael Zingmark konstaterar även att det finns nyheter i spelplanen mellan gäldenär och borgenär.

– I dag sker rekonstruktionerna till stor del på ägarnas villkor, men det kan nu komma att ändras. Vid en skuldnedskrivning kan det tillkomma vissa villkor från borgenärerna, till exempel krav på ägarförändringar. Det kan tidigt bidra till konstruktiva diskussioner, vilket är bra.

Han ser det som viktigt att rekonstruktionsplanen ska godkännas av samtliga borgenärsgrupper, och att det annars krävs att en majoritet av grupperna vill ha planen för att den ska fastställas av domstolen. Skatteverket har arbetat för att placeras i en egen grupp vid dessa omröstningar, vilket regeringen nu tar fasta på i lagrådsremissen.

– Det får betydelse i de lägen då det finns skattefordringar på gäldenären. När Skatteverket kan bilda en egen borgenärsgrupp blir statens roll mycket tydligare, säger Micael Zingmark.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Michael Ehrdsson, Pexels