Rekonstruktionsutredningens förslag: Ny rekonstruktionslag sommaren 2022

Färre konkurser – och fler åtgärder för att stärka företagsrekonstruktionerna. Det är huvudspåret i rekonstruktionsutredningen, som nu har lämnat sitt betänkande till justitiedepartementet. Bland annat föreslås en ny lag från den 1 juli 2022.

Sveriges nuvarande lag om företagsrekonstruktion tillkom 1996. Vissa delar av insolvensrätten har förändrats och utretts sedan dess, men det är först nu som ämnet har fått en bredare genomlysning. Bakgrunden är att EU sommaren 2019 antog ett direktiv som berör företagsrekonstruktion, skuldsanering för företagare och åtgärder för effektivare insolvensförfaranden. Tidigare har det saknats enhetliga europeiska regler kring rekonstruktion, vilket försvårar gränsöverskridande investeringar inom unionen.

Direktivets utgångspunkt är att ge företag effektiva verktyg för att tidigt kunna uppmärksamma och lösa ekonomiska problem, förhindra konkurs, motverka arbetslöshet för anställda och undvika värdeförluster för samhället.

I september 2019 utsåg den svenska regeringen en särskild utredare som fick uppdraget att se över hur EU-direktivet kan införlivas i svensk lagstiftning. Uppdraget gick till Ylva Norling Jönsson, tidigare lagman i Helsingborgs tingsrätt och numera president i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Även tidigare har hon fördjupat sig i insolvensfrågor – hon deltog i den utredning som föregick 1996 års rekonstruktionslag.

– Den gången var jag biträdande sekreterare, berättar hon.

Hjälp till livskraftiga företag

Den nu aktuella utredningen har pågått i ett och ett halvt år och slutförde sitt arbete den 3 mars. Då lämnades betänkande ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion” till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

– Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att det införs ett mer flexibelt förfarande, där åtgärderna kan anpassas efter det enskilda företagets behov. Målet är att skapa förutsättningar för fler lyckade rekonstruktioner, så att de företag som i grunden är livskraftiga ska få hjälp att komma ur sina ekonomiska problem. Det gäller företag av alla storlekar, säger Ylva Norling Jönsson.

Totalt är det elva personer som har ingått i utredningen, däribland sakkunniga och experter från både myndigheter och näringslivet. En av experterna är Louise Sjödahl, som sedan 2004 är jurist på Ackordscentralen i Stockholm. Hon har lång praktisk erfarenhet av att handlägga just företagsrekonstruktioner.

– Det har varit väldigt givande att få delta i det här sammanhanget och kunna föra lagstiftningen framåt. Jag är nöjd med det resultat som utredningen har presenterat, säger Louise Sjödahl.

Rekonstruktionsplan och snabbspår

Den största nyheten i betänkandet är förslaget om en ny lag om företagsrekonstruktion, avsedd att gälla från den 1 juli 2022. En bärande del är möjligheten att fastställa en rekonstruktionsplan med bindande verkan. Inte bara den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – ska ingå i rekonstruktionsplanen, utan även övriga åtgärder som kan behövas för att få bukt med ett före­tags ekonomiska problem. Det kan till exempel vara en nyemission av aktier för att få in mer kapital, eller krav på att vd eller styrelse ska bytas ut.

Alla borgenärer och andra parter som berörs av rekonstruktionsplanen delas in i olika intressegrupper och får vara med och rösta om åtgärderna. En plan kan, utifrån vissa regler, fastställas även om den inte är godkänd av alla parter. Samtidigt finns det inbyggda skyddsmekanismer som ska förhindra att förfarandet missbrukas. Som ett alternativ till rekonstruktionsplanen anser utredningen att det även bör finnas en snabbare, enklare och billigare form av skuldnedskrivning. Den kallas offentlig skulduppgörelse och riktar sig till företag som inte har behov av extra åtgärder för att få sin verksamhet lönsam igen.

Rådgivning för företag i kris

Utredningen föreslår också nya regler kring det som kallas gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion. I korthet får rekonstruktionsföretaget ökade möjligheter att ta sig ur långvariga, olönsamma avtal i förtid. Det kan gälla exempelvis lokaler eller leasingkontrakt och ses som ett kraftfullt verktyg för att sänka gäldenärens löpande kostnader. Ett annat utredningsförslag handlar om att inrätta en nationell rådgivningstjänst för företag som har hamnat i kris. Liknande system finns redan idag i många andra EU-länder och har bland annat haft god effekt i Danmark.

