Korttidspermitteringar, sänkta socialavgifter och stödlån. Det är några av regeringens åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av coronakrisen. ”Värst är läget för landets småföretag”, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.
”En synnerligen djup lågkonjunktur står nu för dörren.” Det är beskedet från Konjunkturinstitutet, som bedömer att den svenska bruttonationalprodukten kommer att minska med 3,2 procent i år. Regeringens bedömning är att BNP kommer att falla med fyra procent och att arbetslösheten ökar till nio procent. Andra experter är än mer pessimistiska. Handelsbanken ser det som troligt att BNP minskar med sju procent och att arbetslösheten stiger till elva procent.
– Den ekonomiska nedgången är den skarpaste som vi någonsin har sett. Ingen vet hur länge krisen kommer att pågå eller om det kommer en ny coronavåg till hösten, påpekar Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
I mars har varslen på svensk arbetsmarknad varit rekordhöga. Under perioden 1–29 mars varslades 36 800 personer, varav drygt 18 000 under en och samma vecka. Normalt ligger siffran på cirka 3000 per månad. Det är ännu oklart hur många av varslen som kommer att falla ut, men allt tyder på att andelen blir mycket hög. Nya varsel tillkommer dessutom i rask takt.
Ändringsbudgetar och krispaket
Från mitten av mars och framåt har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna gradvis presenterat extra ändringsbudgetar och åtgärdspaket i coronakrisens spår. Sammantaget motsvarar näringslivsstöden flera hundra miljarder kronor.
Snabbt väcktes kritik mot att insatserna framför allt var anpassade för större företag, men efter hand har fler paket och justeringar lagts till. Utöver möjligheter till korttidspermitteringar och lån är inriktningen nu att näringslivet bland annat ska få en nedsättning av socialavgifterna (arbetsgivaravgifter, egenavgifter och allmän pensionsavgift) under fyra månader. En annan åtgärd är att företag kan ansöka om anstånd med skatteinbetalningar och moms under ett år. Här kommer staten att ta ut en ränta och anståndsavgift.
– Under perioden 25 mars till 1 april tog vi totalt emot 7350 ansökningar med hänvisning till de nya reglerna. De första dagarna var inflödet ganska sporadiskt, men sedan har det vuxit med cirka 2 500 ansökningar per dag, berättar Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Statlig företagsakut
För första gången sedan finanskrisen i början av 1990-talet inrättar regeringen även en statlig företagsakut för små och medelstora företag. Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) är avsikten med krispaketen att hitta en balans mellan kostnadslättnader och krediter, för att därigenom kunna rädda så många livskraftiga företag som möjligt.
– Stödpaketen innehåller olika komponenter, där det mesta är lån och tillfälliga medel. Vi får se hur långt det hjälper, förmodligen behövs det fler åtgärder. Mycket beror på hur de närmaste två, tre månaderna utvecklar sig och om vi lyckas överbrygga svackan eller inte. Om vi sjunker djupare blir det mycket jobbigare att ta sig upp igen, säger Klas Eklund.
Han ser till exempel positivt på det nya systemet med korttidspermitteringar. Företag i kris får chans att behålla fler anställda, samtidigt som arbetstagarna kan behålla sina jobb. Men för de branscher och företag som omedelbart blev offer i coronakrisen är det oftast likviditeten i sig som är det stora problemet. De första nödropen kom från besöks- och resenäringen, hotell och restauranger.
– Det här är företag inom tjänstesektorn som är beroende av ett flöde av löpande intäkter. Resor och måltider går inte att lagra. Andra som riskerar att drabbas hårt är enskilda firmor och människor med tillfälliga uppdrag inom gig-ekonomin. Det här är personer som dessutom har ett sämre socialt skyddsnät än anställda, säger Klas Eklund.
Efterlyser fler åtgärder
Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare, konstaterar att Stockholms län under mars uppvisade varselsiffror som var tre gånger högre än vad som någonsin har noterats för en enskild månad. Över hälften av de varsel som lades i Sverige berörde just huvudstads-regionen.
– Hotell, restauranger och handel bygger på att människor kan träffas. Det är en del av Stockholms dna, och gör att krisen får stor slagsida mot näringslivet här, påpekar Stefan Westerberg.
Även han tycker att många delar i regeringens krispaket är bra, men han ser åtgärderna som otillräckliga:
– Om företagen ska kunna övervintra den här ekonomiska istiden behövs det ännu kraftigare stöd här och nu.
