Miljön i konkurs när förorenare inte kan betala

Vad händer när ett företag som förorenat miljön går i konkurs och det inte finns några pengar kvar till sanering? Det analyserar docenten Jonatan Schytzer i sin bok Miljön i konkurs, där han också ger konkreta förslag på hur man kan komma till rätta med problemet.

Boken utgår från ett samhällsproblem där företag som har stora miljöskulder går i konkurs. Miljörätten bygger på att "förorenaren betalar", en princip som faller när förorenaren går i konkurs.

– Det innebär att miljön i praktiken försätts i konkurs, därav titeln på boken, säger Jonatan Schytzer.

Han menar att samhällsproblemet innehåller juridiska frågor som även blir teoretiskt intressanta när två rättsområden möts: å ena sidan miljörätt, å andra sidan konkursrätt – två system med olika regler och värderingar.

– Ska man välja ett miljörättsligt eller konkursrättsligt sätt att formulera problemet? Det är både knepigt och intressant och i min forskning har jag försökt hitta sätt att förena perspektiven, säger Jonatan Schytzer.

Utmaningar för konkursförvaltare
För en konkursförvaltare kan miljöansvaret bli svårt att hantera. Konkursboet blir exempelvis ansvarigt för farligt avfall enbart genom att förvara det och ha rådighet över det, oavsett om det finns pengar i konkursboet att ta hand om det. Miljöskulderna försvårar därigenom konkursförvaltningen och kringgår förmånsrättsordningen, den lagstadgade turordningen för vilken ordning borgenärerna ska ha betalt i konkurs.

– Det är en krock mellan två rättsområden. Förvaltaren får svårt att följa syftet med konkurslagen, eftersom miljöansvaret kan slå till utan att det finns pengar eller handlingsutrymme, säger Jonatan Schytzer.

Prioritet och säkerhet
Huvudfrågan i boken är ”Hur ska förorenaren kunna betala även om den går i konkurs?”. Ett förslag är att ge miljörelaterade krav prioritet enligt förmånsrättsordningen, så att saneringskostnader ska kunna betalas före andra skulder utan att det försvårar konkursförvaltningen. Forskning från bland annat USA visar att kreditgivare tar hänsyn till detta i sin riskbedömning.

– De justerar räntor eller kräver större säkerheter, och på det viset internaliseras kostnaden i verksamheten. Prioritet är ett sätt att tillse att förorenaren betalar, inte i själva konkurssituationen men däremot i förväg. Dessutom visar forskning att prioritet kan sänka föroreningar med mellan 12 och 30 procent, menar Jonatan Schytzer.

Ett annat förslag är skärpa krav på finansiella säkerheter, särskilt i högriskbranscher som gruv- och avfallsindustrin som ådrar sig latenta miljöskulder. I många EU-länder finns redan krav som går längre än EU-rätten, men i Sverige släpar regelverket efter.

– Vi behöver striktare regler här. När säkerheter har ställts måste dessa också utvärderas löpande, påpekar Jonatan Schytzer.

Andra lösningar som diskuteras i boken är miljöförsäkringar, saneringsfonder och ett utökat ansvar för fastighetsägare.

En marknad som saknar skydd
Ett viktigt perspektiv i boken är att konkurs är en naturlig del av en fungerande marknadsekonomi snarare än relaterat till kriminalitet. Trots det saknas ofta beredskap för hur miljöskulder ska hanteras när företag går i konkurs. Här menar Jonatan Schytzer att synsättet behöver förändras.

– Vi måste sluta se miljöskulder som enbart ett resultat av brott. Konkurs är en del av ekonomin, inte ett undantag. Då måste vi ha system som fungerar när det händer, säger han.

Boken visar att med tydligare regler, prioritet för miljökrav och högre krav på säkerheter kan principen ”förorenaren betalar” gälla även när företaget inte överlever.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025

Text: Anette Norling
Bild: Lasse Blom

 

Rekonstruktion genom Chapter 11 – en ny trend?

Under Stiftelsens dag den 7 maj 2025 diskuterade en panel bestående av Anna Almén, chefsjurist, SAS, Andreas Zettergren, partner och advokat, MSA, samt Mikael Kubu, koncernchef Ackordscentralen, frågan om rekonstruktion inom Chapter 11 är en ny trend. Denna fråga har blivit aktuell sedan SAS och några andra större svenska bolag har ansökt om rekonstruktion i USA.