– Vi vill utveckla och permanenta den typ av företagsjour som växte fram i Sverige i fjol under pandemin. Om ett företag tidigt slår larm om ekonomiska problem ökar chanserna för att företaget ska kunna räddas, påpekar Ylva Norling Jönsson.

Utredningen förespråkar även ett skärpt så kallat livskraftstest, vilket innebär att en företagsrekonstruktion bara får inledas i de fall där det finns skälig anledning att anta att processen kan säkra verksamhetens livskraft.

Skärpta kompetenskrav

Ett annat förslag är att låta färre domstolar än i dag handlägga företagsrekonstruktionerna. Till en början förordas en tingsrätt per län, men på sikt kan antalet minska ytterligare. Syftet är att upprätthålla en hög kompetens i ärendena. På motsvarande vis vill utredningen se skärpta kompetenskrav för rekonstruktörerna. Huvudregeln är att han eller hon ska arbeta som konkursförvaltare eller ha erfarenhet av sådana uppdrag.

– Det innebär att rekonstruktören behöver ha kunskaper i till exempel civilrätt, bolagsrätt och krediträtt, säger Louise Sjödahl.

Utredningen föreslår också ett tydligare skadeståndsansvar för rekonstruktörer, vilket har likheter med vad som i dag gäller för konkursförvaltare. Dessutom anser utredningen att det ska införas en ny tillsynsmyndighet för företagsrekonstruktörer, och att den precis som för konkurser ska vara knuten till Kronofogdemyndigheten.

Remissrunda och riksdagsförslag

Totalt består utredningsbetänkandet av 848 sidor text. Utredningen uppfyller EU-direktivet och går i vissa delar längre än vad direktivet kräver, till exempel när det gäller gäldenärernas avtal. Inom kort ska utredningen sändas ut på remiss, bland annat till Ackordscentralen. När remissrundan är klar ska Lagrådet säga sitt innan regeringens proposition till sist landar i riksdagen.

– Rekonstruktionsfrågorna är komplexa och innehåller svåra, lagtekniska delar. Det är en styrka att utredningen har bestått av väldigt duktiga och extremt engagerade experter och sakkunniga, säger Ylva Norling Jönsson.

Utredningen hann genomföra några fysiska möten innan coronapandemin förändrade arbetsformerna. Under merparten av tiden har gruppen i stället sammanträtt digitalt.

– Det har varit en utmaning i sig, men allt har ändå fungerat otroligt bra. Samarbetet har varit mycket gott med öppna, framåtriktade diskussioner. Jag tycker att betänkandet är en bra helhet, och nu ser jag fram emot att så småningom få börja arbeta med det nya ramverket, säger Louise Sjödahl.

•••

Fakta/rekonstruktionsutredningen
Förslagen i korthet:

  • En ny rekonstruktionslag införs från den 1 juli 2022.
  • Skuldavskrivningar och andra åtgärder ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan med bindande verkan.
  • Offentlig skulduppgörelse ska kunna användas som ett snabbare, enklare och billigare alternativ till rekonstruktionsplan.
  • En nationell rådgivningstjänst för företag i kris inrättas.
  • Nya regler om gäldenärens rådighet och avtal under en företagsrekonstruktion införs.
  • Skärpta krav på rekonstruktörer införs, liksom en ny tillsynsmyndighet.
  • De domstolar som handlägger företagsrekonstruktioner ska bli färre och mer specialiserade.

Utredningen finns att ta del av här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/03/sou-202112/

•••

Fakta/ledamöter i utredningen
Hovrättspresident Ylva Norling Jönsson har varit särskild utredare och rådman Andreas Gustafsson sekreterare. Från justitiedepartementet deltog kanslirådet Johan Klefbäck och rättssakkunniga Norah Lind (senare ersatt av Lina Gruvhagen). Övriga ledamöter: advokaten Hans Andersson, Sveriges advokatsamfund, professor emeritus Mikael Möller, Uppsala universitet, juristen Louise Sjödahl, Ackordscentralen, enhetschefen Christina Sundblad, Kronofogdemyndigheten, juristen Eva Wedberg, Svenska Bankföreningen, den rättslige experten Micael Zingmark, Skatteverket och juristen Christer Östlund, Svenskt Näringsliv.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

Text: Lena Lidberg

Rekordrekonstruktionen avslutad

Tusen arbetstillfällen i en samhällsviktig verksamhet. Mycket har stått på spel under Sveriges största företagsrekonstruktion i sitt slag. ”Nu kan vi äntligen blicka framåt igen”, säger Nynas vd Bo Askvik.

