Näringslivet vill justera rekonstruktionslagen

Mindre än två år efter införandet av den nya lagen om företagsrekonstruktion riktas nu kritik mot vissa delar. Bland annat har näringslivsorganisationerna vänt sig till regeringen för att väcka liv i förslaget om offentlig skulduppgörelse. Andra är inte lika förtjusta i den idén.

Sveriges nya lag om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagen bygger på ett EU-direktiv som ska bidra till att öka antalet lyckade rekonstruktioner och ge krisande företag en andra chans. Domstolsverkets statistik visar dock att 2023 – det första helåret med den nya lagen – utmynnade i en rejäl minskning av de svenska rekonstruktionerna. Endast 172 rekonstruktionsärenden inkom till landets tingsrätter och antalet avgjorda ärenden var 133. Det är de i särklass lägsta siffrorna på mer än tio år. Samtidigt har konkurserna ökat rejält och hamnade under 2023 på de högsta nivåerna sedan 1990-talets finanskris.

– Redan nu går det att se att den nya lagen inte fullt ut passar för de mindre företagen. Rekonstruktionsprocessen har blivit alltför komplicerad och alltför dyr. Det behövs justeringar som kan bidra till att konkurserna minskar, säger Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv och en av ledamöterna i den statliga rekonstruktionsutredningen som föregick den nya lagen.

Efterlyser förenklad process
Tillsammans med företrädare för Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund står han bakom en hemställan som under våren har skickats till justitieminister Gunnar Strömmer. De tre organisationerna vill att regeringen inför ett förenklat förfarande för skulduppgörelse.

Redan i rekonstruktionsutredningen föreslogs en liknande lösning, offentlig skulduppgörelse, som förväntades bli billigare och snabbare än rekonstruktion. Bland remissinstanserna fanns stöd för idén, men den dåvarande regeringen tog inte med förslaget i lagrådsremissen och inte heller i den proposition som senare lades fram för riksdagen. Enligt utredningsförslaget skulle en offentlig skulduppgörelse kunna pågå i högst två månader och behöva godkännas av två tredjedelar av de deltagande borgenärerna. Under processen skulle gäldenären som utgångspunkt vara fredad från att försättas i konkurs. Ett annat exempel var att förfarandet inte skulle berättiga till lönegaranti eller superförmånsrätt.

– Vi som nu har vänt oss till regeringen anser att det inte behöver ställas lika höga krav på en rekonstruktör vid offentlig skulduppgörelse som vid en mer omfattande rekonstruktion. Erfarenhet av så kallade driftskonkurser är kanske inte nödvändig vid ett förenklat förfarande, säger Christer Östlund.

Nackdelar med snabbspår
Hans Andersson, delägare i Advokatbyrån Kaiding och ordförande i intresseorganisationen REKON, är inte lika positivt inställd till näringslivsorganisationernas förslag. I REKON ingår cirka 400 svenska rekonstruktörer och konkursförvaltare och precis som Christer Östlund ingick Hans Andersson som expert i rekonstruktionsutredningen.

REKON:s poäng är att en viktig beståndsdel i den nya lagen är just att det ställs högre krav på rekonstruktörens kompetens. Syftet är att höja kvaliteten i rekonstruktionerna och att få fler ärenden att lyckosamt komma i mål.

– Att införa ett ”snabbspår” i lagen har sina nackdelar. När det blir för enkelt att öppna ett förfarande och det ställs lägre krav på den som utses till rekonstruktör riskerar rekonstruktionsinstrumentet att delvis drabbas av vanrykte, både hos banker och hos Skatteverket. Vi såg exempel på det med den förra lagen och det vore inte bra att öppna den dörren igen, framhåller Hans Andersson.

Underhandsackord
Han konstaterar att det som alternativ till offentlig skulduppgörelse precis som tidigare går att satsa på underhandsackord, det vill säga att gäldenären på frivillig basis försöker komma överens med fordringsägarna.

– Här finns ofta goda möjligheter att lyckas, såvida gäldenären inte väntar för länge. En avgörande faktor kan också vara att överlåta processen till en erfaren person, till exempel en konkursförvaltare med gott renommé, säger Hans Andersson.

Eftersom underhandsackord inte registreras i domstol är det svårt att följa om denna lösning har ökat eller minskat sedan den nya rekonstruktionslagen infördes.

– Jag vet att underhandsackord förekommer, men det är svårt att uttala sig om omfattningen. Modellen kan vara användbar för företag som inte kan bära kostnaden för det vanliga rekonstruktionsförfarandet, förutsatt att företaget söker hjälp i tid, säger Hans Andersson.

System för tidig varning
I stället för offentlig skulduppgörelse anser han att lagstiftarna borde ha gått vidare med ett annat förslag som togs upp i rekonstruktionsutredningen – ett system för ”early warning”, tidig varning.

