En konkursvåg utan dess like

Konkurserna inom hotell- och restaurang-branschen ökade under mars med 123 procent jämfört med mars i fjol. Handel, transporter, bemanning och kommunikation är andra exempel på sektorer som just nu blöder.

Coronapandemins konsekvenser är ännu omöjliga att överblicka. Redan efter ett par veckor fanns dock tyd­liga bevis på hur krisen inlednings­vis har slagit mot olika branscher. Kreditupplysningsföretaget UC:s statistik visar att konkurserna inom hotell- och restaurangnäringen ökade med 123 procent i mars i år jämfört med mars 2019. Ökningen inom trans­portsektorn var även den mycket hög, 105 procent.

– Hotell- och restaurangbranschen har alltid varit konkursutsatt, men aldrig i den här omfattningen. Med låga marginaler och höga hyror upp­lever branschen en konkursvåg som vi aldrig har sett tidigare, säger Richard Damberg, ekonom på UC, i en kom­mentar.

I nästa fas är bedömningen att underleverantörer till bilindustrin får en allt tuffare situation, liksom exempelvis åkerier. Delar av fordons­industrin står redan stilla eftersom viktiga komponenter i produktions­kedjan saknas. Konkursvågen väntas dessutom tillta i takt med att krisen sprider sig och når fler sektorer och större bolag.

Stor ökning av rekonstruktioner
Parallellt ökar antalet nyinskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Mellan 30 mars och 5 april var den siffran 25 350 personer, vilket är en högre notering än för någon enskild vecka under finanskrisen 2008. Sam­tidigt har antalet rekonstruktioner ökat rejält från och med mitten av mars. Fem bolag per dag hamnar nu i rekonstruktion, vilket kan jämföras med 2019 då siffran var ett bolag var tredje dag.

– Jag har aldrig sett en sådan kraftig ökning av rekonstruktioner förut. I första hand drabbas detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen, men i nästa skede kommer detta att påverka banker och fastighetsägare som får förhandla om nedskrivningar av skulderna till de här bolagen, säger Richard Damberg.

Drabbar tjänstesektorn
Inom besöks- och restaurangnäring­en välkomnas regeringens stödpaket, men det finns också kritik mot hur en del av åtgärderna är utformade. Vis­sa aktörer hävdar till exempel att det finns betydligt större politisk vana av att hantera kriser i industrin än i tjänstesektorn. Bransch- och arbets­givarorganisationen Visita framhåller att det snabbt krävs fler insatser för att undvika ytterligare konkurser och massarbetslöshet. Bland Visitas drygt 5 000 medlemsföretag finns restau­ranger, hotell, campingar, nöjespar­ker, vandrarhem, spa-anläggningar, turistbyråer och skidanläggningar.

– Det behövs mer direkta stöd till drabbade företag, utökade korttids­permitteringar som omfattar hela kostnaden och mer hjälp kring fasta kostnader som till exempel hyror, säger Visitas vd Jonas Siljhammar.

Han konstaterar samtidigt att varsel, konkurser och arbetslöshet i denna bransch ofta slår hårt mot sam­hället i stort.

– Det här är den näring som i sär­klass anställer störst andel från grupper som annars har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, unga och utrikes födda.

Potentiell skuldfälla
Redan i mitten av mars meddelade Stureplansgruppen, ett av Sveriges största företag inom besöksnäringen, att den ekonomiska krisen var ett fak­tum. Största ägare i bolaget är Vimal Kovac, Petter Stordalen och Fredrik Holmström. Koncernen har cirka 3000 anställda och driver både hotell, restauranger, barer och event­verksamhet i Stockholm, Göteborg, Visby och Åre. Nattklubbarna har tills vidare stängts, prov- och tim-anställningar har avslutats och många av de tillsvidareanställda har varslats.

– Läget är kritiskt och vi har drama­tiska tapp utan historisk liknelse. Just nu arbetar vi med en plan för att säkra företagets överlevnad, säger Sture­plansgruppens vd, Vimal Kovac, i en kommentar.

Regeringens förslag om att mot ränta och avgift få anstånd med att betala in skatt, moms och arbetsgivar­avgifter ser han mest som en potentiell skuldfälla. I rådande läge anser han att staten borde efterskänka dessa delar, förslagsvis retroaktivt från den 1 januari fram till september i år.

Flera butikskedjor i konkurs
Även statligt ägda bolag som Casino Cosmopol – dotterbolag till Svenska Spel – kom under mars med ett varsel som berör 90 procent av personalen. Totalt har kasinorörelsen 860 medar­betare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Under tiden har många mindre företag i besöksnäringen redan kastat in handduken. Ett av de bolag som snabbt försattes i konkurs var SAV utanför Malmö, känd som en av landets krogar med stjärna i Guide Michelin.

”Covid-19 har gått fram som en tor­nado i vår bransch och förstört allt i sin väg i en rasande fart”, skriver krögarna Sven Jensen och Alexander Fohlin på SAV:s hemsida.

Bara under de senaste veckorna har dessutom flera kända butikskedjor försatts i konkurs. Dit hör till exempel Accent, Rizzo och Morris (som ägs av Venue Retail Group), klädkedjorna Joy (dotterbolag till MQ) samt Flash och Dea Axelssons (som ägs av Mellby Gård via bolaget Lund Fashion).

”Effekterna av covid-19 har försatt bolaget i ett akut läge. Försäljningen är nästan utraderad och huvuddelen av bolagets kostnader kvarstår. Detta är ytterst tragiskt och vi lider med alla anställda som kämpat in i det sista”, skriver Mellby Gårds vd Johan Andersson i ett pressmeddelande.

