Under 2018 har ett nytt rättsfall från EU-domstolen, EUD (C-396/16), kommit som innebär att nuvarande momshantering i samband med ackordsuppgörelser kan komma att förändras.

Nu rådande rättsläge i Sverige innebär att då fråga är om offentliga ackord eller vissa underhandsackord äger borgenären rätt att ändra tidi­gare redovisad utgående moms i den mån kundförlust uppkommer pga. ackordsuppgörelsen. Motsatt förhål­lande råder dock, som utgångspunkt, då fråga är om underhandsackord eller liknande som innebär att ett fåtal fordringsägare väljer att på ”fri­villig” basis efterskänka sina ford­ringar gentemot gäldenären. I dessa fall krävs en kreditering för att borge­nären ska kunna minska sin utgående moms.

För gäldenären gäller att någon jus­tering av tidigare avdragen ingående moms inte behöver göras vid offent­liga ackord eller affärsmässiga under­handsackord. Frågan uppkommer dock, med anledning av nämnda EU-dom, huruvida gäldenärer vid framtida ackordsuppgörelser kan komma att drabbas av skattekrav bestående av återkrav av för högt gjorda momsavdrag. Rättsfallet kan sammanfattas enligt följande.

I beslut från regiondomstolen i Maribor, Slovenien, godkände dom­stolen ett ackord enligt vilket ett slo­venskt företag verksamt inom sektorn för el-kommunikation, gavs en frist på nio år att endast betala 44 % av totalt skuldbelopp. Beslutet vann laga kraft februari 2012.

Skattedirektoratet, fann att före­taget enligt nationell rätt hade en skyldighet att justera tidigare avdrag för ingående moms och förelade före­taget att betala ett belopp om drygt 7 MEUR under 2013. Företaget mot­satte sig justeringen av ingående moms och gjorde gällande att det lagakraftvunna ackordbeslutet inte skall påverka det tidigare avdraget för ingående moms på samma sätt som vid ”normala” kundförluster.

Förtaget överklagade beslutet och frågan blev sedermera föremål för prövning i Högsta domstolen. Högsta domstolen valde i sin tur att ställa ett antal frågor till EUD för att få klarhet i frågan.

EUD slog fast att det lagakraft­vunna ackordsbeslutet har resulterat i en minskning av de skyldigheter som företaget haft mot sina leverantörer. Detta innebär att det har skett en minskning av det belopp som före­taget har/ska betala i moms till sina leverantörer.

Gäldenärens skyldigheter har änd­rats genom att skulden har minskat vilket inte är vad som händer vid nor­mala kundförluster, då gäldenärens skuld kvarstår. Domstolen konsta­terade därför att Skattedirektoratet hade rätt kräva att gäldenären, med anledning av ackordet, skulle justera tidigare redovisat ingående momsbelopp och återbetala detta.

Kontentan av utgången i målet synes, såvitt vi kan bedöma, kunna ge vid handen att följande momshan­tering bör gälla hos gäldenärer när fråga är om träffade ackordsuppgörelser (om EU-domstolens dom börjar tillämpas i Sverige).

Oavsett form av ackord som en gäl­denär berörs av föreligger en risk att gäldenären kan bli återbetalnings­skyldig för tidigare avdragen moms som belöper på de fordringar som omfattas av ackordsuppgörelsen.

Den s.k. ”ackordsvinst” som gälde­nären nu gör pga. att den inte behöver återbetala tidigare avdragen ingå­ende moms kopplad till den av bor­genären gjorda kundförlusten kan således komma att ”försvinna”. Om så inträffar måste en analys ske av vilka effekter en ingången ackordsuppgö­relse får för gäldenären.

Såvitt vi känner till har Skatte­verket dock ännu inte agerat i anled­ning av EUD:s dom, vilken kom den 22 februari i år.

Rättsfallet tar, som framgått ovan, sikte på gäldenärens situation i sam­band med ackordsuppgörelsen men det finns all anledning att även se över borgenärernas situation för det fall Skatteverket väljer att ändra uppfatt­ning beträffande momshanteringen i samband med ackordsförfaranden, men det får blir ämnet i en annan artikel.

Pär Sundberg och Mats Holmlund

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018