Vad händer vid utmätning? – åttonde boken i skriftserien

Många borgenärer har inte klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Det vill författarna Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf råda bot på med den här boken.

Författarnas samarbete sträcker sig långt tillbaka i tiden, ända sedan slutet av 1980-talet då de båda arbetade inom Kronofogdeorganisationen och bland annat höll utbildning för personalen där. Privat är de vänner och samarbetet har fortsatt, bland annat med den här boken.

- Jag hade från början tänkt mig en mer lättsam version riktad till allmänheten, men i och med samarbetet med Norstedts Juridik och Stiftelsen Ackordscentralen blev det istället en mer fördjupad redogörelse, säger Fredrik Benndorf.

Möjligheter och risker vid utmätning
Den största anledningen till bokens uppkomst är att många borgenärer inte har klart för sig vilka möjligheter som finns vid en utmätning och inte heller vad de kan riskera. Nils-Bertil ger ett exempel på om man utmäter en andel av en bostad. Idag äger de flesta hälften var av en bostad om man delar den med make/maka eller sambo, och om bara den ena parten har skulder kan bara gäldenärens andel utmätas.

- Här finns det möjligheter för borgenären att tvinga fram en försäljning av hela bostaden men det krävs att borgenären tar initiativet. Många kanske tror att kronofogden ska göra det, säger Nils-Bertil.

Det tog ungefär ett år att skriva klart boken, ett arbete som underlättades av deras långtgående samarbete och av att de samtidigt jobbar med lagkommentaren till utsökningsbalken för Karnovs räkning.

- Utsökningsbalken är en omfattande balk med 18 kapitel. Boken består av samma juridiska material men vi följer inte utsökningsbalkens uppbyggnad, säger Nils-Bertil.

Kronologisk ordning underlättar för läsaren
Istället har de valt att arbeta utifrån en kronologisk ordning för att underlätta för läsaren. Läsaren är i första hand borgenärer i form av jurister, ekonomer och andra som arbetar med frågor om utmätning i egenskap av företrädare för eller rådgivare till borgenärer.

- Det kan vara någon som jobbar på bank eller på en ekonomiavdelning på ett företag eller en allmänpraktiserande advokat. Den kan även användas som kurslitteratur på universitet och högskolor. Vi har även valt att ägna ett kapitel vardera åt gäldenärens samt tredje mans rättigheter och skyldigheter, säger Nils-Bertil.

Befintlig litteratur inom området är mer teoretisk än praktisk enligt författarna, och därför anser de att boken är ett bra komplement till denna och även till utsökningsbalken. Boken innehåller även en lång hänvisning till olika rättsfall, från såväl Europadomstolen, svenska domstolar och HD som beslut från justitiekansler och JO eftersom det ofta är det som är styrande.

Förhoppningen är att boken leder till mer aktiva borgenärer och att den även kan bidra med kunskaper till gäldenärer och tredje man som blir varse sina rättigheter och skyldigheter.

- Vi hoppas självklart att den ska sälja bra och att den ska tjäna sitt syfte, nämligen att sprida kunskap inom området. Jag är glad att Ackordscentralen har stöttat oss i det här arbetet, säger Fredrik Benndorf.

Är du intresserad av att köpa den här boken, eller någon annan bok ur skriftserien? Gå i så fall in på nj.se/litteratur, alternativt ring förlaget på 08–598 191 00.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Rättsnytt inom obestånd

Under ”Fakta om obestånd” här på webben ligger sammanfattningar av olika rättsfall relaterade till obestånd. Håll dig uppdaterad kring både nya och lite äldre domar genom att klicka här.

Obeståndsterminologi på ett enkelt sätt

Borgenär, gäldenär och lönegaranti - många är orden som är relaterade till obeståndsjuridiken. Här förklarar vi de vanligaste begreppen på ett enkelt sätt.

Vad tycker deltagarna om forumet?

Vi summerar årets forum genom att ställa följande frågor till några olika deltagare.