Text: Lena Lidberg
Foto: Davtyan/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Ett hinder i konkursförvaltningen

Kortinlösningsföretagens agerande försvårar rekonstruktioner och konkursförvaltningar. Det konstaterar flera av Ackordscentralens jurister.

Finns det kunder som väntar tre månader med att reklamera en hårklippning? Det är en fråga som Ackordscentralen fick anledning att fundera över för en tid sedan.

Bakgrunden är ett ärende som hanterades av Erik Osvald, jurist på Ackordscentralen Stockholm. Han utsågs till konkursförvaltare för ett företag som hade drivit två frisörsalonger i Uppsala.

Salongerna hade gott om kunder och det fastslogs snabbt att driften under en övergångsperiod skulle fortsätta i konkursboets regi – dels för att få in pengar till konkursboet, dels för att verksamheten i nästa led skulle kunna läggas ut till försäljning.

– En förutsättning för att driva ett konkursbo är att det finns likvida medel till löpande inköp. I fallet med salongerna var lagret i princip tomt och vi behövde därför köpa in bland annat hårfärg, förklarar Erik Osvald.

Tillgångar låsta i månader
Problemet blev dock att frisörsalongernas intäkter samlades på hög hos kortinlösningsföretaget Nets, eftersom nästan alla kunder betalade med kort. Salongerna hade sedan tidigare ett avtal med Nets, som i dag är det dominerande företaget i sin bransch.

– Beskedet från Nets var att de som regel brukar ha pengarna innestående hos sig i uppemot 120 dagar. Nets ser detta som en säkerhetsåtgärd gentemot kreditkortsföretagen, ifall en kund vill reklamera en vara eller tjänst och det blir aktuellt med återbetalning. Men vilken kund får för sig att reklamera en frisyr efter flera månader? Är det verkligen ett rimligt scenario? undrar Erik Osvald. I fallet i Uppsala vände han sig till Nets för att höra om tidsrymden kunde kortas till sju eller 14 dagar för konkursboets skull. Svaret blev nej.

– Vi fick ta till en nödlösning som innebar att vi pluggade in en betalterminal som tillhör Ackordscentralen. Alternativet hade varit att enbart ta emot kontanter eller Swish-betalningar, eller att försöka låna pengar till driften, säger Erik Osvald.

Pengar till momsinbetalning
En liknande situation uppstod i höstas, när företaget Music Retail Sweden gick i konkurs. Företaget sålde musikutrustning och instrument genom butikskedjan 4Sound, och under konkursförvaltningen ansvarade Ackordscentralen för utförsäljningen av varor. Även då handlade – förstås – nästan alla kunder med kort.

– När vi skulle göra en momsinbetalning för konkursboets räkning lyckades vi den gången, i absolut sista stund, få tillgång till en förskottsbetalning från Nets, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Patrick Höijer, Sverigechef på Nets, framhåller att Nets i egenskap av inlösare ansvarar för reklamationer och andra invändningar från konsumenter även om säljföretaget har gått i konkurs.

– Vi eftersträvar en rimlig nivå på den säkerhet och riskavtäckning som Nets behöver. Regelmässigt görs förnyade riskbedömningar där vi beslutar om att betala ut innestående medel, helt eller delvis. Besluten vilar på en helhetsbedömning utifrån risken för reklamationer, konkursboets verksamhet, försäljningssätt, betalmetoder och historik, säger Patrick Höijer.

Vill se ökad flexibilitet
Ackordscentralens vd Mikael Kubu efterlyser en ökad flexibilitet i kortinlösningsföretagens hantering och tycker att företag som Nets borde utgå från den statistik som genereras om olika reklamationer. På så sätt vore det möjligt att räkna fram genomsnittliga belopp som kan fungera som buffert i Nets verksamhet.

– Grundproblemet nu är att Nets praxis är att hålla inne med 100 procent av pengarna. Att på detta sätt hamna i händerna på kortinlösningsföretagen skapar väldigt stora problem för oss rekonstruktörer och konkursförvaltare.

– Om betalningar hålls inne fullt ut kan det leda till att verksamheten inte kan drivas vidare. Det innebär att utfallet för borgenärerna blir väsentligt mycket sämre, påpekar Mikael Kubu.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Blake Wisz/Unsplash

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Historiska stödpaket till näringslivet

Korttidspermitteringar, sänkta socialavgifter och stödlån. Det är några av regeringens åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronakrisen. ”Värst är läget för landets småföretag”, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.

”En synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren.” Det är beske­det från Konjunkturinstitutet, som bedömer att den svenska bruttona­tionalprodukten kommer att minska med 3,2 procent i år. Regeringens bedömning är att BNP kommer att falla med fyra procent och att arbets­lösheten ökar till nio procent. Andra experter är än mer pessimistiska. Handelsbanken ser det som troligt att BNP minskar med sju procent och att arbetslösheten stiger till elva procent.

– Den ekonomiska nedgången är den skarpaste som vi någonsin har sett. Ingen vet hur länge krisen kommer att pågå eller om det kommer en ny coronavåg till hösten, påpekar Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.

I mars har varslen på svensk arbetsmarknad varit rekordhöga. Under perioden 1–29 mars varslades 36 800 personer, varav drygt 18 000 under en och samma vecka. Normalt ligger siffran på cirka 3000 per månad. Det är ännu oklart hur många av varslen som kommer att falla ut, men allt tyder på att andelen blir mycket hög. Nya varsel tillkommer dessutom i rask takt.

Ändringsbudgetar och krispaket
Från mitten av mars och framåt har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna gradvis pre­senterat extra ändringsbudgetar och åtgärdspaket i coronakrisens spår. Sammantaget motsvarar näringslivs­stöden flera hundra miljarder kronor.