Det här är berättelsen om hur det anrika svenska oljebolaget Nynas AB, tidigare Nynäs Petroleum, drabbades av komplicerade ekonomiska problem. Den utlösande faktorn var att bolaget hamnade mitt i den internationella storpolitiken. I januari 2016 slutförde Nynas ett omfattande förvärv. I tyska Harburg utanför Hamburg tog företaget över ett stort raffinaderi.

– Affären ökade vår belåning, men resultatmässigt var 2016 ändå ett bra år. Framtidsutsikterna var goda, förklarar vd Bo Askvik.

Sedan tidigare har Nynas två andra helägda raffinaderier, ett i Nynäshamn och ett i Göteborg. I brittiska Eastham finns ytterligare ett, som drivs ihop med Shell. Nynas är i högsta grad ett internationellt företag med närmare 50 säljkontor runt om i världen. Totalt finns cirka tusen anställda, varav hälften i Sverige. Med råolja som bas är bolaget världsledande på att tillverka nafteniska specialoljor som används i bland annat elektriska transformatorer, smörjmedel och bildäck. Företaget är även en av Europas ledande leverantörer av bitumen, bindemedel för asfalt.

Olja från Venezuela
Den typ av trögflytande olja som visat sig vara idealisk för Nynas finns i Venezuela i Sydamerika. Under många år har Nynas använt sig av råolja från det venezuelanska, statliga bolaget PDVSA, som samtidigt har stått för 50,01 procents ägarandel i Nynas. Resterande aktier har kontrollerats av det finska företaget Neste, som delvis ägs av finska staten.

Problemen i Nynas startade i augusti 2017, när USA beslöt att införa sanktioner mot Venezuela. Trump-administrationens åtgärd var en reaktion på den korruption och ekonomiska kollaps som drabbat Venezuela under president Nicolás Maduros styre. Sedan dess har USA via sin myndighet OFAC gradvis trappat upp sanktionerna. Även EU har följt efter. I januari 2019 utlöste OFAC sanktioner som var direkt riktade mot oljebolaget PDVSA. Det påverkade även Nynas.

– Eftersom vi i grunden är ett svenskt bolag fick vi till en början dispens för att kunna fortsätta våra oljeleveranser, men de ekonomiska effekterna blev allt tuffare. Som exempel fick vi sluta handla i dollar, vilket är en mardröm för ett oljebolag, påpekar Bo Askvik.

Sanktionsproblematik
Det blev allt mer komplicerat att sköta affärerna med såväl kunder som leverantörer. Samtidigt blev många av kreditgivarna oroliga för att själva dras in i sanktionsproblematiken. Bland annat avbröt flera internationella banker sina relationer med Nynas. Krisen kulminerade i oktober 2019. Ett nytt beslut av de amerikanska myndigheterna innebar att Nynas inte längre kunde köpa sin råolja från Venezuela.

– Då blev situationen riktigt akut, säger Bo Askvik.

Redan tidigare hade Nynas börjat ställa om sin produktion så att raffinaderierna inte skulle vara beroende av den venezuelanska oljan. Men omställningar av det här slaget tar tid och påverkade företagets marginaler ytterligare.

– Ytterst handlar det om att kunna leva upp till kundernas krav. För en tillverkare av bildäck kan det ta flera år att ändra sina recept genom hela leveranskedjan, säger Bo Askvik.

Två rekonstruktörer
Under 2019 hade bankerna vid flera tillfällen gått med på att flytta fram sina förfallodatum, men den 11 december kom beskedet att krediterna inte skulle förlängas utan förfalla till omedelbar betalning. Därmed fanns det inte längre någon löpande finansiering av bolagets verksamhet.

Nynas styrelse beslutade omedelbart att ansöka om företagsrekonstruktion, vilket skedde den 13 december vid Södertörns tingsrätt. Rekonstruktionen beviljades samma dag och till rekonstruktörer utsågs Lars Eric Gustafsson, advokat vid Advokatfirman Schjødt, och Mikael Kubu, vd och koncernchef för Ackordscentralen. Enbart det faktum att det behövdes två rekonstruktörer säger en del om ärendet – rekonstruktionen av Nynas är en av de mest omfattande i Sverige. Sett till komplexiteten och det antal anställda som berördes är den störst i sitt slag.

– I Nynas fanns det många nivåer av internationella intressen, både ekonomiska och politiska, som delvis motverkade varandra, säger Lars Eric Gustafsson.

År 2015 var han rekonstruktör i ett annat stort och uppmärksammat ärende. Då gällde det Nevs, det företag som köpte konkursboet efter Saab Automobile. Även den gången fanns Mikael Kubu och Ackordscentralen med i rekonstruktionsprocessen som rådgivare till företaget.

