Dags att korrigera gårdagens dumheter

Den svenska inflationskrisen har sitt ursprung i Riksbankens experiment med minusränta. Det säger nationalekonomen Lars Jonung, som tidigt varnade för riskerna med en dopad ekonomi.

Rubriken i Dagens industri i november 2016 är tydlig: ”Professorn varnar för bostads- och aktieras”. Den person som intervjuas är Lars Jonung, en av landets främsta nationalekonomer. Hans budskap i artikeln är att Riksbankens historiska beslut om att införa minusränta skapar problem på sikt. Billiga krediter får fastigheter och aktier att stiga i pris på ett sätt som förr eller senare leder till en kris.

Lars Jonung reagerar bland annat på att svenska fastighetsbolag vid den här tiden går mycket bättre på börsen än traditionella industriföretag som Volvo, ABB och Sandvik. ”Det är inte de inhemska fastighetsbolagen som är vår industriella framtid”, konstaterar han krasst i intervjun. Nu, drygt sex år senare, kan han peka på hög inflation, snabba ränteuppgångar, svenska fastighetsbolag på obestånd, en lång rad problem i världsekonomin och flera tecken på en lågkonjunktur. Han skulle kunna utbrista i ett ”vad var det jag sa”.

– Dagens kris är skapad av låga räntor och bristande politisk reformvilja. Nu måste vi korrigera gårdagens dumheter och felaktigheter, säger Lars Jonung.

Följer samma mönster
I dag är han 78 år och i högsta grad verksam som professor emeritus på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Ofta påminner han om att finansiella kriser följer samma mönster.

Det börjar med att det är lönsamt att låna, både för hushåll och företag. Champagneyran tilltar och börsen stiger. Sedan kommer en vändpunkt som blir till en chock. Räntorna stiger och många får svårt med räntebetalningar och amorteringar. Företag hotas av konkurs och förluster på finansmarknaden sprider sig till resten av samhällsekonomin. Tillväxten sjunker, arbetslösheten stiger och skattebetalarna får gå in och rädda det finansiella systemet.

– Det är trist att historien upprepar sig. En finanskris gör att samhällsekonomin under många år blir mindre än den annars skulle ha varit, påpekar Lars Jonung.

Historiskt beslut
Under 2010-talet förde många centralbanker en extrem lågräntepolitik. Lars Jonung ser dock Riksbankens modell som den mest egendomliga. Vid den snabba konjunkturuppgången 2014–2015 tog Riksbanken det historiska beslutet om att införa negativ styrränta. Den expansiva penningpolitiken fortsatte under hela högkonjunkturen 2015–2019, vilket fick bostadspriserna att rusa och hushållens skuldsättning att nå rekordnivåer.

– Tyvärr drog inte Riksbanken i bromsen när finansmarknaderna väl lugnat ned sig efter pandemisommaren 2020, säger Lars Jonung.

Hans poäng är att Riksbanken inte har tagit hänsyn till resten av samhällsekonomin utan alltför ensidigt har fokuserat på sitt inflationsmål på 2 procent. Redan i intervjun från 2016 framförde han att det finns ”en fullständigt överdriven tro att Riksbanken ska kunna detaljstyra svensk inflation mot tvåprocentsmålet i en globaliserad värld”. Utgångspunkten är att Riksbanken inte har kontroll över svenska konsumentpriser – de bestäms på en internationell marknad.

– Under 2014–2020 dopade Riksbanken den svenska ekonomin. Nu kommer baksmällan, konstaterar han.

Långvarig påverkan
Enligt Lars Jonung får minusräntan en långvarig påverkan på svensk ekonomi. Den har även bidragit till kronans försvagning. Han säger att styrräntan nu behöver normaliseras till en nivå på 2–3 procent över en konjunkturcykel. Dessutom måste penningpolitiken mer tydligt omfatta finansiell stabilitet.

– Riksbanken bör återinföra ett toleransintervall, som tillåter att inflationen avviker från tvåprocentsmålet när så är motiverat, framhåller han.

Många hushåll har det besvärligt just nu och han tycker att amorteringskravet på bolån omedelbart ska avskaffas. Dessutom anser han att ränteavdragen borde minskas.

– Vad Sverige framför allt behöver är en politik som skapar tillväxt. Både skattesystemet, arbetsmarknaden och bostadsmarknaden behöver reformeras, säger han.

Sedan länge förespråkar han fri hyressättning.

– I över 70 år har det talats om att bygga bort bristen på bostäder, men den bristen kan bara avskaffas genom marknadshyror. Ungefär en miljon svenskar står nu i bostadskö, vilket kan jämföras med situationen i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Berlin och Bryssel. Där finns ingen väntetid alls på lägenheter.

Politiska konsekvenser
Lars Jonung understryker att det finns flera risker med ett samhälle där sparare under lång tid bestraffas och låntagare premieras. Kreditexpansion och skenande tillgångspriser ger växande förmögenhetsklyftor som kan bli grogrund för populism och extremism, både till vänster och höger i politiken.

Finansiella kriser med stagnation och arbetslöshet skapar ofta misstro mot hela det politiska systemet och kan i sig få allvarliga konsekvenser.

– Den globala finanskrisen 2008–2009 bidrog till brexit i Storbritannien, till Trumps valseger 2016 i USA och till växande populism och nationalism i Europa. Går vi tillbaka i historien är Hitlers maktövertagande ett resultat av en ekonomisk kris som inte stoppades i tid, påpekar Lars Jonung.

••

LARS JONUNG är knuten till Lunds universitet sedan 1971. Han har varit professor i nationalekonomi både där och på Handelshögskolan i Stockholm. Han har medverkat i flera stora forskningsprojekt och utredningar, både i Sverige och internationellt, och har varit verksam vid ECFIN inom EU-kommissionen. År 1992–1994 var han ekonomisk rådgivare till dåvarande statsminister Carl Bildt. År 2012–2013 var han ordförande i Finanspolitiska rådet.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Lunds universitet

Snäv lagtolkning kan hämma återväxten av rekonstruktörer

I den nya rekonstruktionslagen har kraven på rekonstruktörerna skärpts. Det välkomnas av branschen – men nu väcks frågan om tolkningen av lagen har blivit alltför snäv.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. I lagtexten står det bland annat så här: ”Vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska det särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning enligt 8 kap. 2 § konkurslagen eller har annan motsvarande erfarenhet.”

Praxis har så här långt blivit att en rekonstruktör ska ha en grund som ackrediterad konkursförvaltare och ha erfarenhet av driftskonkurser och/eller företagsrekonstruktion.

Tillsynsmyndighet över rekonstruktörer är Kronofogden, som samtidigt är tillsynsmyndighet över konkursförvaltare. I sin roll ska Kronofogden yttra sig om föreslagna rekonstruktörer, parallellt med att ett visst antal borgenärer ska tillstyrka personen.

– Min bild är att tillsynsmyndigheten gör en lagtolkning som ytterligare skärper kraven kring vem som kan bli rekonstruktör. Bland annat har det satts upp ett krav på att personen måste ha ansvarat för ett visst antal driftskonkurser eller rekonstruktioner under de senaste fem åren. Här finns en risk för att återväxten av rekonstruktörer hämmas och att det blir svårt för yngre, duktiga medarbetare att kunna åta sig dessa uppdrag, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Vill se tydligare vägledning
Sedan den nya lagen infördes har tillsynsmyndigheten i ett par fall avstyrkt förslagen på tilltänkt rekonstruktör. Besluten har överklagats och personerna har därefter tillstyrkts av hovrätten, men Mikael Kubu efterlyser tydligare vägledning även från domstolshåll.