Snabbt väcktes kritik mot att insatserna framför allt var anpassade för större företag, men efter hand har fler paket och justeringar lagts till. Utöver möjligheter till korttidspermitte­ringar och lån är inriktningen nu att näringslivet bland annat ska få en ned­sättning av socialavgifterna (arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift) under fyra månader. En annan åtgärd är att företag kan ansöka om anstånd med skatteinbetalningar och moms under ett år. Här kommer staten att ta ut en ränta och anståndsavgift.

– Under perioden 25 mars till 1 april tog vi totalt emot 7350 ansökningar med hänvisning till de nya reglerna. De första dagarna var inflödet ganska sporadiskt, men sedan har det vuxit med cirka 2 500 ansökningar per dag, berättar Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Statlig företagsakut
För första gången sedan finanskrisen i början av 1990-talet inrättar regering­en även en statlig företagsakut för små och medelstora företag. Enligt finans­minister Magdalena Andersson (S) är avsikten med krispaketen att hitta en balans mellan kostnadslättnader och krediter, för att därigenom kunna rädda så många livskraftiga företag som möjligt.

– Stödpaketen innehåller olika kom­ponenter, där det mesta är lån och till­fälliga medel. Vi får se hur långt det hjälper, förmodligen behövs det fler åtgärder. Mycket beror på hur de när­maste två, tre månaderna utvecklar sig och om vi lyckas överbrygga svackan eller inte. Om vi sjunker djupare blir det mycket jobbigare att ta sig upp igen, säger Klas Eklund.

Han ser till exempel positivt på det nya systemet med korttidspermit­teringar. Företag i kris får chans att behålla fler anställda, samtidigt som arbetstagarna kan behålla sina jobb. Men för de branscher och företag som omedelbart blev offer i coronakrisen är det oftast likviditeten i sig som är det stora problemet. De första nöd­ropen kom från besöks- och resenä­ringen, hotell och restauranger.

– Det här är företag inom tjänste­sektorn som är beroende av ett flöde av löpande intäkter. Resor och mål­tider går inte att lagra. Andra som riskerar att drabbas hårt är enskilda firmor och människor med tillfälliga uppdrag inom gig-ekonomin. Det här är personer som dessutom har ett sämre socialt skyddsnät än anställda, säger Klas Eklund.

Efterlyser fler åtgärder
Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare, kon­staterar att Stockholms län under mars uppvisade varselsiffror som var tre gånger högre än vad som någonsin har noterats för en enskild månad. Över hälften av de varsel som lades i Sverige berörde just huvudstads-regionen.

– Hotell, restauranger och handel bygger på att människor kan träffas. Det är en del av Stockholms dna, och gör att krisen får stor slagsida mot näringslivet här, påpekar Stefan Westerberg.

Även han tycker att många delar i regeringens krispaket är bra, men han ser åtgärderna som otillräckliga:

– Om företagen ska kunna över­vintra den här ekonomiska istiden behövs det ännu kraftigare stöd här och nu.

Stefan Westerberg anser till exempel att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna inte bara borde sättas ned utan i stället helt tas bort under åtminstone fyra månader. Han förespråkar samtidigt ett permit­teringssystem med full kostnads­täckning för företagen och en högre kompensation för intäktsförluster. Den räntesats på 6,6 procent som regeringen ursprungligen föreslog vid anstånd med skatteinbetalningar har han kallat för ”ockerränta”.

– Vi kräver att regeringen åter­kommer med fler räddningspaket. Nu gäller det att snabbt motverka perma­nenta skador på samhällsekonomin och att undvika en markant ökad arbetslöshet och långtidsarbets­löshet, framhåller Stefan Westerberg.

Familjeföretag extra utsatta
Precis som Stockholms Handels­kammare har även Företagarna en kontinuerlig dialog med regering och myndigheter. Organisationens chefs­ekonom, Daniel Wiberg, är en av dem som möter medlemsföretagens oro.

– Bland våra medlemmar finns många mindre och växande företag runt om i landet, ofta familjedrivna. Plötsligt ser de nu hur hela verksam­heten avstannar och likviditeten dyker. Mest sårbara är de allra minsta, som inte har något större kapital i ryggen, säger han.

Daniel Wiberg konstaterar att regeringens stödpaket har fått större småföretagarinriktning efter hand.

Han ser det som nödvändigt att sys­temet för korttidspermittering nu omfattar även familjeföretag, där ofta både ägare och familjemedlemmar har sin anställning och inkomst i rörelsen. Särskilt utsatta är inte sällan de personer som driver enskilda firmor, vilket innebär att näringsverk­samheten är tätt sammanflätad med privatekonomin och kanske därmed även med hus och hem.

– Jag tycker att politikerna har lyssnat på våra synpunkter. Nu får den närmaste tiden utvisa om det behövs ytterligare statliga insatser, och i så fall vilka, säger Daniel Wiberg.

”Riskerar stora ärrbildningar”
Stefan Westerberg betonar att reger­ingen redan nu behöver fundera över hur samhällsekonomin bör stimuleras när coronakrisen har lagt sig.

– Stockholms Handelskammare vill gärna se en coronakommission, ungefär som Lindbeckkommissionen efter 90-talskrisen. Efter 2008 års finanskris såg vi stora ärrbildningar på ekonomin och arbetsmarknaden. Det var exempelvis först 2017–2018 som den svenska varuexporten var tillbaka på tidigare nivåer. Han påpekar att en stor del av åter­hämtningen kommer att vara bero­ende av vad som händer i vår omvärld:

– Det är i hög grad exporten som lägger grunden till vårt välstånd och vår välfärd. Ungefär hälften av Sveriges BNP är kopplad till exporten.