Undvika konkurs
Nu fick en grupp experter från Schjødt och en från Ackordscentralen uppgiften att försöka rädda Nynas från konkurs.

– Gigantiska värden stod på spel, och det var hela tiden en kamp mot klockan. Inledningen av Nynas rekonstruktion är den mest intensiva som jag har upplevt, säger Mikael Kubu.

I det här skedet hade Nynas 12,4 miljarder kronor i skulder. Samtidigt fanns fartyg i bland annat Nynäshamn som skulle lasta av olja och krävde omedelbar betalning.

– Det har varit en enorm utmaning att få den löpande verksamheten att fungera. Vår typ av processindustri är mycket komplex, framhåller Bo Askvik.

För att lyckas med företagsrekonstruktionen och komma ur de amerikanska sanktionerna behövde Nynas ändra sin ägarstruktur. I maj 2020, när PDVSA inte längre var majoritetsägare, meddelade OFAC att sanktionerna var hävda.

Ny ägarbild
Några månader senare valde flera av de banker som varit kreditgivare till Nynas att sälja sina fordringar till Deutsche Bank. I september sålde dessutom finska Neste sin ägarandel till brittiska Bitumina Industries, som nu är den störste ägaren i Nynas med 49,9 procent av aktierna. Svenska Nynässtiftelsen äger 35 procent och venezuelanska PDVSA kvarstår med 14,9 procent.

Efter otaliga förhandlingar och flera förlängningar av företagsrekonstruktionen kunde rekonstruktörerna till sist lämna ett ackordsförslag den 26 oktober 2020. Ackordet bygger i huvudsak på att de små och medelstora företag som har varit borgenärer erhåller full betalning efter hand, medan de allra största borgenärerna har skrivit ned en del av sina fordringar och omvandlat vissa delar till långfristiga lån och andra delar till så kallade hybridobligationer.

Målgång i januari 2021
Ackordsförslaget godkändes av borgenärerna och den 30 november beslutade Södertörns tingsrätt att rekonstruktionen av Nynas var slutförd.

– Tre veckor senare kom dock en helt oväntad överklagan från Skatteverket. De stod för en i sammanhanget mindre fordran på 9 miljoner kronor och skulle erhålla full betalning enligt ackordsuppgörelsen, men i och med överklagandet såg vi ingen annan utväg än att betala Skatteverket i förtid. Detta extraarbete medförde dels att processen försenades med flera veckor, dels att det uppstod ytterligare kostnader, säger Mikael Kubu.

Den 19 januari 2021 var den ovanligt långa rekonstruktionen slutligen i hamn. Som mest har 50–60 jurister deltagit i arbetet. Utöver teamen från Schjødt och Ackordscentralen har aktieägare, banker och andra fordringsägare i både Sverige och utomlands varit involverade. Detsamma gäller finansiella rådgivare från investmentbanken Carnegie.

Större delen av rekonstruktionen har dessutom sammanfallit med coronapandemin, med allt av vad det innebar av oljeprissvängningar och nedstängningar i vissa länder.

Maraton i sprinterfart
– De senaste två åren har varit som ett maraton i sprinterfart, säger Bo Askvik. Sanktionerna gjorde att vi inte kunde leverera de volymer som kunderna efterfrågade, och våra tidigare goda administrativa rutiner var till stor del satta ur spel. Många dömde ut oss, men tack vare stor lojalitet från både personal, kunder och leverantörer har vi lyckats med denna fantastiska omställning. Dessutom har vi haft ett bra samarbete med rekonstruktörerna.

 Han konstaterar även att insatserna från svenska UD var avgörande för att häva sanktionerna. I övrigt har stödet från regering och myndigheter inte varit särskilt stort, trots att Nynas verksamhet räknas som samhällskritisk. Bakgrunden är att merparten av all asfalt i Sverige och övriga Norden har sitt ursprung i bolagets bitumenframställning.

Den råolja som numera används i produktionen kommer inte från Venezuela, utan från andra delar av Sydamerika, Medelhavet och Nordsjön.

– Med ackordet som grund har vi lagt en affärsplan för de kommande fem åren. Samtidigt ser vi att kunderna kommer tillbaka, vilket ger förnyad energi till hela organisationen. Nu kan vi äntligen fortsätta växa och utveckla våra affärer igen, säger Bo Askvik.

•••

Snabbfakta om Nynas

Företaget grundades 1928 av Axel Johnson. Under namnet Nynäs Petroleum var bolaget under många år förknippat med bränsletillverkning och bensinmackar, men sedan 1980-talet producerar Nynas i stället specialoljor och bitumen, bindemedel för asfalt. Bolaget omsätter cirka 17 miljarder kronor (2019).

