Regeringen gav förra året Skatteverket i uppgift att se över regelverket som styr den statliga lönegarantin. En stor anledning till utredningen är det utbredda fusk som gör att det felaktigt betalas ut hundratals miljoner kronor varje år.

Statlig lönegaranti är en skyddslagstiftning som innebär att staten under vissa förutsättningar svarar för betalning av en arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning hos en arbetsgivare vid en konkurs eller företagsrekonstruktion. Lönegarantisystemet har under lång tid varit föremål för missbruk med felaktiga utbetalningar som följd. Mot denna bakgrund gav regeringen Skatteverket bland annat i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att förhindra felaktiga utbetalningar och minska risken för bedrägerier. Skatteverket, som presenterade sin utredning i juni i år, har även undersökt vad som krävs för att de själva ska kunna ta över ansvaret för lönegarantin, något som i dagsläget sköts av de sju länsstyrelserna.

Anders Öbrink, som bland annat är koordinator för Skatteverkets borgenärsprogram, har samordnat utredningsarbetet. Förutom att hitta rätt kompetenser internt och driva utredningsarbetet framåt, har det även inneburit samarbete med ett antal externa aktörer.

- Vi har under arbetets gång samarbetat med och inhämtat information från såväl Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Rekon som Kammarkollegiet, de sju länsstyrelserna och Ackordscentralen, säger Anders Öbrink.

Ett av huvuduppdragen för Skatteverket var att utreda ett övertagande av lönegarantiutbetalningarna från länsstyrelserna. Med ett övertagande av utbetalningarna skulle det finnas en samlad kompetens hos en myndighet på nationell nivå, något som Skatteverket har bedömt kan minska sårbarheten i verksamheten och öka effektiviteten i handläggningen.

- Det skulle också ge bättre förutsättningar för att kunna åtgärda problem med missbruk av lönegarantisystemet. Man minskar också antalet inblandade aktörer i utbetalningsprocessen, säger Anders Öbrink.

Förändringar för förvaltare och rekonstruktörer
Utredningens förslag innebär flera förändringar som påverkar såväl förvaltarens som rekonstruktörens arbete kopplat till lönegaranti. Bland annat föreslår utredningen att förvaltarens utredningsskyldighet ska tydliggöras genom att Kronofogdemyndigheten får en möjlighet att meddela föreskrifter vad som omfattas i den här utredningsskyldigheten. Dessutom föreslår utredningen att ett nytt IT-stöd ska byggas upp. Det medför att förvaltarna kommer att behöva lämna beslut på ett annat sätt än man gör idag.

Skatteverket föreslår även utökade möjligheter till utvidgat informationsutbyte mellan aktörer i ett lönegarantiärende. Det kan till exempel handla om att få tillgång till arbetsgivaruppgifter på individnivå, något som enligt Anders Öbrink varit efterfrågat från förvaltarhåll. Med uppmjukade sekretessbestämmelser kan förvaltarna få ett bättre beslutsunderlag eftersom de kan få tillgång till mer information. Därmed har de möjlighet att i större omfattning kunna fatta korrekta beslut redan från början.

- Våra förslag bidrar förhoppningsvis till större tydlighet och enhetlighet gällande vad som ingår i arbetet. Vi bedömer inte att föreskrifterna gör att det blir fler uppgifter som ska tas fram eller att det blir mer omfattande utredningar än vad som görs idag. Dessutom blir det enklare att få tillgång till vissa uppgifter, säger Anders Öbrink.

Ändra beslut till arbetstagarens nackdel
Enligt nuvarande lagstiftning är det möjligt för en förvaltare eller rekonstruktör att ändra beslut till arbetstagarens nackdel avseende uppsägningslön, men inte beträffande innestående lön. Utredningen föreslår att det senare ska ändras så att det blir möjligt att även ändra ett beslut avseende utbetalning av innestående lön om förvaltaren eller rekonstruktören får kännedom om omständigheter som gör att det tidigare beslutet är felaktigt.

- Det blir en öppning för förvaltare och rekonstruktör. Men eftersom det är en skyddslagstiftning och pengarna normalt sett ska gå ut ganska snabbt finns det en viss tidsaspekt som förvaltaren måste hålla sig till, menar Anders Öbrink.

Skatteverket bedömer att de föreslagna förändringarna ska minska risken för felaktiga beslut om lönegaranti och felaktiga beslut om utbetalning, samt öka möjligheterna att förhindra felaktiga utbetalningar. Lagändringarna föreslår träda i kraft den 1 januari 2024.

...

Fyra stora skillnader för förvaltare och rekonstruktör

• Större tydlighet vad som anses ingå i utredningsskyldigheten innan beslut och hur den ska dokumenteras.
• Större tillgång till myndighetsinformation innan beslutsfattande.
• Ett nytt sätt att kommunicera beslut till utbetalande myndighet.
• Möjlighet att ändra beslut innan utbetalning.

...

Du kan ta del av utredningen i sin helhet här: https://www.skatteverket.se/omoss/varverksamhet/rapporterremissvarochskrivelser/skrivelser/2022/skrivelser2022/81289519.5.1df9c71e181083ce6f62a0.html

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Sara Burman