Klas Eklund tror att en av krisens konsekvenser blir att både stat, företag och privatpersoner så små­ningom blir måna om att skaffa sig större buffertar. Det kan gälla allt från statliga beredskapslager till kontanta medel i hushållsekonomin.

– För företagen kan det betyda att de blir mer försiktiga med att sprida ut sin produktion och förlita sig på globala leverantörskedjor. Det i sin tur kan göra att globaliseringen rullas tillbaka något och att tillverkningen fördyras, men till viss del kan ökade kostnader säkert kompenseras med satsningar på digitalisering och robotar, säger han.

Daniel Wiberg framhåller att vi den närmaste tiden kommer att få se många konkurser och tragedier. Sam­tidigt är han övertygad om att landets företagare kommer att göra allt vad de kan för att behålla sina livsverk och hjälpa till med att få fart på Sverige igen.

– Dagligen ser vi exempel på hur olika företag rycker in för att lösa problem, oavsett om det handlar om att börja tillverka skyddsmasker till vården eller leverera mat till pensio­närer. Här finns en oerhörd vilja och kraft, och det är sådant som gör att vi kommer att klara oss igenom den här krisen till sist.

En sammanfattning av de åtgärdspaket för företagen som regeringen presenterade under mars:

  • Utökade lånemöjligheter via Almi, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit
  • En statlig kreditgaranti för lån till företag
  • En kreditgaranti för lån till flygföretag
  • Tillfälligt sänkta socialavgifter
  • Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader
  • Utökad avsättning till periodiseringsfond
  • Anstånd med skatteinbetalningar
  • Staten tar över sjuklöneansvar
  • Möjlighet att korttidspermittera för att minska lönekostnader
  • Stöd till vissa branscher
  • Stöd till kultur och idrott

Mer information: www.regeringen.se

Text: Lena Lidberg
Foto: Mannheimer Swartling, Stockholms Handelskammare, Företagarna

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020

Handeln – en bransch i stor förändring

Strukturomvandlingen inom handeln gör att det i snitt försvinner sex svenska butiker – varje dag. I en vikande konjunktur kan läget accelerera, befarar Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Med drygt 9 000 medlemsföretag är bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel ett av Svenskt Näringslivs största förbund. Organisationen företräder både parti-, detalj- och e-handeln. För snart tre år sedan tillträdde Johan Davidson som handelsorganisationens chefsekonom. Under den perioden har branschen upplevt stora omvälvningar, stundtals i oväntat hög takt.

– Över lag har handelns lönsamhet och rörelsemarginaler fallit sedan 2015, med ett kraftigt ras under 2018. Det ska ses i ljuset av att den allmänna konjunkturen har varit god, med en stark köpkraft hos hushållen. Om konjunkturen i stort nu börjar vika finns det risk för att problemen inom handeln tilltar, påpekar Johan Davidson.

Fler varsel och konkurser
Under 2019 har både antalet varsel och konkurser ökat markant i branschen. Mellan januari och oktober i fjol var varslen 80 procent fler än under samma period 2018. Samtidigt har antalet anställda som drabbas av konkurser ökat med 30 procent. Tidigare har ökningen främst berört företag med några få medarbetare, men under 2019 steg antalet konkurser även bland de företag som har mellan tio och femtio anställda.

Värst drabbad av den tuffa konkurrenssituationen är den så kallade sällanköpshandeln inom detaljhandeln, med produkter som exempelvis elektronik och kläder. Här har globaliseringen och e-handeln snabbt bidragit till nya köpmönster.

– Tidigare fanns det konkurrens mellan olika butiker på samma ort, eller kanske mellan olika städer. Nu har kunderna i stället tillgång till en internationell marknad, direkt i datorn eller mobilen. Följden blir att det uppstår en enorm prispress i konsumentledet, konstaterar Johan Davidson.

Försvagad krona
Han framhåller att en konkurrens av detta slag blir extra kännbar för ett högkostnadsland som Sverige. Samtidigt ser han Riksbankens penningpolitik som en komplicerande faktor. En lång period med minusränta har försvagat kronans värde och fördyrat handlarnas inköpspriser på importmarknaden.

– Det här sker parallellt med att hyror och löner tickar på. Sammantaget ger det ett mycket svårt kostnadsläge, som i synnerhet påverkar sällanköpshandeln.

Nätet av fysiska butiker har under 2010-talet tunnats ut, och de butiker som blir kvar minskar ofta sina lokalytor. Statistik från HUI Research, Svensk Handels utredningsinstitut, visar att Sverige under de senaste åren har förlorat över 7 000 butiker.

Låga marginaler i e-handeln
I gengäld har det tillkommit flera tusen nya företag som vill vara med och forma framtidens handel, framför allt på internet. Men många av e-handlarna brottas också med lönsamhetsproblem och har ofta ett ännu sämre utgångsläge än sällanköpshandlarna. Siffrorna för 2019 är ännu inte tillgängliga, men 2018 låg e- handlarnas rörelsemarginal i genomsnitt på cirka 0,5 procent. En stor del av dessa företag är nystartade och befinner sig i tunga investerings- och marknadsföringsfaser.

– Vissa av dem kommer att lyckas och bli vinnare. Vi ser exempel på bolag som framgångsrikt arbetar i nära dialog med kunderna och tidigt satsade på e-handelsexport. Ofta kapar de grossistledet och tar kontroll över hela värdekedjan, med allt från design till tillverkning, säger Johan Davidson.