– I januari kom ett hovrättsbesked som hänvisar till lagens förarbeten, vilket var bra. Utfallet är att hovrätten lättar upp kravet på erfarenhet och i stället tittar på det aktuella rekonstruktionsbolagets komplexitet och storlek. Det är välkommet – kanske kan det få fler yngre personer att våga närma sig rekonstruktionsuppdragen. Genom att arbeta med rekonstruktioner i mindre och medelstora företag kommer de gradvis att få större erfarenhet, säger han.

Den fara som han ser i dag är att byråernas yngre medarbetare riskerar att få sin kompetens offentligt ifrågasatt inför domstol. Det kan bli avgörande inte bara för individens fortsatta yrkeskarriär, utan även för möjligheterna att genomföra företagsrekonstruktioner i framtiden.

– Det är en farlig väg att gå, och det är också ett skäl till att vi skulle föredra att få ett förhandsbesked från tillsynsmyndigheten innan en person föreslås inför domstol, säger Mikael Kubu.

Ser behov av återväxt
Mikael Mellqvist är före detta lagman vid Gotlands tingsrätt. Han är numera pensionär men gör då och då inhopp vid domstol, inte bara hemma i Visby utan även runt om i landet.

Genom åren har han följt ett antal företagsrekonstruktioner och tycker att de nya lagkraven på rekonstruktörerna är bra.

– Den tidigare rekonstruktionslagen förde med sig en del lycksökare, så en kravskärpning är ett steg i rätt riktning. Det behövs erfarenhet, kvalitet och seriositet bland rekonstruktörerna, men det behövs samtidigt ett inflöde av nya krafter i detta skrå. Förhoppningsvis kan det bli möjligt när den nya lagen har satt sig lite, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Ola Kjelbye

Stor omställning på fastighetsmarknaden

Den svenska fastighetsmarknaden befinner sig i en kraftig omställning. Inflationen och ränteläget bidrar till stor osäkerhet – i en tid när många obligationslån ska refinansieras. Det konstaterar Maryrose David, analyschef på Savills Sweden.

Hon tillträdde sin tjänst i augusti 2021 och har sedan dess sett snabba marknadsförändringar. Innan pandemin hann klinga av utbröt kriget i Ukraina, vilket har följts av energikris, hög inflation och stigande räntor.

– Fastigheter har länge varit en stabil marknad, som de senaste tio åren har haft en god prisutveckling. Men under våren 2022 syntes de första orosmolnen, säger Maryrose David.

Hon är i grunden civilingenjör inom samhällsbyggnad med examen från KTH. Hennes inriktning är research och strategisk rådgivning, vilket hon får stort utlopp för som Head of Research på Savills Sweden.

Företaget är en av världens ledande fastighetsrådgivare med över 40 000 anställda i 70 länder. I Sverige finns drygt 100 medarbetare och de flesta är knutna till huvudkontoret i Stockholm. Savills är inriktat på allt från fastighetstransaktioner och värdering till fastighetsförvaltning, uthyrning, hyresgästrådgivning och bygg- och projektledning.

Komplext korsägande
I Sverige blev 2021 ett rekordår för fastighetsbranschen. Den kommersiella marknaden omsatte över 400 miljarder kronor, vilket var näst högst i Europa efter Storbritannien. Första kvartalet 2022 började också starkt, men utmärktes därefter av börsfrossa, förändrat ränteläge med dubblerade finansieringskostnader och nya förutsättningar på obligationsmarknaden.

– Sedan 2014 har den svenska fastighetssektorn haft god tillgång till finansiering, vilket har drivit tillväxten. Framför allt gäller det för kommersiella fastigheter. Men under 2023 kommer många obligationslån att förfalla, och fastighetsbolag som i dag är finansierade den vägen kan få svårt att refinansiera sig via banksystemet. För att frigöra kapital och behålla sin kreditrating har svenska bolag därför gått från att vara nettoköpare till att bli nettosäljare på marknaden, påpekar Maryrose David.

Jakten på likviditet leder till en omställning som kan göra att ägarstrukturen förändras. Bolag slås samman och nya tillkommer. Det sker i en miljö där det redan tidigare finns ett komplext korsägande. I den svenska fastighetssektorn äger alla stora bolag lite av varandra.

Utländska investerare
På Stockholmsbörsen finns i dag ett 40-tal svenska fastighets- och byggbolag noterade. På den mindre marknadsplatsen First North är de nio. Det kan jämföras med att Norge enbart har fyra fastighetsbolag noterade på Oslobörsen.

– Som nettoköpare har de svenska bolagen haft fördelaktiga värderingar genom att vara aktiva på investeringsmarknaden. Men under det senaste året har samma bolag blivit ganska hårt straffade på börsen, konstaterar Maryrose David.

I slutet av 2022 blev det tydligt att allt fler utländska investerare började köpa in sig i de svenska fastighetsbolagen. Bland köparna finns andra nordiska företag, men även bolag från Kanada och USA. Här finns dessutom utländska fonder och institutioner.

– Hård konkurrens från svenska aktörer har gjort att det tidigare har varit svårt för utländska aktörer att göra förvärv på den svenska fastighetsmarknaden, men nu har läget förändrats. Samtidigt gör den försvagade svenska kronan den svenska marknaden extra attraktiv, säger Maryrose David.

Däremot har köpare och säljare just nu svårt att enas om prisbilden. Köparnas betalningsvilja har sjunkit, samtidigt som säljarna vill undvika affärer som sträcker sig under det bokförda fastighetsvärdet. Enligt Maryrose David tyder allt på att bokförda värden kommer att sjunka, och att pressade ägare kommer att avyttra delar av sina portföljer. Kapitalstarka aktörer som institutioner och fonder bedöms bli de främsta investerarna.

Dolda hyresvakanser kan öka
I ryggen har de svenska bolagen en stark uthyrningsmarknad under 2022. Volymen uthyrd kontorsyta slog rekord, framför allt i Stockholms innerstad. Trots att distansarbetet har fortsatt även efter pandemin tycks kontoren vara här för att stanna. Däremot används ytorna ofta annorlunda numera, när det ställs högre krav på såväl sociala utrymmen som mer avskilda rum för videokonferenser.

Den senaste tidens ökade drift- och underhållskostnader har gjort både fastighetsägare och hyresgäster mer kostnadsmedvetna. Följden blir tuffare hyresförhandlingar och längre beslutsprocesser. De företag som hyr stora lokalytor väntas sträva efter yteffektiviseringar, vilket kan leda till att de så kallade dolda vakanserna ökar hos fastighetsbolagen. Inte minst kan det gälla fastigheter som bara har en hyresgäst.

– Vid nyteckning av hyresavtal finns en annan trend, där allt fler hyresgäster efterfrågar ett kostnadstak som är kopplat till konsumentprisindex. Det är en effekt av den höga inflationen, förklarar Maryrose David.

I vissa delar av Europa har hyresgäster och fastighetsägare kommit överens om att inte höja hyran fullt ut, utan i stället förlänga hyresavtalet.