1. Vilken funktion anser du att Insolvensrättslig Forum har?
2. Hur tycker du att årets forum var?
3. Vilken eller vilka frågor tycker du var mest intressanta?
4. Tycker du att det finns någon annan intressant insolvensrättslig fråga som borde ha behandlats?

 

HANS ANDERSSON, ORDFÖRANDE REKON:

  1. Insolvensrättsligt Forum är unikt på det sättet att det är en återkommande samlingsplats för både praktiker, rättsvetenskapsmän och sakkunniga från departementen. Forumet är också viktigt för att föra fram budskapet till framförallt lagstiftaren om vikten av att agera för att vi ska ha en modern och ändamålsenlig insolvenslagstiftning. Att forumet endast hålls vartannat år tror jag är bra i det avseendet då det ger möjlighet att låta tiden verka och sålla ut de frågor som fortfarande är eller har blivit aktuella sedan sist.
  2. Jag tycker det var ett lyckat arrangemang med en bra blandning av ämnen av direkt betydelse för det praktiska rättslivet och mer framåtblickande frågor kopplat till framförallt det arbete som pågår på EU-nivå för att harmonisera insolvensrätten.
  3. Jag tycker frågeställningen om styrelseledamöternas medansvar vid insolvens är högintressant. Det finns ett ökat fokus på frågan från rättsvetenskapen men också genom utländsk påverkan och nu senast genom bestämmelser i det nya insolvensdirektivet från EU. Samtidigt är det väldigt oklart vad den närmare innebörden av medansvaret är och vi har inte ännu något vägledande avgörande i frågan. Att EU:s nya insolvensdirektiv fick en plats på forumet var också självklart eftersom det står klart att det ska antas och bli lag i Sverige inom ett par år. Med tanke på de omfattande förändringar som måste införas i svensk rätt för att implementera direktivet är det en mycket kort tid.
  4. Jag hade gärna sett att frågorna kring konkursbolagets möjligheter att processa efter konkurs och hela regelkomplexet kring 3 kap 9-10 §§ konkurslagen hade fått ett större utrymme. Nu berördes ämnet lite grann men det finns mycket ytterligare att fundera kring. Samtidigt är programtiden begränsad så prioriteringar måste göras.

 

LARS-GUNNAR ÖBERG, BANKJURIST SWEDBANK:

  1. Forumet har en mycket viktig funktion att fylla som en samlingspunkt för praktiker, akademiker och lagstiftare samt andra intressenter med syfte att på ett djupare plan diskutera och debattera insolvensrättsliga frågeställningar. Det är viktigt för framtiden att denna tradition fortsätter och utvecklas.
  2. Årets forum var (som vanligt) mycket bra och höll en hög nivå. Med hög nivå menar jag bland annat sammansättningen av panelen med professor Mikael Möller (och Torgny Håstad i publiken), jur.dr. och doktorander samt några av våra främsta advokater inom rättsområdet. Genom deras medverkan så håller forumet en hög nivå.
  3. Styrelseansvarsfrågan och ackordsfrågan. Frågorna om styrelseansvar kunde knytas till några aktuella rätts fall och genom denna koppling så ges belysning åt både praktiska och teoretiska moment kring uppkomna frågeställningar. Även frågorna om ackord hade en balanserad mix mellan teori och praktiska moment.
  4. Inte på årets forum utan det får anstå till år 2021. Det är bättre att koncentrera sig kring några få frågeställningar och fördjupa sig i dessa än att ägna tid åt en mångfald med frågor. Risken blir annars att det missas i fördjupningen av ämnena.