Hemkörning av livsmedel
Den del av branschen som är minst utsatt för internationell konkurrens är dagligvaruhandeln. Här finns större möjligheter att kompensera sig för ökade omkostnader, men även i denna sektor har det visat sig svårt att förbättra lönsamheten. Konsumenternas ökade intresse för hemkörning av livsmedel genererar nya transportkostnader, och i vissa butiker krävs det extrainsatser för att försöka motverka upprepade snatterier, stölder och stökigheter.

Under tiden gör digitaliseringen sitt intåg även i dagligvaruhandeln. Automatiserade lagerlösningar vinner mark och kunder erbjuds till exempel att handla i mobil och hämta varorna i butik. När systemen med självskanning och betalstationer har mognat väntas nästa steg på vissa håll bli personallösa butiker – allt för att kunna minimera de förhållandevis höga personalkostnaderna.

– De svenska arbetsgivaravgifterna är i längden ohållbara. Inom EU är det Sverige och Frankrike som ligger i särklass högst på området. Det är kostsamt för staten att sänka avgifter som dessa, men någon form av avtrappning skulle behövas, anser Johan Davidson.

Kritik mot kemikalieskatter
Han pekar även på andra politiska frågor som Svensk Handel ser som hämmande för svensk konkurrenskraft. En av dem är den så kallade kemikalieskatten som riksdagen införde 2017 och som höjdes i fjol. Skatten berör vitvaror och elektronikprodukter och utgår från varornas vikt.

– Grundproblemet är att skatten ensidigt slår mot den som väljer att köpa kylskåp eller liknande i Sverige. För att slippa en extraavgift på kanske 400 kronor väljer då vissa kunder att i stället e-handla från exempelvis Danmark. Det leder i sin tur till längre transporter och ökad miljöpåverkan, vilket gör att skatten blir kontraproduktiv.

– På samma sätt betraktar vi den kemikalieskatt på kläder som också är på gång i Sverige. Inte heller där kan vi hitta några reella miljövinster, säger Johan Davidson.

Den del av branschen som är mest svåranalyserad just nu är partihandeln, alltså där försäljningen sker till andra företag och inte till enskilda konsumenter. Partihandelns exportörer har i viss mån kunnat dra nytta av den svaga kronan, men från och med 2017 präglas även denna sektor av fallande lönsamhet och tilltagande internationell konkurrens.

– Förklaringen är att partihandeln har hälften av sin försäljning till detaljhandeln, påpekar Johan Davidson.

Ett levande samhälle
Att de fysiska butikerna försvinner i rask takt får konsekvenser även i stadskärnor, köpcentrum och glesbygdskommuner. Det är fler än Svensk Handel som oroar sig för att ”handelsplatsen i centrum” på många håll är hotad eller redan nedlagd.

– Vi är måna om att både butiker, kaféer och restauranger ska fortsätta att vara en naturlig del av samhället. När kommunerna planerar nya bostäder försöker vi alltid lyfta fram värdet av att satsa på service och att skapa trygga miljöer där folk vill tillbringa tid i stället för att bara jäkta förbi. Ibland handlar det också om att till exempel arbeta för fler p-platser, åtminstone på de orter där det inte finns någon större kollektivtrafik att använda sig av.

Dialog med fastighetsägarna
Johan Davidson uppmuntrar dessutom medlemsföretagen att ha en nära dialog med fastighetsägarna. Det finns en tät koppling mellan hyresnivåerna och handlarnas lönsamhetsgrad.

– Vissa handlare tycker att hyran är en större utmaning än konkurrensen från e-handeln, berättar han.

Svensk Handels eget kontor finns i Handelns hus på Regeringsgatan 60 i centrala Stockholm. Ett stenkast ned finns en av huvudstadens klassiska affärsgator, Kungsgatan. Det händer att Johan Davidson besöker någon av de närliggande butikerna, men även han och hans familj har med tiden blivit regelbundna nätshoppare.

– Tidigare brukade jag åka till butik sent på torsdagarna för att veckohandla mat. Numera gör vi i stället 80–90 procent av familjens matinköp på nätet. I branschen brukar vi säga att det finns tre saker som driver e-handeln, och jag kan bara instämma. Det handlar om bekvämlighet, utbud och pris, säger Johan Davidson.

 

Svensk Handels scenarier för detaljhandeln fram till år 2030:

  • Totalt väntas e-handeln utgöra 26–36 procent av den svenska detaljhandeln.
  • Inom sällanköpsvaruhandeln väntas näthandeln stå för 45–48 procent, varav utlandshandeln bedöms utgöra 8–16 procent.
  • Försäljningen av dagligvaror på nätet väntas uppgå till 10–15 procent.
  • Antalet butiker i sällanköpshandeln väntas minska med 7 000–11 500.
  • Antalet sysselsatta i sällanköpshandeln bedöms minska med 27 000–55 000 personer.

Källa: Rapporten ”Läget i handeln 2019”.

Text: Lena Lidberg
Foto: Svensk Handel

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2020

Ett tufft år för den svenska köttbranschen

Flera konkurser, nedläggningar och varsel. 2019 blev ett tufft år för den svenska köttbranschen. Ändå ser ledarna på LRF Kött och Kött- & Charkföretagen ljust på framtiden. I klimatdebattens spår är det efterfrågan på importerat kött som minskar.

I Näringslivets Hus på Storgatan i Stockholm har KCF, Kött- & Charkföretagen, sitt kansli. I fem år har Magnus Därth varit organisationens vd.

- Bland medlemmarna finns såväl slakterier och styckerier som korv- och skinkproducenter. KCF representerar hela kedjan av företag som förädlar köttråvaran, förklarar han.

Flera av rubrikerna under 2019 har dock handlat om varsel, uppsägningar och nedläggningar i denna sektor. Ett par konkurser finns också med på listan.