– När avtalslängden och hyresgästernas kreditvärdighet blir allt viktigare för bankerna tvingas både fastighetsägare och hyresgäster att bli mer lyhörda, framhåller Maryrose David.

Bostadsbristen tilltar
Även hyresförhandlingarna på bostadsmarknaden har varit tuffa. För att möta inflationen har de flesta fastighetsägare begärt en årlig hyresökning på 7–9 procent, men utfallet verkar snarare bli cirka 3,5–5 procent. När det gäller affärslokaler håller Maryrose David ett särskilt öga på detaljhandeln:

– Under pandemin skedde en viss utrensning inom ”retail”, men många företag i den branschen har det fortsatt besvärligt. Frågan är vad som händer i ett läge där minskad omsättning ska kombineras med ökad hyra. Lågprisbutiker och dagligvaruhandel tycks gå bra, men många kläd- och skobutiker i mellansegmentet verkar ha det tufft.

Fastighetsbolagen är ofta nära förknippade med byggbolagen, både som samarbetspartner och i ägarsammanhang. Maryrose David konstaterar att byggbolagen har gått bra under pandemin, men när konjunkturen nu viker har det blivit dyrare att bygga och svårare att finna finansiering även där.

Aktiviteten på projektmarknaden har minskat och flera byggbolag har varslat om uppsägningar. Det byggs fortfarande många logistiklokaler i Mälardalen, men på bostadsmarknaden har många projekt avstannat. Särskilt gäller det norra Sverige.

– Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus i riket har halverats under 2022 jämfört med 2021. Eftersom det fortfarande råder bostadsbrist i landet kommer detta att få stor effekt på bostadsförsörjningen under 2024–2025. Just nu finns det inget politiskt investeringsstöd, men mycket talar för att ett sådant behöver återinföras, säger Maryrose David.

Studerar valutakursen
Även i de kommersiella segmenten senareläggs vissa byggprojekt. Det gäller både i Sverige och utomlands. I London har cirka 40 procent av de nybyggen av kontor som skulle ha påbörjats under 2022 skjutits på framtiden. Maryrose David följer noga vad som händer på de europeiska huvudmarknaderna Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Utvecklingen där ligger lite före den svenska.

– Huvudmarknaderna har också haft stora räntehöjningar, men där har köpare och säljare nu börjat hitta varandra igen, säger hon.

Det är tisdag eftermiddag och hon har under dagen haft ett internt möte med Savills svenska värderingsteam och ett digitalt möte med de europeiska researchcheferna. Hon har träffat företagets uthyrningsexperter i ett ärende där en utländsk aktör söker retail-ytor i Sverige.

I sin research tar hon ofta hjälp av databaser, men hon har dessutom god insyn i den dagliga kommersen i Stockholms innerstad. I en före detta butiksyta i Mood-gallerian har Savills sitt kontor.

– Några av de hetaste ämnena under 2023 blir hur ränteläget, finansieringen och den svenska valutakursen utvecklas. En svag valuta driver upp inflationen, vilket ökar trycket på Riksbanken att fortsätta höja räntan. Det i sin tur påverkar finansieringskostnaderna ytterligare, betonar Maryrose David.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Savills

34 miljarder i utestående skattefordringar

Under pandemin var det många svenska företag som beviljades skatteanstånd. En stor del av dessa pengar har ännu inte betalats in till Skatteverket.

De har kallats för ”en tickande ekonomisk bomb”, de mångmiljardbelopp som svenska företag är skyldiga staten som en följd av skatteanstånd under pandemin. Den 11 november uppgick denna summa till drygt 34 miljarder kronor, fördelad på drygt 24 000 företag.

– De branscher som har mest utestående anstånd är tillverkning med 7 miljarder kronor, handel med 6,3 miljarder, byggverksamhet med 4,7 miljarder samt hotell och restaurang med 4,2 miljarder kronor, berättar Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket.

Sedan möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningar infördes våren 2020 har Skatteverket totalt beviljat anstånd som motsvarar drygt 120 miljarder kronor. Sammantaget är det drygt 58 000 företag som har utnyttjat möjligheten.

Stoppdatum i februari 2023
Det politiska regelverk som har styrt utformningen har kompletterats i flera omgångar. Så sent som i år har det gjorts två påbyggnader i lagstiftningen. Den sista dag som det går att söka nytt anstånd är den 12 februari 2023. Därefter kan ett företag få ytterligare tolv månaders förlängning, plus en avbetalningsplan som sträcker sig över 36 månader. Avbetalningsplanerna ska innehålla minst två avbetalningar, och merparten av skulden ska betalas under första halvan av perioden.

– Konkurserna minskade under pandemin, men nu kan vi se att de ökar igen. Bland de konkursdrabbade finns företag som jag vet har haft skatteanstånd, säger Tomas Envall.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Narahari/Unsplash

Stor risk för stagflation

Hög inflation i kombination med lågkonjunktur kan resultera i stagflation. Det är ett ekonomiskt läge som vi inte har upplevt sedan 1970-talet, konstaterar Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi.

Ordet stagflation är en sammanslagning av begreppen stagnation och inflation. Innebörden är att ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet.

I världsekonomin dyker begreppet för första gången upp under 1970-talet. En expansiv finanspolitik i USA där kostnaderna för Vietnamkriget och Lyndon B. Johnsons sociala reformer finansierades via sedelpressarna var pådrivande för inflationen. Oljekrisen 1973–74 med stora prisökningar på olja bidrog till att många länder, däribland Sverige, drogs in i stagflation.

I den globala ekonomin finns det just nu flera likheter med 70-talet. Hög inflation, stigande räntor och höga el- och energipriser är några av komponenterna. Kriget i Ukraina och ekonomiska effekter av pandemin har varit del av upprinnelsen.

– Stagflation är ett tillstånd som det är svårt för den ekonomiska politiken att hantera. En åtstramning är bra för att bekämpa inflationen, men kan i sin tur förvärra arbetslösheten. Väljer man i stället en expansiv politik är risken stor för att inflationen stiger ytterligare, framhåller Lars Calmfors.

Rätt med räntehöjningar
Han är en av våra främsta nationalekonomer och följer noga den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och globalt. Lars Calmfors är professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, där han har varit verksam sedan 1974. Dessutom är han forskare vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning, där han framför allt är inriktad på makroekonomi och arbetsmarknad. Lars Calmfors påpekar att de målkonflikter som uppstår vid en stagflation behöver bemästras av såväl centralbanker som regeringar.

– Riksbanken och andra centralbanker har valt att bekämpa inflationen genom att höja räntorna. Många bedömare, och jag är en av dem, tycker att det är rätt väg att gå. Om vi inte stramar åt nu riskerar problemen att bli större längre fram, säger Lars Calmfors.

I en mer traditionell konjunkturcykel brukar inflationen öka under en högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg. På motsvarande vis brukar arbetslösheten öka under en lågkonjunktur, samtidigt som det i stället är inflationen som är låg. Efter andra världskriget har därför en expansiv finanspolitik setts som en medicin mot arbetslöshet, medan inflation framför allt har uppstått i lägen då arbetsmarknaden är överhettad.