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2021

Text: Lena Lidberg
Bild: Nynas AB

Rätt rekonstruktör avgörande i krisen: ”Det krävs erfarenhet och oberoende”

När det statliga coronastödet inte räcker till och de ekonomiska problemen hopar sig finns rekonstruktion som ett alternativ för företag att undvika konkurs. För att lyckas är valet av en erfaren rekonstruktör avgörande. 

När pandemin drabbade Sverige under den inledande delen av 2020 var det många som trodde att antalet bolag i konkurs skulle slå i höjden.

Ett år senare kan det konstateras att så inte blev fallet. De statliga krisstöden med bland annat korttidspermittering och skatteanstånd har fungerat för att hålla många företag i utsatta branscher flytande genom krisen. Faktum är att det var elva procent färre bolag som ansökte om konkurs i januari 2021 jämfört med samma månad förra året.

Frågan är vad som händer den dag pandemin blåst över eller de statliga krisstöden av annan anledning dragits in.

Kommer företagets affärsmodell fortsätta att fungera?
Vissa branscher, som den privata resesektorn och restaurangnäringen, kommer sannolikt att kunna återhämta sig relativt snabbt. Men för bolag inom exempelvis företagsresor och retail är risken stor att det väntar nya utmaningar i pandemins kölvatten. Detta enligt Mikael Kubu, koncernchef för Ackordscentralen.

– Coronapandemin har skapat nya vanor för både företag och konsumenter och skyndat på den strukturomvandling som redan var igång innan 2020. Nu har möten på distans blivit standard och till och med 70-plussarna handlar via nätet. Detta är såklart bra på flera sätt, men inte för bolag inom branscher som påverkas negativt av det förändrade beteendet.

– Alla företag som tar emot statligt stöd behöver nu ställa sig frågan: “Kommer vår affärsmodell att fungera den dag stödet inte finns kvar?”.

Rikstäckande organisation med lång erfarenhet
Ackordscentralens huvuduppgift är att hjälpa företag, både stora och små, som befinner sig i problematiska situationer. Grundat 1857 är Ackordscentralen en av landets mest ansedda organisationer när det gäller utveckling och rekonstruktion av företag med ekonomiska problem. Ackordscentralen bedriver en rikstäckande verksamhet genom kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Borås, Kristianstad och Umeå.

Det företag som har svårt att betala sina skulder eller av annan anledning inte får ihop ekonomin kan ansöka om att göra en företagsrekonstruktion. Ansökan sker hos tingsrätten. Om ansökan beviljas utser tingsrätten även en rekonstruktör och det är här som Ackordscentralens arbete tar vid.

När ett företag rekonstrueras gäller ett delvis separat regelverk som syftar till att ge företaget det andrum som behövs för att stöpa om verksamheten och skapa lönsamhet. Under denna period får företaget i fråga skydd mot konkurs och exekutiva åtgärder från fordringsägare. Betalningssvårigheter som medför att företaget inte kan betala löner till anställd personal kan hanteras genom att löner betalas genom den statliga lönegarantin.

Uppmaningen: Välj en erfaren och välrenommerad rekonstruktör
Rekonstruktörens roll i rekonstruktionsprocessen är både undersökande, övervakande och operativ. Upprättandet av en rekonstruktionsplan är ett exempel på åtgärd som rekonstruktören utför. Vidare ska rekonstruktören försöka förhandla fram ekonomiska uppgörelser, så kallat ackord, mellan företaget och fordringsägarna.

– Vi rekommenderar alltid de företag som vi möter i vår rådgivning att de i första hand ska försöka klara sig så långt som möjligt utan att ansöka om företagsrekonstruktion. Ifall företaget ändå måste ansöka om företagsrekonstruktion är det viktigt att företaget vänder sig till en erfaren och välrenommerad rekonstruktör som kan komma med de rätta råden som behövs i varje given situation.

Rekonstruktionen blir en andra chans för det krisande företaget och kan vara ett sätt att undvika konkurs. Då behövs erfarenhet samt en oberoende och objektiv rekonstruktör.

– Erfarenheten har vi efter 165 år i branschen och i och med att vi har anställda specialister på våra kontor runt om i landet finns stor kompetens inom koncernen, säger Mikael Kubu.

– Det faktum att vi är stiftelseägda gör att vårt oberoende blir ännu starkare. Vi är helt enkelt befriade från särintressen.