Anna Almén, som företrädde SAS i förfarandet, menade att Chapter 11 passar bra för stora bolag som har verksamhet i flera länder. Vidare medger Chapter 11 att gäldenären tillåts sätta ramarna för förfarandet på ett helt annat sätt än till exempel den svenska lagen om företagsrekonstruktion. Andreas Zettergren tillsade att enligt Chapter 11 är det till skillnad från vår svenska lag möjligt att under förfarandet betala skulder som var förfallna när rekonstruktionen inleddes. Mikael Kubu trodde inte att det är någon kommande trend att svenska bolag kommer ansöka om Chapter 11.

Frågan om varför det är nödvändigt med en svensk företagsrekonstruktion trots att gäldenären dessförinnan har lyckats med ett förfarande enligt Chapter 11 belystes dock inte.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Hans Ödén
Foto: BildN

Tre tingsrätter föreslås hantera rekonstruktioner

På regeringens uppdrag har Domstolsverket utrett vilka tingsrätter som ska handlägga konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion. Förslaget är att rekonstruktionerna koncentreras till tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Utredningen startade i november 2023 och slutsatserna presenterades nu i slutet av maj. I dag handläggs konkursärenden och ärenden om företagsrekonstruktion av samtliga 48 tingsrätter i landet, men regeringens utgångspunkt är att en koncentration skulle vara av godo.

Domstolsverkets bedömning är dock att samtliga tingsrätter och hovrätter även fortsättningsvis bör vara behöriga att handlägga konkursfrågor. Däremot föreslår verket att tre tingsrätter och tre hovrätter ska vara behöriga att pröva rekonstruktionsärenden.

Här förordar Domstolsverket Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt och Malmö tingsrätt. Överklaganden bör därmed ske till Svea hovrätt, Hovrätten för Västra Sverige och Hovrätten över Skåne och Blekinge.

– Jag ser positivt på förslaget om att färre domstolar ska hantera företagsrekonstruktioner. Däremot borde även en tingsrätt i norra Sverige, till exempel Umeå, finnas med på listan, anser Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Ola Kjelbye

 

Näringslivet vill justera rekonstruktionslagen

Mindre än två år efter införandet av den nya lagen om företagsrekonstruktion riktas nu kritik mot vissa delar. Bland annat har näringslivsorganisationerna vänt sig till regeringen för att väcka liv i förslaget om offentlig skulduppgörelse. Andra är inte lika förtjusta i den idén.

Sveriges nya lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att öka antalet lyckade rekonstruktioner och ge krisande företag en andra chans. Domstolsverkets statistik visar dock att 2023 – det första helåret med den nya lagen – utmynnade i en rejäl minskning av de svenska rekonstruktionerna. Endast 172 rekonstruktionsärenden inkom till landets tingsrätter och antalet avgjorda ärenden var 133. Det är de i särklass lägsta siffrorna på mer än tio år. Samtidigt har konkurserna ökat rejält och hamnade under 2023 på de högsta nivåerna sedan 1990-talets finanskris.

– Redan nu går det att se att den nya lagen inte fullt ut passar för de mindre företagen. Rekonstruktionsprocessen har blivit alltför komplicerad och alltför dyr. Det behövs justeringar som kan bidra till att konkurserna minskar, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv och en av ledamöterna i den statliga rekonstruktionsutredningen som föregick den nya lagen.

Efterlyser förenklad process
Tillsammans med företrädare för Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står han bakom en hemställan som under våren har skickats till justitieminister Gunnar Strömmer. De tre organisationerna vill att regeringen inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse.

Redan i rekonstruktionsutredningen föreslogs en liknande lösning, offentlig skulduppgörelse, som förväntades bli billigare och snabbare än rekonstruktion. Bland remissinstanserna fanns stöd för idén, men den dåvarande regeringen tog inte med förslaget i lagrådsremissen och inte heller i den proposition som senare lades fram för riksdagen. Enligt utredningsförslaget skulle en offentlig skulduppgörelse kunna pågå i högst två månader och behöva godkännas av två tredjedelar av de deltagande borgenärerna. Under processen skulle gäldenären som utgångspunkt vara fredad från att försättas i konkurs. Ett annat exempel var att förfarandet inte skulle berättiga till lönegaranti eller superförmånsrätt.

– Vi som nu har vänt oss till regeringen anser att det inte behöver ställas lika höga krav på en rekonstruktör vid offentlig skulduppgörelse som vid en mer omfattande rekonstruktion. Erfarenhet av så kallade driftskonkurser är kanske inte nödvändig vid ett förenklat förfarande, säger Christer Östlund.

Nackdelar med snabbspår
Hans Andersson, delägare i Advokatbyrån Kaiding och ordförande i intresseorganisationen REKON, är inte lika positivt inställd till näringslivsorganisationernas förslag. I REKON ingår cirka 400 svenska rekonstruktörer och konkursförvaltare och precis som Christer Östlund ingick Hans Andersson som expert i rekonstruktionsutredningen.