 

MARIT JUSELIUS, RÄTTSLIG SPECIALIST SKATTEVERKET

  1. I och med att forumet är öppet för alla som intresserar sig kan man få en bred diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Paneldiskussionerna och deltagarnas inlägg på forumet bidrar till en ökad förståelse för de komplexa frågor som tas upp. Förhoppningsvis kan även de diskussioner som förs plockas upp av lagstiftaren. Ett intressant inslag de senaste åren har varit de mentometeromröstningar som görs. Dessa ger en fingervisning av deltagarnas åsikter i en viss fråga.
  2. Årets forum innehöll en bra blandning av såväl teoretiska som praktiska frågor. Mixen anser jag är nödvändig för att öka förståelsen och få en verklighetsförankring i problemställningarna.
  3. Genomgången av EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering uppskattade jag och diskussionerna om vad direktivet kan komma att innebära för Sveriges del var väldigt intressanta. Det var ett särskilt informativt inslag i debatten att en representant från departementet som för Sveriges del förhandlat om direktivet deltog. Sedan var punkten om de ”Luriga ackordsfrågorna” mycket givande – många intressanta juridiska frågor väcktes och man kunde konstatera att rättsläget inte alla gånger är helt klart.
  4. De frågor som fanns med på dagordningen i år var väl avvägda och det är ingen särskild frågeställning som jag saknade.

 

JÖRGEN TESCH, KRONOFOGDE OCH VERKSAMHETSUTVECKLARE, JURIST OCH KONKURSTILLSYNSENHETEN:

  1. Insolvensrättsligt Forum har kommit att bli en institution i insolvenskretsar. Forumet fyller förstås både funktionen av att möjliggöra debatt och sprida kunskap i obeståndsfrågor, men det är också en plats att mötas på och återknyta kontakt med personer som man kanske annars inte träffar så ofta.
  2. I årets program var jag själv särskilt intresserad av inledningspunkten - om styrelseansvaret i insolvenssituationer. Jag tycker framställningen blev levande och engagerande - en bra mix av teoretiska tankar från universitetsvärlden och de mer praktiskt orienterade advokaternas infallsvinklar. Även fredagens programpunkt, om ackordsfrågorna, innehöll många intressanta delfrågor som blev besvarade - både av panelen och av auditoriet, via mentometersvaren. Ur ett allmänbildningsperspektiv är det förstås bra att veta vad en dubbel ”haircut” är för något.
  3. Torsdagens andra punkt blev litet tyngre - förmodligen beroende på att jag själv inte är praktiskt verksam inom företagsrekonstruktion. Forumet riktar ju sig till en ganska bred grupp av obeståndsspecialister och man kan inte förvänta sig att alla delar av programmet passar alla deltagare fullt ut. Dessutom måste man lägga litet tid på förberedelser – framförallt gäller det frågor man inte själv sysslar med dagligdags, annars kan sådana programpunkter bli svåra att ta till sig fullt ut.
  4. Nästa Forum hoppas jag kan innehålla en punkt som diskuterar ett skarpt regeringsförslag med utgångspunkt i den rapport om en rationellare konkurshantering (RKH), som togs fram för några år sedan - i ett samarbete mellan Domstolsverket och Kronofogden. En punkt med en kollega från något av våra nordiska grannländer - kanske en konkursförvaltare eller en konkursdomare - tror jag också hade blivit en uppskattad del av programmet.

Text: Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Styrelseansvar och luriga ackordsfrågor

Programmet för Insolvensrättsligt Forum den 7 - 8 februari 2019 behandlade inledningsvis frågan om styrelseansvar vid insolvens. Bland annat diskuterades huruvida styrelsen blir skadeståndsansvarig enligt 29 kap 1 § aktiebolagslagen gentemot bolaget vid fortsatt drift av ett insolvent sådant.

 Några välmeriterade deltagare hävdade att så är fallet, medan några andra var ytterst tveksamma. Vidare diskuterades en nyligen publicerad dom från Högsta domstolen, som fastslog att styrelsens medansvar vid underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen inte upphör vid ett beslut om företagsrekonstruktion). Större delen av den första dagen ägnades annars åt EU-direktivet om rekonstruktion.