Spelregler på ända
Stagflation ställer dessa spelregler på ända. Följden blir att finanspolitiken behöver vara förhållandevis återhållsam, trots att konjunkturen sviktar. När finansminister Elisabeth Svantesson (M) den 8 november presenterade sin första budgetproposition beskrev hon den som ”svagt åtstramande”. Hon betonade samtidigt att det ekonomiska läget är enormt osäkert.

– Budskapet är att regeringen väntas genomföra mindre av de saker som dessa partier gick till val på. Det finns skatter som inte kommer att sänkas och utgifter som inte kommer att höjas, vilket kan leda till en svekdebatt, säger Lars Calmfors.

Han anser finanspolitiken borde fokuseras på att skydda grupper med små ekonomiska marginaler genom riktade skattesänkningar och bidragsökningar. Studiemedel, garantipension och sjuk- och aktivitetsersättning tillhör de svenska utbetalningar som är kopplade till konsumentprisindex, KPI. I tider av hög inflation gör indexeringen att stöd som dessa procentuellt sett kommer att stiga mer än vad lönerna gör.

– Ett av problemen på 1970-talet var att löneökningarna fortsatte att ligga på en hög nivå. Det ledde till en ond pris- och lönespiral som Sverige inte bröt förrän under 1990-talskrisen. Där vill vi inte hamna igen, säger Lars Calmfors.

Risker med löneglidning
I slutet av oktober framkom att facken inom industrin begär historiskt höga 4,4 procent i löneökningar under nästa år. Lars Calmfors ser dock detta utgångsbud som förhållandevis rimligt.

– Exportföretagen går väldigt bra och det kan straffa sig att i det läget hålla löneutvecklingen nere alltför mycket. Det var det som hände för 50 år sedan: när inflationen sköt fart 1974 låg avtalen ganska lågt, men lokalt uppstod det en löneglidning med extra löneökningar på 6–7 procent. I avtalen för 1975–76 smällde det därför till rejält när facken ville rätta till lönerelationerna för dem som inte fått del av löneglidningen och därmed halkat efter, förklarar Lars Calmfors.

Ett av de riktade statliga stöd som diskuteras gäller kompensation för höga elpriser. Här finns förslag som i olika delar vänder sig till privatpersoner, men även till företag.

– Den utformning som nu aviserats är bättre än den som presenterades i valrörelsen. Det är viktigt att inte ta bort incitament för att spara el framöver, anser Lars Calmfors.

Generösa stöd under pandemin
Stöd som dessa, inte minst till företag, innebär dock svåra avvägningar i osäkra lägen. Det finns till exempel en risk för att storföretag premieras framför mindre företag.

– Om vi tillfälligt har väldigt höga elpriser vill vi inte att det ska leda till konkurser i företag som i grunden är livskraftiga. Om höga elpriser däremot är här för att stanna behöver elintensiva företag minska sin förbrukning – eller kanske försvinna från marknaden. Statliga stöd ska inte bidra till att bromsa en önskvärd strukturomvandling, poängterar Lars Calmfors.

Normalt har inte statliga företagsstöd av detta slag varit särskilt vanliga i Sverige. Det var under pandemin som stödpaketen duggade tätt.

– Analyser visar att stöden nog blev lite väl generösa under den här perioden. En sak som talar för det är att konkurserna minskade, påpekar Lars Calmfors.

I mitten av november meddelade statistikmyndigheten SCB att inflationen i Sverige under oktober i år var 9,3 procent, jämfört med 9,7 procent för september. Många prognosmakare utgår från att inflationen ska sjunka tillbaka på allvar i slutet av 2023 eller i början av 2024.

– Utifrån vad vi vet nu ser det inte ut att bli en jättebesvärlig lågkonjunktur, åtminstone inte om vi jämför med 2009–10 eller med första månaderna av pandemin. Det ger argument för att inte satsa på några statliga företagsstöd den här gången, säger Lars Calmfors.

Bra med ny lag
Även Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, ser statliga företagsstöd som problematiska. Han befarar dessutom att en del av de företag som beviljades skatteanstånd under pandemin inte kommer att klara avbetalningarna – särskilt inte i en vikande konjunktur.

– Det ökande antalet konkurser slår brett över olika branscher och ger effekter i hela ekonomin. Framför allt är det företag i södra Sverige, i elområde 3 och 4, som till en början verkar vara särskilt utsatta, säger han.

Ett av Christer Östlunds specialområden är insolvensjuridik, och i den rollen deltog han som expert i utredningen kring den nya svenska rekonstruktionslagstiftningen. Lagen trädde i kraft den 1 augusti i år.

– Det är bra att den nya lagen är på plats när vi går in i en lågkonjunktur. Jämfört med tidigare finns det en större och mer flexibel verktygslåda att ta till, säger han.

Saknar förenklat alternativ
Det finns dock två saker som bekymrar honom. Han beklagar att lagstiftarna inte tog fasta på utredningsförslaget om att införa en offentlig skulduppgörelse. Tanken var att det skulle bli ett snabbare, enklare och billigare alternativ till en rekonstruktionsplan.

– Offentlig skulduppgörelse hade varit en utmärkt lösning för mindre och medelstora företag, betonar Christer Östlund.

Hans andra farhåga är att staten inte är tillräckligt på tårna i samband med rekonstruktioner.

– Jag får signaler om att det är svårt att få med sig staten, både i den roll som tillsynsmyndigheten har och i den roll där man är fordringsägare. Det borde omgående justeras, så att inte företagen drabbas av fördröjningar och extrakostnader, säger Christer Östlund.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Absolutvision/Unsplash

En lågkonjunktur står för dörren

En hel generation svenskar har aldrig tidigare upplevt den höga inflation som nu är ett faktum. I den lågkonjunktur som väntar oroar sig Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt för kortsiktiga politiska beslut.

I den konjunkturbedömning som Svenskt Näringsliv presenterade i slutet av augusti framhålls att läget i ekonomin är synnerligen osäkert. Det finns en betydande risk för fortsatt hög inflation under lång tid, vilket kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

– De höga energipriserna och den sedan länge bristfälliga energiförsörjningen håller kvar inflationen på en hög nivå. Men det är inte längre bara energi- och bränslepriserna som är pådrivande. Inflationstrycket är nu brett, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Han är professor i nationalekonomi och tillträdde i april i år som chefsekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Innan dess var han forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut och har i många år fördjupat sig i ämnen som arbetsmarknad, skatter och företagsklimat.

Tufft för besöksnäringen
Med sommarens inflationstakt på 8–9 procent har han följt vad som är de högsta prisstegringarna i Sverige på 30 år. Allt tyder på att 2023 blir ett år då vi – precis som stora delar av världsekonomin – går in i lågkonjunktur. Ett tidigt tecken brukar vara att hushållen tar ett fastare grepp om plånböckerna. I slutet av 2022 väntas den svenska reporäntan höjas till 2 procent och i slutet av 2023 kan den uppgå till 2,25 procent. Fallande bostadspriser finns med i bilden, liksom fortsatt höga elpriser för både hushåll och företag.

– Läget blir tufft för många och vi kommer att få se reallöneminskningar. Situationen kan inte kompenseras med högre löner. I så fall stiger inflationen ännu mer, säger Sven-Olov Daunfeldt.

