Markus Ehrenpil disputerade nyligen med sin avhandling ”Rekonstruktionsuppgörelsen: Om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag” och kan titulera sig juris doktor. Sedan i somras är han anställd som jurist på Ackordscentralen Stockholm.

Genom ett rekonstruktionsförfarande kan verksamheter med ekonomiska problem räddas, och med hjälp av en domstolsfastställd plan kan enskildas anspråk ändras mot de berörda parternas vilja. Då olika parter och intressen ofta står mot varandra måste vissa prioriteras framför andra. I sin avhandling undersöker och analyserar Markus Ehrenpil maktfördelning och intresseförhållanden vid företagsrekonstruktion, såsom vem som får makt över den andra och vilka intressen som gynnas av olika regler. Förutom det svenska rättssystemet har han exempelvis analyserat amerikansk och finsk rätt samt tysk insolvensrätt, Nordisk-baltiska insolvensnätverkets rekommendationer och EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv.

– Det viktigaste har varit att vända på de mest grundläggande stenarna. Eftersom jag tittar på makt- och intressebalansen så har jag behövt gå till botten med många grundfrågor vid rekonstruktion i svensk rätt som inte har varit uppe till belysning tidigare, säger Markus Ehrenpil.

Syftet med rekonstruktion
En grundfråga handlar om det huvudsakliga syftet med en rekonstruktion. Det kan tyckas enkelt men enligt Markus är det långt ifrån självklart.

– De syften som har satts upp stämmer exempelvis inte alltid överens med vad som krävs för att domstolen ska fastställa en rekonstruktionsplan, säger Markus.

Disputationen som gick av stapeln den 12 juni var slutet på många år som student och sedan forskare. Mikael Möller har varit handledare till Markus under hela forskningsperioden, och under disputationen var Hans Renman på Advokatfirman Schjødt opponent.

– Hans är mycket kunnig och jag är glad för att han ställde upp som opponent. Då vi har olika syn på en del frågor blev samtalet under disputationen såväl dynamiskt som konstruktivt, tycker Markus.

Ökad förståelse och perspektiv
Med avhandlingen hoppas han kunna ge en ökad förståelse för vissa delar av rekonstruktionsrätten och även ge ett annat perspektiv på det system som finns i Sverige. Själv har han ändrat sin syn på rekonstruktion genom att analysera olika grundfrågor, främst utifrån hur det ser ut i andra länder.

– Som exempel har den svenska rekonstruktionsrätten varit väldigt influerad av konkursrätten, i fråga om likabehandling och prioritet. Utgår man från att konkurs och rekonstruktion har olika syften kan användning av konkursrättsliga principer i ett rekonstruktionsförfarande vara kontraproduktivt, menar Markus Ehrenpil.

Han fortsätter:

– Den nya lagen är däremot mer influerad av utländska system och det är inte längre lika givet att konkursrättsliga principer ska ha samma genomslag som tidigare.

I sitt arbete som jurist på Ackordscentralen hoppas Markus kunna bidra med just perspektivtänket och att ge vissa nya infallsvinklar på tidigare fastcementerade frågor. Om lagstiftaren skulle läsa hans avhandling är det inte otänkbart att det kan påverka framtida lagstiftning.

– Det skulle den kunna göra, men jag tror ändå att lagstiftaren är väldigt nöjd med den nya lagen om företagsrekonstruktion som den är och några större ändringar lär inte ske i närtid, avslutar Markus Ehrenpil.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Anette Norling
Bild: Ackordscentralen