- En tuff marknad har blivit ännu tuffare. Rörelsemarginalen i vår bransch är lägre än för livsmedelsindustrin i stort. Vi behöver driva upp lönsamheten och förbättra villkoren, vilket kräver en rad insatser. Det gäller allt från livsmedelslagstiftning till kompetensförsörjning, säger Magnus Därth.

Torkan slog hårt
I sydligaste Skåne, strax utanför Trelleborg, finns djurbonden Åsa Odell. Hon växte upp på Gotland på en gård med får och kor, men själv har hon nu fött upp grisar i snart 30 år. Gården i Skåne är stor och sysselsätter sex personer. Åsa är dessutom ordförande i LRF Kött, en branschavdelning inom Lantbrukarnas Riksförbund, och vice ordförande i riksförbundsstyrelsen LRF. Hon har god överblick över de svenska köttböndernas situation.

- 2019 har varit ett stålbadsår. Förra sommarens svåra torka har kostat det svenska lantbruket cirka tio miljarder kronor. Många uppfödare fick göra sig av med djur och för oss som importerade spannmål blev det till priser som var dubbelt så höga som annars. Följderna av torkan är något som vi fortfarande kämpar med, säger hon.

Trots viss kompensation från staten har en del bönder tvingats ta lån för att behålla sina gårdar. Andra har fått förhandla med befintliga långivare och leverantörer om krediter och amorteringsfria perioder.

- Det finns också exempel på bönder som nu har avvecklat sin verksamhet, framför allt de som har nära till pensionen eller av andra skäl har haft planer på att sluta. I vår bransch finns det sällan några ekonomiska buffertar, så en kris kan ta lång tid att vända, konstaterar Åsa Odell.

Intensiv klimatdebatt
De senaste åren har dessutom människors köttätande blivit ett hett ämne i klimatdebatten. I synnerhet gäller det nötkött, vilket är ett av de livsmedel som bidrar till störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt påpekar Åsa Odell att frågan är mer komplex än så, eftersom nötdjuren bidrar till öppna landskap och därmed en ökad biologisk mångfald.

- All matproduktion och brukandet av mark påverkar miljön och klimatet. Det är biologiskt omöjligt att få ned dessa utsläpp till noll. Här i Sverige borde vi framför allt ta fasta på att vi har ett av världens bästa utgångslägen för en klimatsmart produktion. Flera rapporter, bland annat från OECD, visar på just detta, framhåller Åsa Odell.

En av de faktorer som spelar in är Sveriges förhållandevis stora geografiska yta. I jämförelse med köttexporterande länder som Danmark och Nederländerna har Sverige betydligt mer utrymme för betesmark och öppna arealer.

- En annan viktig del är att ungefär 60 procent av det svenska nötköttet härstammar från mjölkkor. Här finns alltså samordningsvinster. I Sverige har vi också gjort oss kända för god djurhälsa och fint avelsmaterial, inte minst vad gäller grisar. Det är en annan konkurrensfördel: friska djur har i sig en lägre miljöpåverkan, eftersom de äter mindre mängder foder, växer snabbare och inte behöver antibiotika.

- Vad som är bra för djuren och bonden är alltså bra även för miljön och konsumenten. På så sätt går ekonomi och klimatfrågor hand i hand, säger Åsa Odell.

Ökat mathantverk
Magnus Därth på Kött- & Charkföretagen håller med om att hållbarhet och lönsamhet har ett nära samband. Även om den totala köttförsäljningen nu minskar i Sverige är kött fortfarande en stor varukategori i butikerna.

- Försäljningen av vegetariska varor ökar snabbt, men från en låg nivå. Vi ser också att konsumenterna ställer allt högre krav på våra produkter, både kvalitets- och miljömässigt. Mat har blivit en identitetsskapande del av våra liv och det finns en ökad efterfrågan på lokala, unika produkter. Mathantverket har fått ett uppsving och många konsumenter är beredda att betala mer för exklusivare varor, sammanfattar Magnus Därth.

I Sverige sker ingen import av slaktdjur, men däremot av köttråvara och färdiga köttprodukter. Inom EU kommer råvaran ofta från djur som har fötts upp i Nederländerna eller Danmark och slaktats i Tyskland.

- Även vid import av kött är svenska konsumenter kunniga och engagerade. Handlar det till exempel om kött från Brasilien vill kunderna försäkra sig om att det inte härstammar från regnskogsområden.

Utfasning av fossila bränslen
Magnus Därth påpekar att cirka 80 procent av köttproduktionens klimatpåverkan är kopplad till primärledet, det vill säga bondgården. Men även i förädlingsledet pågår det en omställning som ska bidra till minskade klimatavtryck. En viktig pusselbit är att ersätta fossila bränslen med förnybara. Många företag har satsat på biogasanläggningar och olika former av kretsloppstänkande, där exempelvis slakteriavfall och gödsel från gårdarna kan omvandlas till energi. Andra åtgärder är att se över transporter och förpackningar.

- Hela tiden sker det små förbättringar. Ofta vill omvärlden se snabba resultat, men det här är processer som kräver viss tid, säger Magnus Därth.

Åsa Odell håller med och betonar att det även bland bönderna sker en omställning till produktionssystem med lägre klimatpåverkan. En av nyckelfrågorna är hur gårdarnas gödsel bäst ska hanteras.

- Vi fortsätter också att värna om djurhälsan. Ett exempel är att se över innehållet i det foder som vi använder.

Global brist på griskött
Samtidigt påverkas de svenska företagen av vad som händer i omvärlden. Globalt råder det sedan en tid stor brist på griskött, som en följd av att Kina har drabbats av afrikansk svinpest. Världsmarknadspriserna har stigit och Tyskland, Spanien och Danmark har blivit stora exportörer till Kina. Även svenska producenter vill gärna haka på det tåget, men hittills har Kina inte skrivit på något handelsavtal med Sverige inom det här området.

