Nya lagen om penningtvätt

Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism trädde i kraft den 1 augusti 2017. Bakgrunden till lagen är att Europaparlamentet i maj 2015 antog det fjärde penningtvättsdirektivet för att effektivare kunna bekämpa penningtvätt, skattebrott och finansiering av terrorism.

I Sverige tvättas pengar till ett värde av 130 miljarder årligen, enligt UC. Penningtvätt är enligt Ekobrottsmyndigheten när pengar som kommer från brott omvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. Det kan till exempel röra sig om pengar från narkotikabrott, trafficking och skattebrott.

Ökade krav på riskbedömningar
De skärpta reglerna berör många branscher, och ställer ökade krav på verksamhetsutövarnas riskbedömningar, både av den egna verksamheten och av kunderna. Länsstyrelsen* ansvarar för tillsyn av bland annat pantbanker, redovisningstjänster och oberoende jurister (till exempel verksamhetsutövare inom företagsrekonstruktion, som inte är en advokatbyrå).

– På grund av de ökade kraven har länsstyrelserna gemensamt tagit fram broschyren ”Ett riskbaserat förhållningssätt - Förstå och motverka riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i din verksamhet”. Broschyren är en hjälp för verksamhetsutövaren i arbetet med att förstå och göra riskbedömningar i sin verksamhet, säger Emil Vik på Enheten för tillsyn på Länsstyrelsen i Stockholm.

Fler tillsynsobjekt påverkar inte tillsynsfunktionen
Sedan den nya lagen trädde i kraft har antalet tillsynsobjekt för länsstyrelserna ökat från 11 011 till 11 703. För länsstyrelsernas del medför det främst att fler ska vandelsprövas.

– Länsstyrelsen har krav på sig att arbeta riskbaserat vilket vi också gör. I dagsläget har den nya lagen inte lett till en så stor ökning i arbetsbelastning att den påverkar vår tillsynsfunktion, däremot påverkas urvalet av att mängden tillsynsobjekt blivit fler, säger Emil Vik.

Regeringen föreslår skärpta åtgärder
Regeringen kom i mars med ett förslag om ytterligare åtgärder mot penningtvätt, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län ska få möjlighet att ingripa mot advokater, advokatbolag och personer i ett advokatbolags ledning som överträder penningtvättslagen.

Finansmarknadsminister Per Bolund säger i ett uttalande:

– Regeringen jobbar kontinuerligt för att stärka regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innefattar även att se till att advokatväsendet inte kan utnyttjas eller bidra till penningtvätt. Men enligt Emil Vik kommer detta inte att påverka länsstyrelsens arbete nämnvärt.

– Enligt konsekvensanalysen så antas det att ärendetillströmningen på grund av förslaget kommer bli mycket begränsad.

Fotnot:

*Övriga tillsynsmyndigheter för finansiella och icke-finansiella verksamhetsutövare är Finansinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Spelinspektionen, Länsstyrelsen, Revisorsinspektionen och Sveriges advokatsamfund.

Länsstyrelsens tillsyn delas in i tre delar:

Vandelsprövning
En lämplighetsprövning (s.k. vandelsprövning) utförs av samtliga företrädare för verksamheter som omfattas av länsstyrelsens tillsyn. Därför kontrolleras samtliga företrädare mot Polismyndighetens belastningsregister samt Skatteverkets och Kronofogdens skuldregister.

Kontroll av riskbedömningar och rutiner
Länsstyrelsen granskar verksamhetsutövares riskbedömningar samt rutiner och riktlinjer för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Oftast görs en så kallad skrivbordskontroll då verksamhetsutövaren föreläggs att lämna in handlingar och uppgifter som behövs för tillsynen. Ibland görs platsbesök hos verksamhetsutövaren för att t.ex. följa upp hur rutiner och riktlinjer tillämpas i praktiken.

Uppsökande verksamhet av oregistrerade verksamhetsutövare
Samtliga verksamhetsutövare som faller under länsstyrelsens penningtvättstillsyn, förutom pantbanker, ska anmäla sin verksamhet till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Uppsökande verksamhet drivs för att följa upp verksamhetsutövare som valt att inte registrera sig. Länsstyrelsen kan förelägga verksamhetsutövare att registrera sin verksamhet hos Bolagsverket. Om verksamhetsutövaren inte fullgör sina skyldigheter får länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövaren att t.ex. göra rättelse eller upphöra med verksamheten. Föreläggandena får förenas med vite. Läs mer på lansstyrelsen.se.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019