Avtalsviten och värderingstidpunkt
Efter en sedvanlig trevlig middag med underhållning på Uppsala slott inleddes och avslutades andra dagen med en relativt livlig diskussion kring några luriga ackordsfrågor. Mikael Möller pläderade bland annat för att avtalsviten som belöper på tid efter inledd företagsrekonstruktion för prestationer som inte nyttjas av gäldenären kan inte göras gällande som en fordran i ackordsförhandlingarna. Sådana viten är till exempel vanligt förekommande i centrumanläggningar gentemot butiker som håller stängt i strid mot avtalet.

Vidare diskuterades värderingstidpunkten av tillgångarna i en företagsrekonstruktion. Panelen konstaterade att den ska avse förhållandena vid ansökan om företagsrekonstruktion samt att om en företagshypoteksinnehavare bedöms sakna fullgod säkerhet för sin fordran ska han till den delen i röstningshänseende betraktas som en oprioriterad borgenär. Om tillgångsmassan skulle öka under rekonstruktionen så att han får fullgod säkerhet för sin fordran är han dock berättigad till att få full utdelning.

Tidsbestämda förmånsrätter
Bedömning av så kallade tidsbestämda förmånsrätter diskuterades också. Frågan handlade om vilken dag som ska vara utgångspunkt för att bedöma om en revisors fordran är förmånsberättigad enligt 10 a § förmånsrättslagen, dagen för ansökan om företagsrekonstruktion eller dagen för röstning om ackordsförslaget. Den senare dagen är oförmånlig för revisorn om hans arbete har utförts tidigare än sex månader från den dagen. Panelen förordade att utgångspunkten ska vara dagen för ansökan om företagsrekonstruktion, vilket innebär att om revisorns arbete har utförts senare än sex månader dessförinnan består förmånsrätten även om tidsrymden är längre än så den dag då röstning om ackordet sker. Rättsläget är dock oklart och några från auditoriet pläderade för en annan ordning.

Precis som under 2017 års forum ställdes under dagarna ett antal frågor som deltagarna fick möjlighet att rösta på genom en mentometerapplikation i telefonen.

Text: Hans Ödén
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Insolvensrättsligt Forum – en mötesplats över yrkesrollerna

I år arrangeras Insolvensrättsligt Forum för femtonde gången i Uppsala. Forumet är den största juristkonferensen i ett enskilt ämne i Sverige, och intresset att delta är stort.

1988 tillsattes en Insolvensutredning för att analysera behov och förutsättningar för ett rekonstruktionsinstitut efter internationell förebild. Fördelarna med att istället skapa ett forum och en mötesplats för praktiker och akademiker inom insolvensbranschen övervägde, och ett första Insolvensrättsligt Forum hölls första gången 1990.

Stiftelsens sju stiftare
1992 bildades Stiftelsen Insolvensrättsligt Forum. Stiftarna var Juridiska institutionen Uppsala universitet, Finansbolagens förening, dåvarande Konkursförvaltarkollegiernas Förening (idag REKON), Riksskatteverket, dåvarande Sveriges Ackordscentral (idag Stiftelsen Ackordscentralen), dåvarande Sparbanksgruppen (idag Swedbank) och Svenska Bankföreningen. Det lades vikt vid att deltagandet skulle vara på självkostnadsnivå så att alla, inklusive den statliga sidan, kunde vara med.

Stort intresse för insolvensrättsliga frågor
Stiftelsens ändamål är att understödja debatt och forskning rörande insolvensrättsliga frågor, med syfte att påverka lagstiftning och bevaka praktiska frågor och forskningsfrågor. Intresset att delta är stort. De flesta i branschen har någon gång varit med, många går regelbundet. I genomsnitt deltar 350 till 400 personer vilket gör Insolvensrättsligt Forum till den största juristkonferensen i ett enskilt ämne i Sverige.

Formella och informella möten
Att samla samtliga yrkesroller inom insolvensrätt under två dagars konferens gör forumet till en viktig mötesplats. Här finns möjlighet att driva frågor, ta del av den aktuella debatten, fördjupa kunskapen i viktiga frågor, utbyta åsikter över gränserna och
knyta nya kontakter. Lika viktiga som ämnesdiskussionerna är att konferensen skapar tillfälle att träffas under informella former.