REKON:s poäng är att en viktig beståndsdel i den nya lagen är just att det ställs högre krav på rekonstruktörens kompetens. Syftet är att höja kvaliteten i rekonstruktionerna och att få fler ärenden att lyckosamt komma i mål.

– Att införa ett ”snabbspår” i lagen har sina nackdelar. När det blir för enkelt att öppna ett förfarande och det ställs lägre krav på den som utses till rekonstruktör riskerar rekonstruktionsinstrumentet att delvis drabbas av vanrykte, både hos banker och hos Skatteverket. Vi såg exempel på det med den förra lagen och det vore inte bra att öppna den dörren igen, framhåller Hans Andersson.

Underhandsackord
Han konstaterar att det som alternativ till offentlig skulduppgörelse precis som tidigare går att satsa på underhandsackord, det vill säga att gäldenären på frivillig basis försöker komma överens med fordringsägarna.

– Här finns ofta goda möjligheter att lyckas, såvida gäldenären inte väntar för länge. En avgörande faktor kan också vara att överlåta processen till en erfaren person, till exempel en konkursförvaltare med gott renommé, säger Hans Andersson.

Eftersom underhandsackord inte registreras i domstol är det svårt att följa om denna lösning har ökat eller minskat sedan den nya rekonstruktionslagen infördes.

– Jag vet att underhandsackord förekommer, men det är svårt att uttala sig om omfattningen. Modellen kan vara användbar för företag som inte kan bära kostnaden för det vanliga rekonstruktionsförfarandet, förutsatt att företaget söker hjälp i tid, säger Hans Andersson.

System för tidig varning
I stället för offentlig skulduppgörelse anser han att lagstiftarna borde ha gått vidare med ett annat förslag som togs upp i rekonstruktionsutredningen – ett system för ”early warning”, tidig varning.

– Det bygger på att företag i kris i ett tidigt skede kan få hjälp av erfarna rådgivare, obeståndsjurister, konkursförvaltare eller rekonstruktörer. Systemet används framgångsrikt i bland annat Danmark och borde utvecklas även här. När ett företag får problem handlar det sällan enbart om ekonomin utan även om bolagets struktur, ledning och så vidare. Därför behövs ett större grepp än bara skuldnedskrivningar, påpekar Hans Andersson.

På internet har det börjat dyka upp företag som erbjuder ”early warning”-tjänster, men mycket tyder på att vissa av dessa inte har någon direkt kompetens för att hantera bolag i kris.

– Den typ av system som jag tänker på ska bekostas av staten och hanteras av till exempel Länsstyrelsen, betonar Hans Andersson.

Kritik mot Skatteverket
Enligt Christer Östlund på Svenskt Näringsliv har det ännu inte kommit några besked från justitiedepartementet om hur regeringen Kristersson ställer sig till justeringar av rekonstruktionslagen. De tre näringslivsorganisationerna har dock uppmanat regeringen ”att gå vidare med förslagen skyndsamt”. I skrivelsen lyfter de framför allt upp behovet av offentlig skulduppgörelse, men de vill även att regeringen ska uppmärksamma Skatteverkets inställning till företagsrekonstruktion.

”Tyvärr möts vi av rapporter från rekonstruktörer att Skatteverket intar en negativ inställning till att delta på ett konstruktivt sätt i rekonstruktionssituationer. Det handlar inte sällan om krav från myndigheten att erhålla en högre betalning än andra oprioriterade borgenärer. I många fall försvårar eller omöjliggör det en rekonstruktion, med negativa samhällsekonomiska effekter och risk för en ökande arbetslöshet som följd. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Skatteverket generellt sett deltar i rekonstruktioner på ett konstruktivt sätt”, skriver näringslivsorganisationerna.

– Här krävs ingen lagändring, utan snarare en tydlig signal från regeringen till myndigheten, säger Christer Östlund.

Företräder skattebetalarna
Micael Zingmark är rättslig expert på Skatteverket och var även han ledamot i rekonstruktionsutredningen. Han tycker att kritiken mot Skatteverket är svepande och därmed svår att bemöta.

– Jag har inte nåtts av kritik i några konkreta ärenden. Skatteverket ska tillvarata skattebetalarnas ekonomiska intressen och det innebär att vi ibland gör andra bedömningar än rekonstruktören eller övriga borgenärer. Jag vill poängtera att vi är öppna för dialog och aktivt deltar i alla borgenärssammanträden. Sällan är det någon annan borgenär än Skatteverket som kommer dit, säger Micael Zingmark.