En särskilt utsatt bransch är hotell och restaurang, som ännu inte hunnit återhämta sig fullt ut efter pandemin. Samtidigt har kriget i Ukraina påverkat turismen och den internationella delen av besöksnäringen. De senaste årens turbulens har även medfört att en hel del tidigare anställda har lämnat branschen, vilket har skapat problem med kompetensförsörjningen.

– Många av företagen i den här sektorn lever med låg rörelsemarginal. För restaurangbranschen ligger den i genomsnitt på bara 2–3 procent, påpekar Sven-Olov Daunfeldt.

Svårare att låna
En annan bransch som länge har kämpat i motvind är detaljhandeln. Framför allt handlar det om fysiska butiker som säljer kläder och skor och som under pandemin har sett hur e-handeln har accelererat. När de ekonomiska kurvorna försämras kan det dessutom bli ännu svårare med kapitalanskaffning och lånemöjligheter i näringslivet i stort. Sedan tidigare finns det även många företag i olika branscher som har utnyttjat de statliga pandemistöden och till exempel skjutit upp sina skatteinbetalningar – något som omfattar mångmiljardbelopp och ofta beskrivs som en tickande ekonomisk bomb. Vissa ekonomer hävdar till och med att de politiska stöden runt om i världen har bidragit till den galopperande inflationen.

– Det finns olika uppfattningar om detta. USA har stått för den kanske mest expansiva politiken, och har nu en i hög grad efterfrågestyrd inflation som i olika grad får effekt i resten av världen. I Europa är inflationen mer kopplad till råvarubrist, logistik, kriget i Ukraina och energiförsörjningen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Efterlyser breda lösningar
Den elkris som har drabbat Sverige ser han i huvudsak som ”självförvållad”.

– Energisystemet i södra delen av landet har monterats ned. Det är problematiskt, eftersom investeringar i kärnkraft tar lång tid och tillståndsprocesserna kring vindkraft också haltar. Nästa regering måste vidta omedelbara åtgärder för att trygga energiförsörjningen. Om den inte fungerar mister vi det som har varit en av svensk industris komparativa fördelar, framhåller Sven-Olov Daunfeldt.

Han anser dessutom att det krävs en rad andra långsiktiga politiska beslut som stärker vår konkurrenskraft. Sedan några år tillbaka har Sverige lägre BNP-tillväxt per capita än konkurrentländerna, vilket delvis kan förklaras av det stora flyktingmottagandet i mitten av 2010-talet.

– Vi har en integrationsutmaning och ett utanförskap, där många nyanlända har stora problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få bukt med det måste vi få fram nya instegsjobb, förbättra matchningen och satsa på fler yrkesutbildningar, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

Avvisar selektiva stöd
Han säger att politikerna behöver skapa en generell grogrund för innovation och tillväxt, särskilt bland små och unga företag som kan utmana de befintliga. Däremot avvisar han idéer om selektiva stöd.

– Politiker ska inte använda skattebetalarnas pengar till att påverka marknaden. Om ett företag inte kan överleva måste det läggas ned, rekonstrueras eller gå i konkurs. Då uppstår en ”creative destruction”, där nya företag kan födas i stället.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar förväntas den svenska tillväxten bli 1,9 procent i år och endast 0,5 procent under 2023.

– En förutsättning för att läget inte ska bli ännu värre är att exportindustrin har konkurrenskraftiga villkor. Det kan motverka en minskad inhemsk konsumtion. En annan nyckel är att näringslivet kan och vågar anställa. Om många företag anställer en enda person gör det stor skillnad på bredden. Där finns ett stort samhällsekonomiskt värde, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

Hans bedömning är dock att den nu förestående lågkonjunkturen inte blir lika djup som den på 1990-talet.

– Både hushåll, företag och politiker får ha lite is i magen och satsa på långsiktiga beslut i väntan på nästa högkonjunktur. En av Sveriges fördelar är att vi har en låg statsskuld, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Sören Andersson

Ökad samverkan ska förhindra välfärdsbrott

Kan minskad sekretess mellan svenska myndigheter motverka bidragsfusk, arbetslivskriminalitet och penningtvätt? På uppdrag av finansdepartementet utreds nu hur myndighetssamarbetet kan förbättras.

I december 2019 visade en annan statlig utredning, Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, att läckaget från systemen är stort. I studierna framkom att det varje år är mellan 11 och 27 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som hamnar i orätta händer. Utöver felaktiga utbetalningar finns även närliggande problem med exempelvis skattebrott, arbetslivskriminalitet och ekobrott i bolagsform.

I augusti 2021 tillsatte finansdepartementet en utredning för att se över möjligheterna till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor. Uppdraget genomförs som en så kallad bokstavsutredning, vilket innebär att utredaren biträder departementet i denna specifika fråga.

Arbetet leds av Kerstin Bynander, ställföreträdande chefsjurist vid Försvarsmakten. Den 31 januari redovisade hon en delrapport och senast den 30 juni ska slutrapporten vara klar.

Flera hinder
Vid ett seminarium i början av april hos SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppmärksammades kärnfrågorna i utredningen. I panelen deltog Kerstin Bynander tillsammans med bland andra Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket och Nils Öberg, generaldirektör på Försäkringskassan. Kerstin Bynander konstaterar att utredningstiden är ganska kort och att det finns många bitar att analysera. I uppdraget ingår också att sammanställa olika förslag som tidigare har lämnats av myndigheter och utredningar.

– Det finns ett omotiverat glapp i vissa delar mellan myndigheternas uppdrag och de rättliga förutsättningarna. Det kan gälla rättsliga hinder, tillämpningsproblem eller tekniska hinder. Som exempel kan personuppgiftsbehandlingen vara svåröverskådlig och förenad med kluriga avvägningar kring skyddet för den enskildes personliga integritet, säger Kerstin Bynander.

I hennes uppdrag ingår bland annat att bedöma om det finns behov av ändrade regler kring exempelvis sekretess.

– Det är viktigt att motverka felaktiga utbetalningar innan de sker, annars är det för sent. Ytterst handlar det om att upprätthålla förtroendet för våra myndigheter och det offentliga, framhåller Skatteverkets Katrin Westling Palm.

Försäkringskassans Nils Öberg konstaterar att den svenska staten under lång tid har brottats med detta ämne.

– Integritetsfrågan väger väldigt tungt i vårt land. Jag skulle vilja vända på logiken: utgångspunkten borde vara att myndigheter ska dela information. Enorma ekonomiska värden går till spillo varje år när systemen är relativt lättmanipulerade, säger han.

Nya regler i maj
Bolagsverkets rättschef Erik Janzon gläder sig åt att regeringen nyligen beslutade att verket från och med den 1 maj i år ska omfattas av nya, särskilda regler som ska underlätta informationsutbytet med andra myndigheter. Detsamma gäller Arbetsmiljöverket, CSN och IVO.

– Det tycker vi är jättebra. Våra uppgifter omfattas som regel inte av sekretess, men det kan uppstå svårigheter när andra myndigheter behöver ställa frågor till oss i enskilda ärenden. Då kan de behöva avslöja mer än vad deras nuvarande regler tillåter, säger Erik Janzon.

I korthet innebär det nya regelverket att vissa myndigheter nu blir skyldiga att dela information med varandra och att sekretess som råder hos den ena myndigheten automatiskt följer med till den andra.