Stefan Westerberg anser till exempel att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna inte bara borde sättas ned utan i stället helt tas bort under åtminstone fyra månader. Han förespråkar samtidigt ett permitteringssystem med full kostnadstäckning för företagen och en högre kompensation för intäktsförluster. Den räntesats på 6,6 procent som regeringen ursprungligen föreslog vid anstånd med skatteinbetalningar har han kallat för ”ockerränta”.
– Vi kräver att regeringen återkommer med fler räddningspaket. Nu gäller det att snabbt motverka permanenta skador på samhällsekonomin och att undvika en markant ökad arbetslöshet och långtidsarbetslöshet, framhåller Stefan Westerberg.
Familjeföretag extra utsatta
Precis som Stockholms Handelskammare har även Företagarna en kontinuerlig dialog med regering och myndigheter. Organisationens chefsekonom, Daniel Wiberg, är en av dem som möter medlemsföretagens oro.
– Bland våra medlemmar finns många mindre och växande företag runt om i landet, ofta familjedrivna. Plötsligt ser de nu hur hela verksamheten avstannar och likviditeten dyker. Mest sårbara är de allra minsta, som inte har något större kapital i ryggen, säger han.
Daniel Wiberg konstaterar att regeringens stödpaket har fått större småföretagarinriktning efter hand.
Han ser det som nödvändigt att systemet för korttidspermittering nu omfattar även familjeföretag, där ofta både ägare och familjemedlemmar har sin anställning och inkomst i rörelsen. Särskilt utsatta är inte sällan de personer som driver enskilda firmor, vilket innebär att näringsverksamheten är tätt sammanflätad med privatekonomin och kanske därmed även med hus och hem.
– Jag tycker att politikerna har lyssnat på våra synpunkter. Nu får den närmaste tiden utvisa om det behövs ytterligare statliga insatser, och i så fall vilka, säger Daniel Wiberg.
”Riskerar stora ärrbildningar”
Stefan Westerberg betonar att regeringen redan nu behöver fundera över hur samhällsekonomin bör stimuleras när coronakrisen har lagt sig.
– Stockholms Handelskammare vill gärna se en coronakommission, ungefär som Lindbeckkommissionen efter 90-talskrisen. Efter 2008 års finanskris såg vi stora ärrbildningar på ekonomin och arbetsmarknaden. Det var exempelvis först 2017–2018 som den svenska varuexporten var tillbaka på tidigare nivåer. Han påpekar att en stor del av återhämtningen kommer att vara beroende av vad som händer i vår omvärld:
– Det är i hög grad exporten som lägger grunden till vårt välstånd och vår välfärd. Ungefär hälften av Sveriges BNP är kopplad till exporten.
Klas Eklund tror att en av krisens konsekvenser blir att både stat, företag och privatpersoner så småningom blir måna om att skaffa sig större buffertar. Det kan gälla allt från statliga beredskapslager till kontanta medel i hushållsekonomin.
– För företagen kan det betyda att de blir mer försiktiga med att sprida ut sin produktion och förlita sig på globala leverantörskedjor. Det i sin tur kan göra att globaliseringen rullas tillbaka något och att tillverkningen fördyras, men till viss del kan ökade kostnader säkert kompenseras med satsningar på digitalisering och robotar, säger han.
Daniel Wiberg framhåller att vi den närmaste tiden kommer att få se många konkurser och tragedier. Samtidigt är han övertygad om att landets företagare kommer att göra allt vad de kan för att behålla sina livsverk och hjälpa till med att få fart på Sverige igen.
– Dagligen ser vi exempel på hur olika företag rycker in för att lösa problem, oavsett om det handlar om att börja tillverka skyddsmasker till vården eller leverera mat till pensionärer. Här finns en oerhörd vilja och kraft, och det är sådant som gör att vi kommer att klara oss igenom den här krisen till sist.
En sammanfattning av de åtgärdspaket för företagen som regeringen presenterade under mars:
- Utökade lånemöjligheter via Almi, Exportkreditnämnden och Svensk Exportkredit
- En statlig kreditgaranti för lån till företag
- En kreditgaranti för lån till flygföretag
- Tillfälligt sänkta socialavgifter
- Tillfällig rabatt för fasta hyreskostnader
- Utökad avsättning till periodiseringsfond
- Anstånd med skatteinbetalningar
- Staten tar över sjuklöneansvar
- Möjlighet att korttidspermittera för att minska lönekostnader
- Stöd till vissa branscher
- Stöd till kultur och idrott
Mer information: www.regeringen.se
Text: Lena Lidberg
Foto: Mannheimer Swartling, Stockholms Handelskammare, Företagarna
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2020