- Den livsmedelsstrategi som den svenska regeringen tog fram för två år sedan måste fyllas med vassa, konkreta mål. Vi behöver öka vår produktion, stärka konkurrenskraften och få igång innovationsarbetet. Från branschens sida försöker vi bland annat återskapa systemet med gesäll- och mästarbrev, berättar Magnus Därth.

Ökad betoning på inhemsk produktion
De senaste fem åren har varit mycket händelserika för köttbranschens aktörer. Inför 2014 års EU-val – även kallat ”grisknorrvalet” – fick djurskyddsfrågorna stor uppmärksamhet. Det gynnade svenska bönder och inhemsk försäljning. Branschen svarade med att lyfta fram den ursprungsmärkning som i dag har beteckningen ”Kött från Sverige”. År 2016 nådde det svenska köttätandet sin kulmen. Kort därefter tog klimatdebatten fart och sedan dess har konsumtionen gradvis minskat något.

- Men framför allt är det importerat kött som berörs av nedgången. I Sverige fortsätter andelen svenskt kött att öka, konstaterar Åsa Odell.

Ett av skälen är att de stora livsmedelskedjorna har valt att förändra koncepten kring EMV, butikernas egna märkesvaror. I stället för att använda importerat kött i grillkorv och bacon är det nu svensk råvara som gäller.

- Det var ett viktigt steg i arbetet med att behålla den svenska produktionen. En annan milstolpe blev den nationella livsmedelsstrategin från 2017. Samma år presenterades Försvarsberedningens rapport om framtidens totalförsvar, där livsmedelsförsörjningen ses som en prioriterad del. Inriktningen är att Sverige behöver ha resurser för att klara en inhemsk matförsörjning i minst tre månader, även i händelse av kris eller krig, säger Åsa Odell.

Text: Lena Lidberg

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2019

Top-Toy – den hittills största, gränsöverskridande konkursen

En dansk konkurs, med stora följder även i Sverige. När leksaksjätten Top-Toy fick ge upp sin rekonstruktion i december drabbades över 1 000 anställda i de svenska BR- och Toys R Us-butikerna. I avsaknad av svensk konkursförvaltare ökade trycket på Kronofogden och Länsstyrelsen i Stockholm, som snabbt fick hitta nya arbetssätt.

Som mest drev danska Top-Toy 226 BR-butiker och 72 Toys R Us-butiker runt om i Norden, varav 85 i Sverige. Etableringen startade i början av 1990-talet, långt innan dagens digitalisering och e-handel.

– Näthandeln är däremot inte hela förklaringen till att BR och Toys R Us hamnade i ett svårt läge. Ett annat skäl är att även lekvanorna har förändrats, när dockor och bilar har ersatts med paddor och mobiltelefoner, konstaterar Mikael Svensson. Sedan 2002 har han arbetat med personaladministration i Top-Toys svenska organisation. De senaste åren har han varit företagets HR-chef i Sverige och har på nära håll följt koncernens resa från framtidstro och expansion till obestånd och uppsägningar.

– Så sent som under julhandeln trodde vi att det fanns en väg framåt.

En rekonstruktion hade inletts i slutet av november och godkändes av fordringsägarna strax innan jul. Vi var inställda på nedskärningar och på att många butiker skulle stängas, men alla kämpade hårt för att undvika konkurs, förklarar Mikael Svensson.  Redan i mellandagarna visade det sig dock att även julhandeln blivit en stor besvikelse. Den 28 december beslöt ledningen i Danmark att försätta bolaget i konkurs.

– Det var en tung dag. Många av oss hade jobbat länge i företaget och fick nu veta att vi var uppsagda. I Sverige var vi ungefär 800 tillsvidareanställda, och eftersom det var december hade vi även en hel del extrapersonal i butikerna. Totalt berördes över 1 000 personer i den svenska organisationen, berättar Mikael Svensson.

Danska konkursförvaltare
Juridiskt betraktas konkursen i leksakskedjorna som dansk. Det danska moderbolaget Top-Toy har sitt säte i Danmark och verksamheten ibland annat Sverige har drivits i filialform. Eftersom det handlar om en så kallad gränsöverskridande konkurs utses ingen svensk konkursförvaltare. Ansvaret för ärendet ligger i stället hos två danska advokater som av rätten i Danmark har utsetts till konkursförvaltare.

– Det här är ett ovanligt ärende för oss som svensk tillsynsmyndighet. Möjligen går det att jämföra med konkursen i det danska flygbolaget Sterling år 2008, då cirka 300 svenska anställda drabbades. Men Top-Toy berör betydligt fler svenska arbetstagare, så det här är den största gränsöverskridande konkurs som vi har sett, påpekar Andreas Bäckbro, kronofogde på Kronofogden i Göteborg. Han blev inkopplad i ärendet så fort konkursen var ett faktum. En av hans kollegor på konkurstillsynsenheten i Sundbyberg avbröt sin julledighet för att sätta sig in i frågor kring bland annat statlig lönegaranti. Vid gränsöverskridande konkurser är det enligt lönegarantilagen Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) inom Kronofogden som ska ta emot och hantera arbetstagarnas ansökan om lönegaranti.

– Om det hade varit en svensk konkurs hade alla detaljer, inklusive lönegarantin, hanterats av en svensk konkursförvaltare. Nu blev det i stället vi på Kronofogden som fick göra en djupdykning i olika arbetsrättsliga regler och fatta beslut om utbetalningar.