Text: Philip Gunnari
Bild: Ola Kjelbye

Val av rekonstruktör stor betydelse för rekonstruktionens utfall

Under rådande coronapandemi har antalet företagsrekonstruktioner ökat kraftigt. Flera rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare har etablerat sig, och ett flertal av dessa är varken advokater eller jurister. En del av de nya rekonstruktörerna har ingen eller mycket begränsad kompetens om lönegaranti.

Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM) beslutade sig därför för att göra en kartläggning med syfte att undersöka eventuella skillnader i utfallet av rekonstruktionerna samt användningen av den statliga lönegarantin som kan relateras till rekonstruktörens bakgrund. Kartläggningen visar stora skillnader i resultatet beroende på om rekonstruktören är konkursförvaltare eller inte. Rekonstruktioner som hanteras av en rekonstruktör som är konkursförvaltare lyckas i 50 % av fallen. När rekonstruktionen hanteras av en rekonstruktör som inte är konkursförvaltare lyckas de endast i 7 % av fallen*.

- Vi är inte förvånade över att det är en stor skillnad, men vi är överraskade över att skillnaden är så pass stor, säger Rebecca Jidah som är ekonom på Kronofogdemyndigheten och den som är ansvarig för kartläggningen.

Under perioden 2019-07-01—2019-12-31** har 41 rekonstruktörer avslutat totalt 92 ärenden. 11 av dessa är inte konkursförvaltare och står för 42 ärenden. Av de som inte är konkursförvaltare har den byrå som hanterat i särklass flest rekonstruktioner (29 st) enbart lyckats i ett enda ärende. Kartläggningen visar även att vissa rekonstruktörer inte har genomfört en enda lyckad rekonstruktion. Detta indikerar enligt TSM att rekonstruktörer som inte är konkursförvaltare åtar sig uppdrag som inte har förutsättningar för att leda till en lyckad rekonstruktion.

Stor avsaknad av lönegarantibeslut
Kartläggningen visar även att användandet av lönegarantin skiljer sig åt. Bland de som inte är konkursförvaltare är det betydligt vanligare att det beslutas om lönegaranti för tidigare månader än beslutsmånaden. Detta i sig indikerar att bolagen inte har förutsättningar att uppnå syftet med en rekonstruktion. Även avsaknad av lönegarantibeslut skiljer sig åt mellan de båda grupperna; 26 % av ärendena där rekonstruktören inte är konkursförvaltare jämfört med 10 % när rekonstruktören är förvaltare.

- I ca 5–10 % är det nog naturligt då det kan vara fråga om till exempel moderbolag i en koncern utan anställda, men resultatet är givetvis bekymmersamt. Sedan i våras arbetar vi aktivt med denna grupp. Vi skickar förfrågan till rekonstruktörerna mycket tidigt i rekonstruktionerna med uppmaning att skicka in besluten, säger Rebecca Jidah.

Högre krav på rekonstruktörerna
Rebecca Jidah tycker att kraven på rekonstruktörer borde vara högre än idag och likna de som ställs på konkursförvaltare.

- Jag vill inte dra det så långt som att enbart förvaltare förordas, till exempel så åtar sig en del blivande konkursförvaltare företagsrekonstruktioner innan de blir förvaltare. I de fall rekonstruktören inte hämtas bland advokater från konkursförvaltarkretsen eller högre tjänsteman vid ackordscentraler, är det ett krav att rekonstruktören besitter såväl ett allmänjuridiskt som ett obeståndsjuridiskt kunnande, säger Rebecca Jidah.

Hon fortsätter:

- Ytterligare två kompetenskrav är mycket viktiga: erfarenhet av arbete med företag med ekonomiska problem och fördjupad kunskap inom arbetsrätt och lönegarantilagen.  Det borde också finnas krav på en väl utvecklad kontorsorganisation i stil med de som ställs på konkursförvaltare i kronofogdens ställningstagande ”Konkursförvaltarkretsen” dnr 840-14104-18/121.

Efter att EU antog ett nytt direktiv om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering, (EU) 2019/1023, tillsatte regeringen en utredning som leds av Ylva Norling Jönsson, lagman i Helsingborgs tingsrätt. Utredningen kommer att presenteras under våren 2021 och Ylva säger att de tagit del av TSM:s kartläggning.

- Resultatet är intressant och att vi tar med oss det i det fortsatta arbetet när vi i enlighet med våra direktiv tittar på frågor om tillsyn och kompetens, säger Ylva Norling Jönsson.

 

*Definitionen av en lyckad rekonstruktion är enligt TSM om ackord har fastställts och bolaget inte hade försatts i konkurs per 2020-05-31.