Söker hjälp för sent
Ackordscentralens vd Mikael Kubu betonar att grundproblemet ofta är att företag på obestånd söker hjälp alltför sent. Det minskar möjligheten till smidiga förarbeten och lyckade rekonstruktioner.

– Dessutom är till exempel byggföretag väldigt svåra att rekonstruera. De har som regel långa avtal och värden som snabbt imploderar, konstaterar Mikael Kubu.

Han tror att ett förenklat rekonstruktionsförfarande möjligen skulle minska antalet konkurser, men för att förhindra missbruk av rekonstruktionsinstrumentet borde det krävas att rekonstruktören är kvalificerad till att förordnas som konkursförvaltare. När det gäller underhandsackord påpekar han att alla borgenärer måste godkänna ackordsförslaget. I praktiken betyder det att metoden bara fungerar när antalet borgenärer är begränsat.

Mikael Kubu håller med om att Skatteverket är aktiv i sin roll som borgenär, men delar också synen på att verket ofta har en snäv hållning till att inleda rekonstruktion. Det gäller inte minst i de fall där företagen har skulder kopplade till de så kallade covidanstånden.

– Situationen med covidanståndsbolag är extraordinär, men den kommer att vara löst om några år. Vissa av företagen kommer att betala sina skulder, vissa kommer att kunna rekonstrueras och andra kommer att försättas i konkurs, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Ulf Börjesson

Färre rekonstruktioner med nya lagen

År 2023 låg antalet företagsrekonstruktioner på en ovanligt låg nivå i Sverige. Det gäller både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden. Minskningen kan kopplas till den nya lag som trädde i kraft 2022.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Syftet är att öka antalet lyckade rekonstruktioner. Statistik från Domstolsverket visar dock att antalet svenska rekonstruktioner i stället har minskat rejält sedan den nya lagen infördes den 1 augusti 2022.

Under åren 2012–2022 uppgick antalet inkomna rekonstruktionsärenden till tingsrätterna runt om i landet som lägst till 207 (år 2018) och som högst till 416 (år 2020). Under samma period har antalet avgjorda ärenden som lägst varit 208 (år 2017) och som högst 392 (år 2020). För 2023 ligger siffrorna betydligt lägre. Då var antalet inkomna rekonstruktionsärenden endast 172 i hela riket, och antalet avgjorda ärenden var så få som 133.

– Jag är inte förvånad. Den nya lagen är avancerad och för att tillämpa den krävs väldigt hög kompetens hos både rekonstruktörer och domstolar. Inom näringslivet saknas samtidigt bredare kunskap om lagen och de förtjänster som den kan ha, säger Mikael Mellqvist, pensionerad lagman som då och då gör inhopp som bland annat rekonstruktionsdomare.

System för tidig varning
Hans Andersson var en av experterna i den utredning som föregick den nya lagen om företagsrekonstruktion. Han är ordförande i intresseorganisationen REKON med cirka 400 rekonstruktörer och konkursförvaltare i hela Sverige.

– Jag följer debatten där bland annat Svenskt Näringsliv anser att det borde göras förändringar i den nuvarande lagstiftningen för att ge fler företag en andra chans. Själv tycker jag att den frågan är lite för tidigt väckt, säger Hans Andersson.

Han påpekar att det historiskt sett har varit alltför lätt att starta ett rekonstruktionsförfarande, utan att företagaren dessförinnan har gjort sin hemläxa kring likviditet och livskraftighet. Det nuvarande förfarandet är visserligen mer komplext och bygger på mer kvalificerad rådgivning – vilket kan fördyra processen – men bidrar samtidigt till att rensa bort rekonstruktionsförsök som ändå inte skulle ha varit lyckosamma.

– Det som saknas i den svenska lagstiftningen är ett system för ”tidig varning”, där företag i kris kan få hjälp av erfarna rådgivare och obeståndsjurister i ett tidigt skede. Det systemet finns i bland annat Danmark med goda resultat, säger Hans Andersson.

Ökat antal konkurser
Ackordscentralens vd Mikael Kubu konstaterar även han att den nya rekonstruktionslagen har fått en trevande start. Antalet rekonstruktioner under hösten 2022 var extremt få.

– Därefter har det successivt ökat, även om det är långt ifrån tidigare nivåer. Samtidigt har konjunkturläget kraftigt försämrats med ett ökat antal konkurser, påpekar han.

I den nya lagen har kraven för att inleda rekonstruktion höjts väsentligt, vilket Mikael Kubu anser har lett till en nödvändig sanering. Till en början lade vissa tingsrätter ribban alltför högt, men det har nu justerats efter ett antal hovrättsbeslut.