En dansk konkursförvaltare får inte besluta om lönegaranti här i Sverige, förklarar Andreas Bäckbro. Den statliga lönegarantin är i grunden en social skyddslagstiftning. I botten finns även ett EU-direktiv som innebär att alla medlemsstater har skyldighet att skydda de anställda i händelse av konkurs hos arbetsgivaren. Däremot är det upp till varje land att besluta om de exakta villkoren. I Sverige uppgår den statliga lönegarantin till högst fyra prisbasbelopp, vilket för närvarande motsvarar totalt 182 000 kronor.

Ökade handläggningstider
Kronofogdens första uppgift blev att försäkra sig om att förutsättningarna för lönegaranti var uppfyllda. Därefter inleddes utredningsarbetet med att räkna ut alla individuella belopp.

– Vår ordinarie uppgift är att granska konkursförvaltarens arbete, vi har inte förberedelse för att själva hantera ärenden i den här storleken. Konsekvensen blev att hela vår verksamhet påverkades. Vissa av våra jurister och ekonomer fick i princip jobba heltid med Top-Toy-konkursen, säger Andreas Bäckbro.

Han och hans kollegor har knappt haft någon kontakt med de danska konkursförvaltarna, men däremot med Mikael Svensson på Top-Toys HR-avdelning. Han fanns kvar i företaget till början av april, vilket har underlättat arbetet för alla parter. Bland annat har Mikael Svensson tagit emot hundratals frågor från exempelvis advokater, arbetsgivarorganisationer, myndigheter, fackförbund och medarbetare.

– Det var en stor fördel att det fanns en fungerande personalavdelning på plats. Med företagets hjälp gick det smidigt att göra en lönekörning i januari, så att de anställda kunde få sin januarilön. För oss var det viktigt med en skyndsam hantering, så att folk skulle få pengar till mat och hyra. Samtidigt behöver vi säkerställa att vi fattar rätt beslut och följer alla regler, framhåller Anders Bäckbro.

Efter Kronofogdens beslut är det Länsstyrelsen som sköter utbetalningarna av statlig lönegaranti, och vid gränsöverskridande konkurser ligger ansvaret hos Länsstyrelsen i Stockholm. Även här påverkades arbetsbelastningen på ett drastiskt sätt.

– Vi hade många ärenden redan innan, men Top-Toy blev droppen som fick bägaren att rinna över. Vi fick många frågor och samtal om den här konkursen. Under ett par månader ökade våra generella handläggningstider från några dagar till cirka två veckor, berättar Rose-Marie Rosén, en av fyra lönegarantihandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm. För första gången fick myndigheten be om hjälp från två andra länsstyrelser, Dalarna och Västra Götaland.

– Det har gjort att vi nu är i fas igen, säger Rose-Marie Rosén.

Nya arbetsformer
Även hon lyfter fram de goda kontakter som uppstod mellan Länsstyrelsen, Kronofogden och Top-Toys personalavdelning. I avsaknad av svensk konkursförvaltare blev detta samarbete en viktig framgångsfaktor.

– Många Top-Toy-anställda trodde till exempel att det inte skulle komma någon januarilön i tid. Men med blod, svett och tårar i våra respektive organisationer gick det att lösa, vilket var fantastiskt. Det ska Kronofogden och Länsstyrelsen ha en stor eloge för, säger Mikael Svensson på Top-Toy.

Han konstaterar att februarilönen var något krångligare att få till i tid, men alla anställda fick ändå pengar i plånboken. Lösningen från Kronofogden och Länsstyrelsen blev att betala ut medarbetarnas innestående semesterersättningar.

– Även det blev väldigt positivt för medarbetarna.

Inom Kronofogden har som mest cirka 15 personer arbetat heltid med de så kallade uppsägningslönerna i Top-Toy. Här krävs grundliga uträkningar kring allt från anställningstid och OB-ersättning till eventuella avräkningar då personer efter hand får nya anställningar. Kronofogdens medarbetare har varit baserade i Sundbyberg, Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Umeå. En särskild organisation har byggts upp för att hantera ärendena på ett enhetligt sätt.

– Det här blev en ny situation för oss och vi har fått hitta former för att dela erfarenheter och beslut. Som exempel har vi jobbat mycket med videokonferenser, och eftersom vi inte har tillgång till de verktyg och blanketter som konkursförvaltare normalt använder har vi fått skapa våra egna, interna Excel-program, berättar Andreas Bäckbro.

Själv har han nyligen bytt tjänst och blivit verksjurist inom Kronofogden, men konstaterar att myndighetens arbete med Top-Toy fortsätter under ännu en tid.

– På många sätt hade det förstås varit enklare om det hade funnits en svensk konkursförvaltare, men samtidigt har det här varit ett spännande och givande projekt. En av de mest positiva upplevelserna är att de Top- Toy-anställda har varit väldigt tillmötesgående och har tackat för våra beslut, säger Andreas Bäckbro.

Snabbfakta om Top-Toy

  • Konkursen i den danska leksakskoncernen Top-Toy den 28 december 2018 berörde uppemot 2 000 anställda i Danmark, drygt 1 000 anställda i Sverige och uppemot 500 anställda i Finland.
  • Den sammantagna förlusten i de båda butikskedjorna BR och Toys R Us uppgick till drygt två miljarder danska kronor (cirka 2,75 miljarder svenska kronor).
  • Storägare i Top-Toy var riskkapitalbolaget EQT, som i sin tur kontrolleras av Wallenbergägda Investor.
  • Efter konkursen har vissa av butikslokalerna i Sverige tagits över av lekkedjan Lekia.

 

Text: Lena Lidberg
Foto: Jacob Zingaropoli

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019