**Urvalet har gjorts genom att granska rekonstruktioner som avslutades hos konkurstillsynen under perioden 2019-07-01—2019-12-31. Anledningen till valet av en period som ligger några månader tillbaka i tiden är att fånga upp de rekonstruktioner som går i konkurs inom några månader från rekonstruktionens upphörande som ej lyckade även om ackord har vunnit laga kraft.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020

 

Svårt att jämföra olika länder

Hur har svenska företag och svensk ekonomi klarat coronakrisen jämfört med andra, mer nedstängda länder? Det är frågor som just nu sysselsätter många aktörer.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är en av de experter som den senaste tiden har fått många frågor kring ”lockdown” kontra öppenhet.

– Det korta svaret är att det är för tidigt att göra den sortens analys eller utvärdering, vi är inte ute ur krisen ännu. Bland annat skulle det behövas BNP-siffror som sträcker sig betydligt längre än till andra kvartalet, men även då kan det vara svårt att jämföra olika länder på ett meningsfullt sätt. Några allmänna slutsatser går det ändå att dra, säger Annika Winsth.

En av de viktigaste faktorerna är hur den nationella näringslivsstrukturen ser ut, framhåller hon. En öppen ekonomi som den svenska, präglad av både stor export och stor import, bygger på att det internationella flödet av varor och tjänster fungerar. Om andra länder hamnar i lockdown får även svenska företag snabbt problem.

– I det avseendet har vi stora likheter med exempelvis Tyskland och Finland, då stora delar av vår industriproduktion är investeringsvaror, förklarar Annika Winsth.

Skillnader även i Norden
Samtidigt påpekar hon att det även inom Norden finns stora skillnader mellan näringslivsstrukturerna. Den norska ekonomin är uppbyggd kring export av olja och lax, medan Danmark har sin tonvikt på produktion av läkemedel och livsmedel.

– Även om både Norge och Danmark har hållit helstängt under lång tid så är deras BNP-fall hittills mindre än Sveriges. Framför allt har Danmark gynnats av att de har stor tillverkning av precis den typ av produkter som har efterfrågats under coronakrisen.

De nordiska länderna tycks generellt ha klarat den ekonomiska delen av krisen förhållandevis väl. En delförklaring kan vara att länderna i Norden hade ett betydligt bättre finansiellt utgångsläge än exempelvis Italien, som redan tidigare hade en stor skuldbörda att hantera.

– Stabila finanser har gett både Sverige och våra grannländer stora möjligheter att satsa på statliga stödpaket och ekonomiska stimulanser. Det kommer vi att ha nytta av nu när den globala ekonomin har börjat snurra igen, säger Annika Winsth.

Årets andra kvartal beskriver hon däremot i mycket mörka ordalag:

– Det var en brutal nedgång, ungefär som att släcka ljuset. Nu efter sommaren har vi åtminstone kunnat slå på dimmern.

Flest konkurser i Finland
Precis som Nordea har även kreditupplysningsföretaget UC god kännedom om den nordiska marknaden. UC ingår i finska Enento-koncernen, som tillsammans med branschkollegan Experian har tagit fram statistik över företagskonkurserna i Sverige, Finland, Norge och Danmark för mars, april och maj i år. Av dessa fyra länder stod Finland för den största ökningen. I april ökade de finska konkurserna med 36 procent jämfört med april 2019. Kort därefter följde Sverige, med en ökning på 30 procent för april.

– Det här var en väldigt tuff period för många företag. I Sverige hade vi en kraftig konkursvåg i detaljhandeln, men framför allt i hotell- och restaurangbranschen. Där ökade konkurserna med 121 procent i mars och 135 procent i april, konstaterar Richard Damberg, kreditexpert på UC.

En genomgående trend är att många av de drabbade företagen länge har kämpat med låga marginaler.

– Det handlar om bolag som hade dålig lönsamhet och svag motståndskraft redan tidigare, och som nu fick sin dödsstöt genom covid-19, säger han.

Eftersläpning i grannländerna
Den som tittar på vårens konkursstatistik för Danmark och Norge kommer att notera att siffrorna här går i motsatt riktning jämfört med Finland och Sverige – det vill säga att konkurserna har minskat jämfört med våren 2019. Det är dock en sanning med modifikation. I Danmark påverkades domstolarna av samhällets nedstängning, vilket innebär att konkursansökningarna inte har kunnat hanteras på samma sätt som normalt. Både Danmark och Norge har dessutom sjösatt statliga stödpaket i en omfattning som akut kan ha räddat fler företag, men i takt med att dessa krisåtgärder avvecklas väntas konkurserna i stället ta fart.

– I Sverige finns det nu tydliga tecken på en stabilisering, även om vi nog även fortsättningsvis kommer att se en hel del konkurser i framför allt hotell- och restaurangnäringen, bedömer Richard Damberg.