– Jag tror att antalet rekonstruktioner kommer att fortsätta öka när hantverket förfinas, vilket borde göra det möjligt att rekonstruera även något mindre bolag på ett kostnadseffektivt sätt. För de allra minsta bolagen kommer nog rekonstruktionskostnaderna att vara för höga även framgent. Där är ofta konkursen den enda utvägen, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Rahul, Pexels

Komplex men framgångsrik rekonstruktion av Babyshop

Tidigare i år räddades e-handlaren Babyshop från konkurs. Företagsrekonstruktionen blev ett av de första stora testen av den nya lag som togs i bruk i fjol.

Babyshop grundades 2006 av entreprenörsparet Linn och Marcus Tagesson. Försäljningen av barnkläder, barnvagnar och leksaker fick tidigt en internationell inriktning. Den nuvarande vd:n Karin Mineur rekryterades ursprungligen som CTO, Chief Technology Officer, med ansvar för Babyshops tech-avdelning. Hon anställdes i september 2021 och kom till ett snabbväxande företag som visade sig ha många utmaningar.

– Babyshop var tidigt en stigande stjärna på e-handelsmarknaden. Expansionen omfattade många länder och förvärv av ett antal bolag, förklarar Karin Mineur.

Babyshop blev dock ett tydligt exempel på hur tillväxt prioriterades framför lönsamhet. Som mest omsatte koncernen cirka 1,2 miljarder kronor, men resultatet på sista raden hamnade aldrig på plus. År 2021 låg moderbolagets resultat före skatt på -193 miljoner kronor. Än värre blev 2022, då moderbolagets förlust uppgick till 705 miljoner kronor och koncernen som helhet redovisade en förlust på 254 miljoner kronor.

Kostsam logistik
Ungefär hälften av koncernens cirka 260 anställda arbetade på det stora huvudkontoret på Östermalm i Stockholm. Andra hade sin arbetsplats strax utanför Jönköping, där Babyshop investerat i en toppmodern men väldigt kostsam logistikanläggning.

– Inledningen av 2022 blev väldigt tuff för oss. Efter pandemin följde Ukrainakriget, stigande energipriser och en vikande konjunktur. Samtidigt var Babyshops kostnadskostym alldeles för stor. Det gick inte längre att betala alla skulder och leverantörsfakturor, konstaterar Karin Mineur.

Genom åren har koncernen löpande och utan större problem lånat pengar i bank eller skaffat kapital från marknaden. I juni 2022 beslutade Babyshops styrelse om ännu en nyemission. För första gången drog processen ut på tiden och den planerade finansieringen uteblev.

– I slutet av juli blev jag uppringd av Babyshops styrelseordförande Petter Sundberg som frågade om jag kunde tänka mig att bli interim vd. Jag tackade ja, utan att veta vad som skulle hända några månader senare, säger Karin Mineur.

Två alternativ
Snabbt påbörjade hon uppdraget med att minska koncernens kostnader. Avtal sades upp, olönsamma varumärken rensades bort och personalstyrkan krymptes. Problemet var att åtgärderna inte förslog. I början av oktober kvarstod två alternativ – företagsrekonstruktion eller konkurs. Den 25 oktober 2022 lämnades Babyshops ansökan om rekonstruktion till Stockholms tingsrätt. Ansökan beviljades samma dag.

– Vi på Ackordscentralen var engagerade både i förstudien och ansökan. Det handlade om en komplicerad rekonstruktion av ett stort och komplext företag. Totalt är vi fem personer från flera av våra kontor som har deltagit i arbetet, berättar Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Han utsågs till rekonstruktör och ansvarig för att stöpa om Babyshops verksamhet. Ett av de första stegen blev att hitta en köpare till det stora logistikcentret i Jönköping. Ny ägare där är Postnord, och genom att köpa tjänster av dem slipper Babyshop de fasta driftkostnaderna.

Flyttat till kontorshotell
När rekonstruktionen startade hade Babyshop sex dotterbolag. I fyra webbutiker och sju fysiska butiker såldes produkter från nio egna och över 350 externa varumärken. I dag har alla fysiska butiker utom en i Stockholm avvecklats. Kontoren i London och Paris har stängts och antalet varumärken och dotterbolag har reducerats. Ett av bolagen, verksamt i Norge, försattes i våras i konkurs. Försäljningen på den norska marknaden fortsätter, men enbart i webbaserad form.