Erik Janzon hoppas att förändringen ska fördjupa Bolagsverkets samverkan med till exempel Skatteverket, Tullverket och Polisen:

– Syftet är att förhindra organiserad brottslighet och upplägg där bolag används som brottsverktyg.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Pexels

Djup kris för lantbruksföretagen

Skenande priser på både diesel, el, gödsel och sojafoder har försatt många lantbrukare i ett historiskt krisläge. Till hösten finns en överhängande risk för konkurser, befarar branschorganisationen LRF.

Problemen började redan i höstas, med kraftigt höjda priser på bland annat diesel. När kriget i Ukraina startade i februari förvärrades situationen ytterligare. Katarina Löfman har under sina 35 år som grisbonde aldrig upplevt en liknande ekonomisk dramatik.

– Alla delar i verksamheten gungar på en och samma gång, konstaterar hon.

På gården utanför Lidköping finns 250 suggor som bas för smågrisproduktionen. I företaget ingår även skog och spannmålsodling, vilket hon är tacksam för.

– Vi är självförsörjande på foder och kan använda gödsel från grisarna. Annars vet jag inte hur vi hade klarat oss just nu.

Hennes make och de tre döttrarna är också engagerade i lantbruket. Utöver det finns en person anställd.

– Jag är mest orolig över hur det ska bli till hösten. Fram till april har vi haft ett bundet elavtal, men efter det kommer våra elkostnader att stiga rejält. Dessutom sitter vi i en rävsax när det gäller drivmedel. Som lantbrukare har vi inget annat val än att betala de höga priserna och skatterna på diesel. Det finns inga eltraktorer på marknaden, påpekar Katarina Löfman.

Efterlyser statligt stöd
I regeringens vårändringsbudget har det aviserats ett stödpaket på en miljard kronor till landets lantbruks- och växthusföretag. Åtgärderna presenterades den 14 februari – det vill säga strax innan kriget i Ukraina bröt ut. Paketet är framför allt tänkt att kompensera för de skenande dieselpriserna och väntas komma branschen till del om ett antal månader.

– Behovet är akut och vi arbetar för att stödet ska bli verklighet så snart som möjligt. Dessutom behövs det ett förstärkt krispaket, som utgår från de faktorer som nu har tillkommit, säger Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).

Tillsammans med sin bror driver han sedan 1981 ett lantbruk med växtodling och mjölkproduktion i Västergötland. På nära håll följer han de explosionsartade kostnadsökningarna i branschen. LRF:s beräkningar visar att lantbrukarnas nettoinkomster har minskat med cirka 25 procent på ett halvår.

– Vi har inte sett något liknande tidigare. Situationen är väldigt allvarlig, sammanfattar Palle Borgström.

Ofta enskild firma
Han konstaterar att jordbrukare sedan länge lever med små ekonomiska marginaler. Vissa lider till exempel ännu av skadorna från den besvärliga torkan sommaren 2018. Många har svårt att bygga upp buffertar, särskilt de som nyligen har gjort investeringar och kanske sitter fast med höga lån. Samtidigt skiljer sig lantbruk ofta från annat företagande. Verksamheten drivs i många fall som enskild firma och är därmed tätt sammankopplad med privatlivet.

– Lantbrukare som hamnar på obestånd försöker kämpa in i det längsta. En konkurs kan bli mycket dramatisk när arbetsplatsen är detsamma som familjebostaden, påpekar han.

Enligt Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF, syns ännu ingen ökning i branschens konkursstatistik. Däremot får han många vittnesmål om att bönder fattar tuffa beslut dessa dagar. Ett exempel är att djurbesättningar avvecklas i förtid. Värst utsatt är animaliesidan med produktionen av gris, ägg, kyckling och nötkött.

– Det finns kraftiga underskott i många kalkyler. Om animaliepriset inte höjs snart blir det risk för konkurser senare i år. Läget kommer att hårdna efter halvårsskiftet, när det blir dags att köpa gödsel inför höstbruket, säger Lars-Erik Lundkvist.

Sårbara försörjningskedjor
Att ansöka om företagsrekonstruktion har hittills inte varit särskilt vanligt i lantbrukssektorn. Den som befinner sig i trångmål brukar i första hand försöka hitta lösningar och omstruktureringar tillsammans med sin bank.

– Även i det sammanhanget är det viktigt att veta att det finns statliga stöd att luta sig mot. Politiska krispaket har stort signalvärde i alla led, framhåller Lars-Erik Lundkvist.

LRF:s bedömning är att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland kommer att påverka världsmarknaden under lång tid. När en stor del av Ukrainas jordbruk nu är utslaget drabbas bland annat livsmedelsförsörjningen i Nordafrika. En global matkris kan i sin tur leda till ytterligare konflikter och nya flyktingströmmar till Europa.

– Den svenska livsmedelsförsörjningen är väldigt sårbar. Här importerar vi hälften av det vi äter. Därför behöver Sverige stärka det inhemska lantbruket och se till att genomföra den nationella livsmedelsstrategi som riksdagen fattade beslut om 2017, säger Palle Borgström.

Långa ledtider
Han anser att prioriteringen för dagen bör vara att inte förlora ännu mer av vår matproduktion. Det är inte troligt att den grisbonde som stänger sina stallar öppnar dem igen, men om det skulle ske tar det mellan tre och fem år att komma tillbaka till full produktion.

– I den allmänna debatten får vi ofta påminna om att jordbruket har långa startsträckor och ledtider. Den mat som vi äter nu producerades förra året, och det som vi producerar nu kommer att kunna ätas nästa år, betonar Palle Borgström.

Grisbonden Katarina Löfman håller tummarna för att statliga stödpengar snabbt trillar in och att priset på svenskt griskött omgående kan höjas.

– Jag hoppas och tror på en prisökning, även om det ofta tar tid innan det blir ett genomslag från butik till producent. Men det avgörande är förstås att både privatkonsumenter, kommuner och andra inköpare är villiga att betala för våra svenska livsmedel, säger hon.

•••

Fakta/lantbrukets kostnadsökningar:
På drygt ett år har priset på kvävegödsel ökat med 300 procent, elen med 200 procent, spannmåls- och foderspannmålen med 100 procent och sojan med 100 procent.

Hösten 2021 uppgick branschens totala kostnadsökningar till cirka 4 miljarder kronor på årsbasis. Strax före Ukrainakriget var siffran drygt 5,5 miljarder kronor och i mitten av april uppdaterades den till cirka 9 miljarder kronor.

Källa: LRF.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Pascal Debrunner, Unsplash

Regeringen backar om superförmånsrätten

I början av april kom regeringens proposition kring den nya rekonstruktionslagen. Här finns några förändringar jämfört med lagrådsremissen – bland annat backar regeringen i vissa delar av superförmånsrätten.

Ackordscentralen Nyheter har i flera artiklar skildrat arbetet med att införa en ny svensk lag om företagsrekonstruktion, där regelverket utgår från EU:s insolvensdirektiv.

Lagstiftningsprocessen närmar sig nu slutfasen: den 5 april offentliggjordes regeringens 711 sidor långa proposition som snart ska behandlas av riksdagen. Avsikten är att den nya lagen ska träda i kraft den 1 augusti, vilket är en månad senare än vad som ursprungligen planerades.