Parallellt har dock vissa andra branscher upplevt en ökad försäljning under krisen. Företag inom ”hemmafix”, byggnation, hemelektronik, inredning och dagligvaruhandel har i många fall haft en stigande efterfrågan.

– Även en del mindre och nischade butiker, till exempel närlivs, har ofta fått ett litet uppsving. Åtminstone tillfälligt, säger Richard Damberg.

Text: Lena Lidberg
Bilder: Nordea samt UC

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020

Vad krävs för att en rekonstruktion ska lyckas?

Företag med goda marknadsutsikter, som av olika skäl har fått ekonomiska problem, kan ofta undvika en konkurs genom att i stället genomgå en företagsrekonstruktion. Vår uppgift är att hjälpa sådana företag med att rekonstruera verksamheten.

Förutsättningar för en lyckad rekonstruktion:

  • Ditt företag behöver ha en bra affärsidé och en lönsam kärna. Att se över balansräkningen räcker inte, du behöver också se hur det ser ut i verksamheten och organisationen. En analys av detta måste göras, annars ger rekonstruktionen bara en kortsiktig effekt och företaget får snabbt ekonomiska problem igen.
  • Tidsaspekten är mycket viktig. Om du tar hjälp innan problemen blivit för stora, är det större chans att hitta en bra lösning. Då finns det tid för genomtänkta förberedelser, så att processen går snabbt och smidigt. Helst ska det finnas någon som vill satsa kapital.
  • Sist men inte minst krävs det en duktig rekonstruktör, som med kunskap, erfarenhet och rätt kontakter tar hand om processen.

 Fördelar med rekonstruktion:

  • Du får tid och arbetsro att reda ut företagets problem utan att det hotas av utmätning eller konkursansökningar.
  • Företagets anställda har rätt till lönegaranti under viss tid.
  • Företaget får inte betala gamla skulder under företagsrekonstruktionen.
  • Kostsamma avtal kan hävas, exempelvis ett hyresavtal.

Läs mer om företagsrekonstruktion här.

Det finns även bra information här samt i den här broschyren.

Företagsrekonstruktion steg för steg

Har ditt företag ekonomiska problem, men du tror ändå på en framtid för verksamheten? Då är företagsrekonstruktion en lösning. Så länge den pågår kan ingen försätta företaget i konkurs eller få en utmätning verkställd. Tiden är den mest kritiska faktorn om ditt företag har råkat i betalningssvårigheter. Ju tidigare du kontaktar oss, desto större är chansen att vi kan rädda ditt företag.

Vår uppgift är att lotsa dig genom regelverken, som kan kännas krångliga och besvärliga. Tillsammans går vi lugnt och metodiskt igenom alla dina möjligheter. Ju tidigare vi kommer in, desto större chans har vi att rädda ditt företag.

Ett första möte med rådgivning kostar ingenting för dig. Så tveka inte att kontakta oss när du behöver ett bollplank.

Klicka här för att läsa mer om hur en rekonstruktion går till.

Du hittar även information i den här broschyren.

Lönegaranti under rekonstruktion

Kassan tryter, checkkrediten är utnyttjad och lönedagen närmar sig med oroande fart. Nu krävs snabba och kraftfulla åtgärder. Lösningen heter lönegaranti. Vi hjälper dig snabbt och effektivt med nödvändig hantering. Med ett lönegarantibeslut behöver företaget varken betala ut löner, källskatter eller arbetsgivaravgifter vilket förbättrar likviditeten under rekonstruktionen.

Läs mer om lönegaranti och rekonstruktion här.

Finansiering under rekonstruktion

En grundförutsättning för en lyckad företagsrekonstruktion är att ditt företag kan hantera likviditeten under rekonstruktionen. Därför behöver likviditeten lösas för de tre första månaderna, så att den inte behöver avbrytas mitt i processen. Vi talar med finansiärer innan vi påbörjar rekonstruktionen, eftersom det är enklare att få hjälp innan allt drar igång. Läs mer om finansiering under rekonstruktion här.

Vad kostar en rekonstruktion?

Även om tiden är knapp finns det några saker du ska tänka på innan du väljer rekonstruktör. Priset är exempelvis bra att veta. Vid vår första kostnadsfria genomgång ser vi igenom företagets situation och ger dig en uppfattning om priset. Hos Ackordscentralen kan du efter det första kostnadsfria mötet oftast få ett fast pris. Men viktigast av allt är att du anlitar ett företag som har borgenärernas förtroende.

Läs mer om vad en rekonstruktion kostar här.