– Mitt mantra har varit att minska komplexiteten, i allt från arbetsprocesser till legala strukturer. Vi har även avslutat vårt tidigare hyreskontrakt i Stockholm och flyttat till ett kontorshotell i city. Ett annat exempel är att vi har satsat på en ny e-handelsplattform, med en billigare och mer skalbar lösning, förklarar Karin Mineur.

Fordringar blev till aktier
Vid rekonstruktionens inledning hade Babyshop över hundra aktieägare, där grundarna och ett norskt riskkapitalbolag var de största. Under rekonstruktionsprocessen har huvudägarnas fordringar gjorts om till aktier. Bland de största, prioriterade fordringsägarna fanns två banker och övriga långivare bakom ett betydande brygglån som togs upp som en tillfällig finansiering under rekonstruktionen. Brygglånet har under processen konverterats till aktier.

Skuldnedskrivningarna har varit stora. Omkring 75 procent av de oprioriterade skulderna har skrivits av, vilket motsvarar cirka 250 miljoner kronor. För fordringsägare med aktieägarlån och konvertibellån innebär det nedskrivningar och konvertering till aktier. För aktieägare handlar det om en enorm utspädning. Oprioriterade fordringsägare får tillbaka 25 procent av fordringsbeloppet, vilket ska ställas mot att de vid en konkurs inte hade fått någon utdelning alls.

– Rekonstruktionen av Babyshop var den största och mest komplexa som vi har slutfört hittills enligt den nya lagen. Arbetet innehöll väldigt många olika moment, påpekar Mikael Kubu.

Likheter med Chapter 11
Han tillägger att ett onoterat bolag vanligtvis har en handfull aktieägare. I Babyshops fall fanns det närmare 120.

– Aktieägarna var en egen grupp som skulle rösta om rekonstruktionsplanen. En fördel med den nya lagen är dock att alla aktiebolagsrättsliga frågor kunde avhandlas på ett smidigare sätt än tidigare, utan bolagsstämma. Frågor kring nyemission, kvittning och liknande kunde tas in direkt i rekonstruktionsplanen, säger Mikael Kubu.

I det EU-direktiv som ligger till grund för lagen finns delar som har likheter med den amerikanska rekonstruktionsprocessen Chapter 11.

– Följden blir en heltäckande plan, utan lösa ändar. Men för att en rekonstruktion ska lyckas krävs det förstås investerare som tror på bolaget och går in med pengar. Rekonstruktören kan inte göra några trollerinummer – vi fungerar mest som en sorts akutläkare. Till vår hjälp har vi haft Advokatfirman Delphi, som bland annat har bistått i komplicerade aktiebolagsrättsliga frågor. Dessutom har vi haft en hårt arbetande ledning på Babyshop, framhåller Mikael Kubu.

Den 30 juni 2023 kunde rekonstruktionen avslutas. Ny huvudägare i Babyshop är investeringsbolaget Thuban.

Vinst under fjärde kvartalet
För snart ett år sedan utsågs Karin Mineur till ordinarie vd i Babyshop. Hennes livs första vd-uppdrag har minst sagt präglats av turbulens.

– Fram till i somras har jag då och då tänkt att ”det här kommer inte att gå”. Men vi har målinriktat jobbat vidare och stödet från Ackordscentralen har varit fantastiskt. Det mest krävande har varit att fatta supertuffa beslut. Ett av de jobbigaste var att minska antalet anställda. I dag är vi ett 60-tal, säger Karin Mineur.

Hon har personligen träffat alla stora leverantörer, och haft en tät dialog med arga borgenärer. Många av dem hade under lång tid inte fått betalt av Babyshop.

– Samtidigt har vi fått lovord för att företaget räddades från konkurs. En hel del relationer har stärkts under rekonstruktionen, konstaterar hon.

Karin Mineur är i grunden civilekonom och var tidigare it-chef på Kronans Apotek. Hon har lång erfarenhet av affärsstrategisk it-utveckling, har arbetat som konsult och haft ledande befattningar på bland annat Åhléns och Kicks. I dag leder hon den transformation av Babyshop som kommer att pågå även under nästa år.

– Konjunkturen och marknaden är väldigt tuff, men vi är äntligen på rätt väg. I oktober i år gick vi med vinst. Nu är siktet inställt på ett positivt resultat för helåret 2024.

•••

Fakta/Lagen om företagsrekonstruktion
Den nya lagen gäller från den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att krisande företag lättare ska få en andra chans. Genom att skapa förutsättningar för fler lyckade rekonstruktioner ska företag som i grunden är livskraftiga få hjälp att ta sig ur ekonomiska problem.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Babyshop

Hitta en ny väg framåt

Ekonomiska problem behöver inte betyda konkurs. Tillsammans lägger vi grunden för din framtida verksamhet. Ackordscentralen har över 150 års erfarenhet av att förbättra, utveckla och rekonstruera verksamheter.

