Ny lag om entreprenörsansvar i byggbranschen
I juni 2018 beslutade riksdagen om en ny lag om entreprenörsansvar för lönefordringar i byggbranschen. Lagen har nyligen trätt i kraft och är starkt kritiserad av flera branschorganisationer, men det finns även de som välkomnar lagen.
Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 2019, innebär att en arbetstagare som har utfört arbete inom bygg- och anläggningsbranschen, men som inte har fått sin lön utbetald, kan kräva utbetalning av den som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. I vissa fall kan huvudentreprenören bli betalningsansvarig.
Intensiva samtal med regeringen
Syftet med den nya lagen är att skapa ordning och reda i bygg- och anläggningsbranschen. Till en början var man dock kritisk på Sveriges Byggindustrier.
– Vi befarade att lagförslaget skulle hota legitimiteten i den svenska modellen, samtidigt som den riskerar rubba ansvarsfördelningen och snedvrida konkurrensen, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd för Sveriges Byggindustrier.
Under förra året förde man därför intensiva samtal med regeringen kring lagförslaget.
– Vi kan nu konstatera att regeringen lyssnat på oss och låter de kollektivavtal i sektorn som innehåller ett entreprenörsansvar vara fredade. Tillsammans med Byggnads har vi säkerställt att lagen inte tar över vårt gemensamma kollektivavtal, utan bara blir tillämpbar i vissa speciella fall, säger Mats Åkerlind.
Sveriges Byggindustrier är emellertid oroliga att nystartade företag väljs bort på grund av lagen. Om de väljs kanske de får betalt senare eftersom man vill säkerställa att de har betalt sina egna lönefordringar först, vilket vore förödande.
– Det kan leda till att vi kommer se ett ökat antal företag som hamnar på obestånd för att de inte får in sina betalningar i tid, säger Mars Åkerlind.
Negativa konsekvenser för sysselsättningen
Måleriföretagen i Sverige välkomnar att regeringen genomför dessa åtgärder, men är kritiska till lagens utformning.
– Det är bra att det finns en vilja hos politikerna att stötta branschen med åtgärder som kan bidra till att sätta stopp för fusk och mygel. Det är en angelägen fråga som vi inom byggsektorn tillsammans jobbar aktivt med, säger Pontus Sjöstrand, vd på Måleriföretagen i Sverige.
– Nystartade företag kan däremot få svårt att etablera sig och komma in på marknaden eftersom det finns risk för att huvudentreprenören, för att minska den ekonomiska risken, nu väljer att bara arbeta med företag som redan är väletablerade.
Pether Fredholm, vd på byggföretaget JSB, tror att lagförslaget kommer få stora konsekvenser för sysselsättningstillväxten i byggbranschen, och säger i ett pressmeddelande:
– Det kommer att leda till ett ändrat inköpsbeteende där vi blir mer restriktiva mot nya, okända underentreprenörer oavsett deras erbjudande. Det kommer bli svårare att starta byggföretag i Sverige, vilket missgynnar sysselsättningstillväxten som ju huvudsakligen sker i små och medelstora företag. Underentreprenörer får räkna med längre betalningstider och sämre kassaflöden för att vi inte ska riskera att krävas på en löneskuld. Detta medför också en ökad administration som kunderna får betala i slutänden, säger Pether Fredholm.
Text: Anette Norling
Foto: Shutterstock
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019