Precis som i den lagrådsremiss som justitiedepartementet tog fram i februari inleds propositionen med följande mening: ”Det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga, men som har drabbats av ekonomiska svårigheter, kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig.” Utifrån detta kärnbudskap presenteras förslag till ändringar i allt från brottsbalken till förmånsrättslagen. Bland annat framhåller regeringen att kraven på rekonstruktörer bör skärpas och att det framför allt blir konkursförvaltare med erfarenhet av fortsatt drift som ska kunna utses till rekonstruktör. Dessutom ska rekonstruktörerna ställas under tillsyn av Kronofogdemyndigheten. Regeringen vill även koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter än i dag, för att domstolarna ska upprätthålla en högre specialisering.

Synpunkter från Lagrådet
Propositionen följer i stora drag de förslag som rekonstruktionsutredningen lyfte fram för drygt ett år sedan. Samtidigt har regeringen valt att bortse från vissa delar, och har längs vägen i stället lyft in – och lyft ut – en del andra detaljer.

Det kanske främsta exemplet berör den så kallade superförmånsrätten och området tillfällig finansiering. Här avvek regeringens lagrådsremiss från rekonstruktionsutredningens förslag, men i nästa led inkom synpunkter från både Lagrådet och intressenter som exempelvis Svenska Bankföreningen, Rekon (Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet) och Ackordscentralen. Resultatet blev att regeringen backade i frågan om utökad superförmånsrätt. I propositionen föreslås nu att superförmånsrätt kopplad till tillfällig finansiering ska kunna uppkomma på samma vis som i dag, med skillnaden att det införs en tidsbegränsning.

Innebörden blir därmed att superförmånsrätt i den här formen enbart kommer att gälla nya avtal som ingås med rekonstruktörens medgivande. Så kallade fullföljdsfordringar ska inte omfattas av prioriterad förmånsrätt.

– Vi var många som reagerade på det här outredda förslaget och det var bra att regeringen ändrade sig. Annars hade möjligheten att genomföra rekonstruktioner kunnat försvåras, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv som var en av ledamöterna i rekonstruktionsutredningen.

Välkomnar en ny lag
Hans utredningskollega Eva Wedberg, som representerar Svenska Bankföreningen, håller med:

– Det är bra att vi nu är tillbaka i det ramverk som utredningen förespråkade, säger hon.

På det stora hela välkomnar både hon och Christer Östlund de reformeringar som nu sker av den svenska rekonstruktionslagstiftningen.

– I grunden tycker jag att det här blir ett bra system för företagsrekonstruktioner. Många situationer behöver klargöras genom praxis, men systemet som sådant borgar för en bättre kvalitet på rekonstruktionerna när det till exempel ställs högre kompetenskrav på rekonstruktörerna, påpekar Christer Östlund.

Samtidigt anser han att det är olyckligt att regeringen inte gick vidare med rekonstruktionsutredningens förslag om att även införa ett förenklat förfarande med en offentlig skulduppgörelse.

– Det förslaget försvann tyvärr redan i lagrådsremissen. Risken är nu att en företagsrekonstruktion blir en ganska kostsam och mer komplicerad process, vilket gör att många mindre företag kan utestängas från det här instrumentet. Ett förenklat förfarande hade inneburit en snabbare och billigare form av skuldnedskrivning, säger han.

Staten får stark position
Christer Östlund tycker även att det är svårt att överblicka konsekvenserna av den gruppindelning av fordringsägare som föreslås. Den främsta nyheten där är att offentligrättsliga fordringar, exempelvis skatteskulder, kommer att placeras i en egen grupp.

– Det här var inget som rekonstruktionsutredningen föreslog, utan är något som dök upp i regeringens lagrådsremiss. I många fall har staten förhållandevis små ekonomiska krav på gäldenärerna, men hamnar nu ändå i en väldigt stark position. I praktiken kan det betyda att staten får en vetorätt vid omröstningen om rekonstruktionsplanen, konstaterar han.

Regeringens proposition innehåller även förändringar kring så kallade ipso facto-klausuler, det vill säga klausuler som kan ge en part rätt att häva ett avtal om motparten inleder en företagsrekonstruktion. I den nya rekonstruktionslagen kommer dessa att förbjudas.

– Problemet är att det inte finns motsvarande regel vid konkurser, vilket kan få handelsdirigerande konsekvenser. Regeringen inser problematiken, och därför behövs det nu snabbt en analys av följderna, framhåller Christer Östlund.

Högre specialisering
Han noterar även att regeringen ska ge Domstolsverket i uppdrag att bedöma hur många tingsrätter som ska hantera rekonstruktionsärenden. Ett av debattförslagen är en tingsrätt per län, precis som vid konkursärenden.

– För att öka specialiseringen ännu mer vore det bättre med en tingsrätt per hovrättsområde, alltså totalt sex tingsrätter. Jämförelsen med konkurser haltar – på årsbasis finns det mellan 5 000 och 6 000 konkursärenden i Sverige, jämfört med några hundra företagsrekonstruktioner. Därför hoppas jag att Domstolsverket kommer att ta till sig av remissvaren i frågan, säger Christer Östlund.

Även Bankföreningens Eva Wedberg ser fördelar med att koncentrera hanteringen av företagsrekonstruktioner till en tingsrätt per hovrättsområde.

– Den nya rekonstruktionslagen innebär att tingsrättsdomare ska ta ställning till nya och vitt skilda frågor. Här ingår till exempel att bedöma bokföring och värderingar, avgöra om gäldenären har gjort en rimlig gruppindelning, bedöma företagets livskraft och genom test se om en borgenärs bästa intresse är uppfyllt, säger hon.

Kan påverka kreditgivningen
Den ökade komplexiteten i ärendena är också skälet till att hon uppskattar de förhöjda kompetenskraven på rekonstruktörerna.

– Det kommer att ställas nya och tuffare krav även på dem. I gengäld förbättras förutsättningar för lyckade rekonstruktioner, så att rätt bolag kan få rätt hjälp i tid.

Eva Wedberg konstaterar dessutom att lagens nya verktyg kring exempelvis rekonstruktionsplanen skapar utrymme för mer kreativitet och flexibilitet.

– Det är i huvudsak positivt, men har också en baksida. För oss kreditgivare blir det svårare att bedöma risker och att sätta ett pris på dem. I förlängningen kan det leda till fördyringar i kundledet, säger hon.

Bankföreningen har invänt mot vissa delar som ses som inskränkningar i hanteringen av borgenärers handpanträtt. Vid realisation av handpanträtt kommer det i fortsättningen att krävas samtycke från rekonstruktören.

– Det här har vi i Bankföreningen haft många diskussioner om. Vi tycker att det precis som tidigare borde finnas undantag för realisation av handpanträtt och att EU-direktivet ger möjlighet till det. Ytterst kan det här påverka kreditgivningen, vilket är en farhåga som vi har luftat, påpekar Eva Wedberg.

Skatteverket får särställning
Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverket, deltog även han i rekonstruktionsutredningen. I regeringens proposition gläder han sig framför allt åt att Skatteverket de facto kommer att placeras i en egen grupp när rekonstruktionsplaner ska fastställas i domstol. Det är något som Skatteverket har arbetat för under hela lagstiftningsprocessen.

– Lagrådet hade vissa synpunkter på detta, men regeringen håller fast vid att vi ska utgöra en egen grupp. Vår inställning är att statens roll på så sätt blir mycket tydligare, säger Micael Zingmark.