En ny lag ger större möjligheter till framgångsrika rekonstruktioner än tidigare. Den ställer även högre krav på rekonstruktören. För oss gör det ingen skillnad, våra medarbetare har alltid haft den högsta kompetensen och inför varje ärende skräddarsyr vi ett expertteam med specialister för att på bästa sätt tillvarata alla intressen.

Läs mer om hur en rekonstruktion går till på vår webb eller i vår folder.

Nya perspektiv på rekonstruktion

Markus Ehrenpil disputerade nyligen med sin avhandling ”Rekonstruktionsuppgörelsen: Om maktutövning och intresseförhållanden vid rekonstruktion av aktiebolag” och kan titulera sig juris doktor. Sedan i somras är han anställd som jurist på Ackordscentralen Stockholm.

Genom ett rekonstruktionsförfarande kan verksamheter med ekonomiska problem räddas, och med hjälp av en domstolsfastställd plan kan enskildas anspråk ändras mot de berörda parternas vilja. Då olika parter och intressen ofta står mot varandra måste vissa prioriteras framför andra. I sin avhandling undersöker och analyserar Markus Ehrenpil maktfördelning och intresseförhållanden vid företagsrekonstruktion, såsom vem som får makt över den andra och vilka intressen som gynnas av olika regler. Förutom det svenska rättssystemet har han exempelvis analyserat amerikansk och finsk rätt samt tysk insolvensrätt, Nordisk-baltiska insolvensnätverkets rekommendationer och EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv.

– Det viktigaste har varit att vända på de mest grundläggande stenarna. Eftersom jag tittar på makt- och intressebalansen så har jag behövt gå till botten med många grundfrågor vid rekonstruktion i svensk rätt som inte har varit uppe till belysning tidigare, säger Markus Ehrenpil.

Syftet med rekonstruktion
En grundfråga handlar om det huvudsakliga syftet med en rekonstruktion. Det kan tyckas enkelt men enligt Markus är det långt ifrån självklart.

– De syften som har satts upp stämmer exempelvis inte alltid överens med vad som krävs för att domstolen ska fastställa en rekonstruktionsplan, säger Markus.

Disputationen som gick av stapeln den 12 juni var slutet på många år som student och sedan forskare. Mikael Möller har varit handledare till Markus under hela forskningsperioden, och under disputationen var Hans Renman på Advokatfirman Schjødt opponent.

– Hans är mycket kunnig och jag är glad för att han ställde upp som opponent. Då vi har olika syn på en del frågor blev samtalet under disputationen såväl dynamiskt som konstruktivt, tycker Markus.

Ökad förståelse och perspektiv
Med avhandlingen hoppas han kunna ge en ökad förståelse för vissa delar av rekonstruktionsrätten och även ge ett annat perspektiv på det system som finns i Sverige. Själv har han ändrat sin syn på rekonstruktion genom att analysera olika grundfrågor, främst utifrån hur det ser ut i andra länder.

– Som exempel har den svenska rekonstruktionsrätten varit väldigt influerad av konkursrätten, i fråga om likabehandling och prioritet. Utgår man från att konkurs och rekonstruktion har olika syften kan användning av konkursrättsliga principer i ett rekonstruktionsförfarande vara kontraproduktivt, menar Markus Ehrenpil.

Han fortsätter:

– Den nya lagen är däremot mer influerad av utländska system och det är inte längre lika givet att konkursrättsliga principer ska ha samma genomslag som tidigare.

I sitt arbete som jurist på Ackordscentralen hoppas Markus kunna bidra med just perspektivtänket och att ge vissa nya infallsvinklar på tidigare fastcementerade frågor. Om lagstiftaren skulle läsa hans avhandling är det inte otänkbart att det kan påverka framtida lagstiftning.

– Det skulle den kunna göra, men jag tror ändå att lagstiftaren är väldigt nöjd med den nya lagen om företagsrekonstruktion som den är och några större ändringar lär inte ske i närtid, avslutar Markus Ehrenpil.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Anette Norling
Bild: Ackordscentralen

Hur går en konkurs och en rekonstruktion till?

Hur går en konkurs och en rekonstruktion till? Läs om detta i vår digitala folder ”Med fokus på rekonstruktion, konkurs och obestånd”.