Stiftarna föreslår forumets ämnen
2019 års forum är det femtonde som arrangeras. Ett knappt år innan forumet går av stapeln hålls ett styrelsemöte där representanter för de sju stiftarna kommer med ämnesförslag för konferensen. Från de förslagen väljs sedan tre fyra ämnesblock ut och de praktiska förberedelserna kan börja. I år var konferensen tillbaka i den nyrenoverade universitetsaulan, och den efterföljande middagen hölls på sedvanligt vis på Uppsala slott.

Text: Lotta Hovhammar
Bild: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Praktisk handbok om konkurs

Under januari 2019 lanseras den femte boken i skriftserien, som är ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik. Boken heter Vad händer i konkurs? Praktisk genomgång av konkursärendets olika skeenden. Hans Ödén på Ackordscen­tralen är en av författarna.

Hans har tillsammans med Nils-Bertil Morgell och Fredrik Benndorf skrivit boken som har tre fokusområden - förvaltaren, borgenären och Tillsyns­myndigheten.

Praktisk handbok från början till slut
– Syftet med boken är att få kunskap om hur en konkurs går till, från början till slut. Det finns ingen liknande bok på marknaden, säger Hans Ödén.

– Vi har försökt skriva en lättbe­griplig handbok med hänvisningar till lagtext, och det kommer att finnas en lagtextbilaga i boken. Däremot har vi undvikit att påtala brister och saker som borde förändras, det är en helt annan bok.

Bokens målgrupp är de som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med konkurser, som fordringsägare och andra intressenter. Det kan handla om icke-professionella borgenärer, banktjänstemän och nyanställda på en förvaltarbyrå, men boken kan även vara användbar som studentlitte­ratur. Fredrik och Nils-Bertil känner var­andra sedan tidigare och har skrivit en bok om skuldsanering tillsammans, men för Hans är samarbetet nytt.

– Fredrik känner jag professionellt sedan hans arbete som chef för TSM. Nils-Bertil har jag däremot inte haft kontakt med yrkesmässigt även om jag vetat vem han är, säger Hans.

Hoppas på ökad kommunikation mellan borgenär och förvaltare
Förhoppningen med boken är att den ska säljas och att folk ska läsa den, framför allt de som inte har någon aning och vad en konkurs är för något. Hans hoppas även att borgenärer ska få upp ögonen för att de kan göra mer än att bara anmäla vilken fordran man har.

– Jag upplever ofta att borgenärer är ganska oengagerade och att de inte ställer så höga krav på förvaltaren som de skulle kunna göra. Så kanske kan borgenärer med hjälp av boken för upp ögonen för att de kan arbeta på ett lite annorlunda sätt, menar Hans.

– Utgången blir bättre med ett större samarbete. Man jobbar ju för hela borgenärskollektivet och för att det ska bli ett så bra utfall som möj­ligt. Det kräver ett bra samarbete med både borgenär och gäldenär.

Om författarna
Hans Ödén är jurist, konkursförvaltare, rekonstruktör och likvidator på Ackordscentralen. Hans har tidigare skrivit kommentarer till 8 kapitlet i konkurslagen för rättsdatabasen Karnov.

Nils-Bertil Morgell var tidigare verksjurist på Skatteverket, och har medverkat vid utarbetande av handböcker och handledningar utgivna av Skatteverket. 2016 gav han tillsammans med Ylva Larsson ut boken Skatteverket som borgenär i Ackordscentralens skriftserie. Har även skrivit Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Fredrik Benndorf.

Fredrik Benndorf var tidigare chef för Tillsynsmyndigheten i Stockholm och har även varit rådman vid Gotlands tingsrätt. Har skrivit boken Skuldsaneringslagarna: En kommentar tillsammans med Nils-Bertil Morgell.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018