Mervärdesskatt i offentligt ackord

Som framgår i en kort notis i föregående nummer lämnade Skatteverket ett ställningstagande den 30 mars 2021 angående mervärdesskatt vid offentligt ackord, vilket i avsevärd mån kommer försvåra möjligheterna att rekonstruera företag.

Jag ska illustrera detta genom följande exempel. Ett säljföretag har sålt varor för 100 till en köpare och får en fordran på 100. Säljaren redovisar en utgående mervärdesskatt på 20 i sin deklaration till Skatteverket. Köparen redovisar 20 som ingående mervärdesskatt. Efter försäljningen inleder köparen en företagsrekonstruktion. Vid detta tillfälle har köparen inte betalat säljaren för varorna. Köparen erbjuder sina fordringsägare ett ackord på 25 procent, vilket i detta exempel innebär att säljaren får en ackordslikvid på 25. Säljaren gör således en förlust på 75, men äger rätt att återfå den del av den utgående mervärdesskatt som belöper på förlusten. I detta fall blir det 15 (75x0,2). För att säljaren ska få tillbaka dessa 15 krävs det dock att han utfärdar en kreditfaktura till köparen. Om köparen mottar en sådan kreditfaktura blir han å sin sida skyldig att återbetala motsvarande belopp om 15 till Skatteverket eller i vart fall redovisa 15 som utgående mervärdesskatt. Dessa 15 ingår, enligt Skatteverket, inte i det offentliga ackordet utan ska betalas fullt ut av köparen. Skatteverket anser att denna skuld för köparen har uppkommit efter ansökan om företagsrekonstruktion och ska därför inte ingå i ackordet.

Före den 30 mars 2021 hade köparen i fallet som ovan inte varit skyldig att återbetala del av tidigare avdragen ingående mervärdesskatt. Säljaren har dock alltid haft möjligheten att återfå del av redovisad utgående mervärdesskatt utan att utfärda någon kreditfaktura.

Köparens skuld bör omfattas av offentligt ackord
Om säljaren utfärdar en kreditfaktura i fallet som ovan kan Ackordscentralen acceptera förändringen att köparen blir skyldig att återbetala motsvarande belopp. På så sätt uppkommer det en jämvikt i mervärdesskattesystemet; köparen återredovisar samma belopp som säljaren återfår. Däremot anser Ackordscentralen att det belopp som köparen blir skyldig att betala ska omfattas av det offentliga ackordet och att köparen i detta fall endast ska återbetala eller återredovisa 3 i stället för 15 (15x0,2). Till skillnad från Skatteverket anser Ackordscentralen att Skatteverkets fordran ska anses ha uppkommit när den ursprungliga mervärdesskattepliktiga rättshandlingen skedde, det vill säga när säljaren sålde sina varor eller tjänster till köparen. Eftersom Skatteverkets fordran hos köparen härrör från den rättshandling som skedde före ansökan om företagsrekonstruktion ska den därmed ingå i det offentliga ackordet.

Fordringar bör behandlas på samma sätt vid offentligt ackord som i konkurs. I en konkurs skulle, i fallet som ovan, säljaren få tillbaka erlagd mervärdesskatt efter samma princip som ovan, dock utan att behöva utfärda en kreditfaktura. Däremot får Skatteverket ingen motsvarande fordran hos den konkursförsatte köparen.  Skatteverkets ställning blir således bättre vid ett offentligt ackord än i en konkurs.

Kontraproduktivt ställningstagande
Den 1 juli 2022 kommer det ske stora förändringar i rekonstruktionslagstiftningen. Dessa bygger på ett EU-direktiv, som syftar till att fler företag ska kunna få en andra chans genom en företagsrekonstruktion. Mot bakgrund av detta är Skatteverkets ställningstagande synnerligen kontraproduktivt.

Skatteverkets inställning är dock bara ett ställningstagande som knappast utgör en rättskälla. Det finns bärande argument för att Skatteverkets fordran ska anses vara en villkorad fordran som har uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion och det är därmed inte osannolikt att en domstol skulle komma fram till att Skatteverkets fordran omfattas av det offentliga ackordet. Eftersom rättsläget får anses vara oklart i frågan om när Skatteverkets fordran på återgång av mervärdesskatt anses ha uppkommit, är det synnerligen märkligt att Skatteverket av egen kraft i ett ställningstagande rycker undan förutsättningarna för att genomföra lyckade företagsrekonstruktioner. I stället för att undvika långdragna processer om detta borde Skatteverket ändra sitt ställningstagande och acceptera att köparens skuld omfattas av det offentliga ackordet. Om så inte sker borde lagstiftaren träda in och skapa förutsättningar för att inte försämra företags möjligheter att överleva.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2021

Text: Hans Ödén