Ackordscentralen har sedan 1857 återskapat värden i företag med ekonomiska problem och är därmed ett av Sveriges äldsta konsultföretag. Vi har en rikstäckande organisation med kontor på sex orter, där du snabbt och effektivt kan få konstruktiv hjälp med allt från rekonstruktion och konkurshantering till allmän affärsjuridisk rådgivning.

Konkurs kan vara en bra rekonstruktionsform

Första gången Johan Sölveland anställdes på Ackordscentralen var som nyutexaminerad jurist i början av 1990-talet. Nu när han tillbaka för fjärde gången är det som vd för Ackordscentralen Väst, en tjänst som han tillträdde den 1 januari i år.

Att han skulle jobba med obeståndsjuridik var ingen självklarhet, utan en kombination av intresse och slump. 30 år senare konstaterar han att han verkligen gillar sitt yrke. Han beskriver det som omväxlande, spännande och kreativt.

När han anställdes på Ackordscentralen första gången befann sig Sverige i en ekonomisk kris. Även denna gång är Sverige på väg in i en djup ekonomisk svacka. För Ackordscentralen Västs del märks det bland annat på tillströmningen av ärenden, men Johan Sölveland är inte helt säker på att det verkligen blir en svårare lågkonjunktur.

– Arbetslösheten sjunker fortfarande och det är inte förknippat med en lågkonjunktur. Vi ser inte heller jättemånga konkurser än. Antalet ökar visserligen en hel del men det sker från en relativt låg nivå dessutom, säger Johan Sölveland.

Fåtal rekonstruktioner
Även på företagsrekonstruktionssidan är det ganska lugnt sedan man den 1 augusti 2022 införde den nya lagen om företagsrekonstruktion. Under Q1 2023 inleddes något tiotal rekonstruktioner, att jämföra med ungefär 300 per år då den gamla lagstiftningen var i kraft. Det är en dramatisk nedgång vilket till stor del kan förklaras med att det idag är betydligt mer komplicerat att inleda en företagsrekonstruktion och dessutom mycket dyrare. Samtidigt finns det mer utrymme att förhandla fram bredare, bättre och mer hållbara lösningar.

– Syftet med lagen är att det ska genomföras färre men fler lyckade rekonstruktioner. Vägen dit är jobbigare än tidigare men har man väl kommit så långt är förutsättningarna för att lyckas större, säger Johan Sölveland.

Det medför samtidigt att alla mindre bolag som tidigare gick in i en rekonstruktion inte längre är aktuella.

– Detta kan säkert delvis förklara att antalet konkurser ökar, de mindre bolagen ska ju någonstans ta vägen vilket betyder att de kanske går över på konkurssidan i stället, säger Johan Sölveland.

Konkurser en del av marknadsekonomin
I media framstår ofta konkurs som dåligt och något som man till varje pris ska undvika. Det håller inte Johan Sölveland med om och påpekar att konkurser är en del av marknadsekonomin och en naturlig del av utvecklingen.

– Konkurs kan till och med vara en bra rekonstruktionsform i vissa fall. Med hjälp av en konkurs kan man skala ner en rörelse som har hamnat utanför banan och skapa nya förutsättningar för den igen. Konkurs behöver inte vara dåligt även om fordringsägare så klart ofta förlorar pengar, åtminstone i det korta perspektivet, säger Johan Sölveland.

För näringslivet som helhet kan de närmsta åren bli ansträngande. I Västsverige, där Johan Sölveland verkar, är det stort fokus på byggbranschen och det är en bransch som ofta drabbas negativt i ekonomiskt sämre tider.

– Byggbranschen är en bransch som är känslig för räntor och likviditet, och nybyggnationen verkar stå nästan helt still. Därför kan det möjligen drabba Västsverige lite mer än andra delar av landet. Sedan tror jag att butiker, e-handel och transport kommer få det tufft men det är inget speciellt för Västsverige utan gäller Sverige som helhet, menar Johan Sölveland.

När det gäller närmsta framtiden påpekar han att det är väldigt ovisst just nu men att det ska bli spännande att följa utvecklingen.

– Inte ens vi som varje dag jobbar med bolag som har betalningssvårigheter kan se en tydlig trend för hur framtiden ser ut, avslutar Johan Sölveland.

 

Tips till företag i ekonomiskt tuffa tider.

Var noggrann med att hålla uppsikt över betalningsförmåga och likviditet, helst på lite längre sikt.

Håll extra koll på kostnadssidan.

Var noggrann med vilka avtal du ger dig in i.

Tänk mer på vad som kan vänta längre fram ”runt hörnet”.

Håll koll på dina kunder.

Se till att fakturera snabbare och kanske med lite kortare betalningstid.

 

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2023

Text: Anette Norling
Bild: Peter Nilsson