I skrivande stund är det ännu oklart när riksdagen kommer att ta ställning till propositionen, men det bör ske före sommaruppehållet.

– Min prognos är att propositionen kommer att antas av riksdagen utan några större förändringar. Det här är komplicerad materia, men politiskt sett är det inte särskilt kontroversiella frågor, säger Christer Östlund.

•••

Bakgrund/nya rekonstruktionslagen
Sveriges nuvarande lag om företagsrekonstruktion tillkom 1996.

En ny lag, som utgår från EU:s insolvensdirektiv, ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Lagförslaget bygger i hög grad på de lösningar som rekonstruktionsutredningen presenterade i mars i fjol. Ett 50-tal remissinstanser har lämnat synpunkter på utredningsförslagen och den 17 februari i år var justitiedepartementet klar med sin lagrådsremiss. Efter att ha tagit del av bland annat Lagrådets synpunkter offentliggjorde regeringen sin proposition den 5 april. Inom kort ska den behandlas av riksdagen.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Sadia Afreen, Unsplash

Många förändringar i de globala leveranskedjorna

Råvarubrist, produktionsstopp och globalt fraktkaos. Vissa av pandemins flaskhalsar hade just börjat lätta när Ryssland invaderade Ukraina.

Lena Sellgren, chefekonom och analyschef på Business Sweden, konstaterar att 2021 års ekonomiska återhämtning efter pandemin blev mycket stark, med en global BNP-tillväxt på nästan 6 procent. Motsvarande prognos för 2022 var inledningsvis omkring 4,5 procent.

– Med kriget i Ukraina blir det svårare att förutse utvecklingen, men om konflikten inte eskalerar påtagligt handlar det sannolikt endast om några tiondelars nedrevidering av global BNP, säger hon.

Det som sedan tidigare utgör internationella ekonomiska orosmoln är till exempel stigande, ihållande inflation, svårigheter i företagens kompetensförsörjning och energikris i Europa och Kina. Även i Sverige finns frågetecken kring exempelvis eltillgång och elinfrastruktur, men på det stora hela inleddes 2022 med viktiga indikatorer som exportchefsindex och inköpsindex på höga nivåer. Den gröna omställningen och satsningarna i norra Sverige har dessutom gett skjuts åt utländska direktinvesteringar.

– Sedan fjolåret har vi sett ett stort intresse för utländska etableringar i Sverige, påpekar Lena Sellgren.

Akut brist på halvledare
Den över två år långa pandemin har fört med sig en rad störningar på världsmarknaden. De internationella frakt- och logistikkedjorna har brutits och fördyrats när det i vissa hamnar har funnits gott om båtar men inga containrar, eller vice versa. Dessutom har det uppstått brist på till exempel trävaror, färg, lack, stål, gummi och vissa plaster och metaller, däribland aluminium och magnesium. Priserna har skenat, men har efter hand börjat falla tillbaka.

Samtidigt har det funnits ett stort underskott på vissa elektroniska komponenter. Sedan i fjol råder en akut brist på halvledare, vilket används i allt från datorer och mobiltelefoner till diskmaskiner och solpaneler. En av de branscher som är extremt beroende av halvledare är fordonsindustrin, där den vikande tillgången har lett till flera omfattande produktionsstopp.

Kristeam på Scania
Ett av de drabbade företagen är den svenska lastbilsjätten Scania. Så sent som vid juletid och under första veckan i januari i år stod tillverkningen stilla vid Scanias fabriker i både Södertälje, Oskarshamn och Luleå.

– Vi har en rejäl orderstock just nu, men tyvärr kommer våra kunder att få vänta på leverans till efter sommaren. Halvledarbristen kommer att kvarstå under hela 2022, kanske längre. Ytterligare produktionsstopp kan inte uteslutas, säger Hans-Otto Heijne vid huvudkontoret i Södertälje.

Han har lång erfarenhet från olika inköpsbefattningar i företaget. Sedan januari 2021 arbetar han heltid med att leda ett särskilt kristeam inom Scania som jagar halvledare runt om i världen. I gruppen ingår ett 50-tal personer som är direkt eller indirekt engagerade i uppgiften. De flesta i teamet finns i Södertälje, andra i Asien.

– En halvledare är ett mikrochip som styr all elektronik i bilarna. Till varje lastbil behövs det flera tusen, förklarar Hans-Otto Heijne.

Flyttar hem produktion
Ungefär 70 procent av alla halvledare tillverkas i Asien, framför allt vid företaget TSMC:s fabrik i Taiwan. USA står för cirka 25 procent av marknaden och Europa för cirka 5 procent. För ungefär 20 år sedan var läget annorlunda. Då tillverkades 20–25 procent av dessa komponenter vid europeiska fabriker.

– Det är ingen tillfällighet att den här produktionen har flyttat till Asien. Specialisering och massproduktion gör affären lönsam för tillverkaren och billig för konsumenten. De senaste decenniernas starka, ekonomiska tillväxt i världen kan vi tillskriva just globalisering, frihandel och effektiva leveranskedjor, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

När det uppstår sårbarheter i produktionsflödena – som till exempel under pandemin – försöker kundföretagen i den mån det går att öka lagerhållningen och skaffa leverantörer från olika regioner. Den yttersta åtgärden är reshoring, det vill säga att om möjligt flytta hem sin produktion. Att bygga upp ny produktion av halvledare kräver dock flera års förberedelser och mångmiljardinvesteringar.

EU storsatsar
Just detta arbetar nu EU för att genomföra. Nyligen tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en satsning på 15 miljarder euro för att Europa ska återta produktion och utveckling av halvledare. Komponenten ses som strategisk viktig, inte minst med tanke på ökande elektrifiering, digitalisering och grön omställning. Teknikföretagens Mats Kinnwall anser dock att statliga subventioner inte är rätt väg att gå.

– Det kommer troligen att gynna stora koncerner i till exempel Frankrike, Tyskland och Italien. I kedjan av underleverantörer inom industrin ser jag en risk för att svenska småföretag kommer att missgynnas, säger han.

EU-satsningarna välkomnas däremot av Scanias Hans-Otto Heijne.

– Pandemin blev en väckarklocka för många av oss. Det är viktigt att vi kan säkra upp långsiktiga leveranser, påpekar han.

Kriget får stor påverkan
Även Fredrik Sidahl, vd på Fordonskomponentgruppen (FKG), är inne på samma linje. FKG är branschorganisation för de skandinaviska leverantörerna till fordonsindustrin och har cirka 300 medlemsföretag.

– När komponenter hamnar på fraktfartyg i flera månader blir det dyrt att köpa billigt. Pandemin har gjort att vissa av företagen i vår bransch knaprar på marginalen. Statliga stöd med möjligheter till exempelvis korttidspermitteringar har bidragit till lättnader, säger han.

Fredrik Sidahl framhåller samtidigt att kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland får flera nya konsekvenser i de globala leveranskedjorna. Ett exempel är att Ryssland producerar 40 procent av världens palladium, vilket fordonsindustrin använder i katalysatorer och sensorer.

– Andra följder är höjda bränsle- och energipriser, liksom flygstopp som försvårar olika leveranser. Kriget kommer även att påverka investeringsviljan hos både företag och privatpersoner, säger Fredrik Sidahl.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Pexels