– Det bygger på att företag i kris i ett tidigt skede kan få hjälp av erfarna rådgivare, obeståndsjurister, konkursförvaltare eller rekonstruktörer. Systemet används framgångsrikt i bland annat Danmark och borde utvecklas även här. När ett företag får problem handlar det sällan enbart om ekonomin utan även om bolagets struktur, ledning och så vidare. Därför behövs ett större grepp än bara skuldnedskrivningar, påpekar Hans Andersson.

På internet har det börjat dyka upp företag som erbjuder ”early warning”-tjänster, men mycket tyder på att vissa av dessa inte har någon direkt kompetens för att hantera bolag i kris.

– Den typ av system som jag tänker på ska bekostas av staten och hanteras av till exempel Länsstyrelsen, betonar Hans Andersson.

Kritik mot Skatteverket
Enligt Christer Östlund på Svenskt Näringsliv har det ännu inte kommit några besked från justitiedepartementet om hur regeringen Kristersson ställer sig till justeringar av rekonstruktionslagen. De tre näringslivsorganisationerna har dock uppmanat regeringen ”att gå vidare med förslagen skyndsamt”. I skrivelsen lyfter de framför allt upp behovet av offentlig skulduppgörelse, men de vill även att regeringen ska uppmärksamma Skatteverkets inställning till företagsrekonstruktion.

”Tyvärr möts vi av rapporter från rekonstruktörer att Skatteverket intar en negativ inställning till att delta på ett konstruktivt sätt i rekonstruktionssituationer. Det handlar inte sällan om krav från myndigheten att erhålla en högre betalning än andra oprioriterade borgenärer. I många fall försvårar eller omöjliggör det en rekonstruktion, med negativa samhällsekonomiska effekter och risk för en ökande arbetslöshet som följd. Regeringen bör därför vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att Skatteverket generellt sett deltar i rekonstruktioner på ett konstruktivt sätt”, skriver näringslivsorganisationerna.

– Här krävs ingen lagändring, utan snarare en tydlig signal från regeringen till myndigheten, säger Christer Östlund.

Företräder skattebetalarna
Micael Zingmark är rättslig expert på Skatteverket och var även han ledamot i rekonstruktionsutredningen. Han tycker att kritiken mot Skatteverket är svepande och därmed svår att bemöta.

– Jag har inte nåtts av kritik i några konkreta ärenden. Skatteverket ska tillvarata skattebetalarnas ekonomiska intressen och det innebär att vi ibland gör andra bedömningar än rekonstruktören eller övriga borgenärer. Jag vill poängtera att vi är öppna för dialog och aktivt deltar i alla borgenärssammanträden. Sällan är det någon annan borgenär än Skatteverket som kommer dit, säger Micael Zingmark.

Söker hjälp för sent
Ackordscentralens vd Mikael Kubu betonar att grundproblemet ofta är att företag på obestånd söker hjälp alltför sent. Det minskar möjligheten till smidiga förarbeten och lyckade rekonstruktioner.

– Dessutom är till exempel byggföretag väldigt svåra att rekonstruera. De har som regel långa avtal och värden som snabbt imploderar, konstaterar Mikael Kubu.

Han tror att ett förenklat rekonstruktionsförfarande möjligen skulle minska antalet konkurser, men för att förhindra missbruk av rekonstruktionsinstrumentet borde det krävas att rekonstruktören är kvalificerad till att förordnas som konkursförvaltare. När det gäller underhandsackord påpekar han att alla borgenärer måste godkänna ackordsförslaget. I praktiken betyder det att metoden bara fungerar när antalet borgenärer är begränsat.

Mikael Kubu håller med om att Skatteverket är aktiv i sin roll som borgenär, men delar också synen på att verket ofta har en snäv hållning till att inleda rekonstruktion. Det gäller inte minst i de fall där företagen har skulder kopplade till de så kallade covidanstånden.

– Situationen med covidanståndsbolag är extraordinär, men den kommer att vara löst om några år. Vissa av företagen kommer att betala sina skulder, vissa kommer att kunna rekonstrueras och andra kommer att försättas i konkurs, säger Mikael Kubu.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Lena Lidberg
Bild: Ulf Börjesson

Snäv lagtolkning kan hämma återväxten av rekonstruktörer

I den nya rekonstruktionslagen har kraven på rekonstruktörerna skärpts. Det välkomnas av branschen – men nu väcks frågan om tolkningen av lagen har blivit alltför snäv.

Den nya lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft den 1 augusti 2022. I lagtexten står det bland annat så här: ”Vid bedömningen av om någon är lämplig som rekonstruktör ska det särskilt beaktas om han eller hon har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning enligt 8 kap. 2 § konkurslagen eller har annan motsvarande erfarenhet.”

Praxis har så här långt blivit att en rekonstruktör ska ha en grund som ackrediterad konkursförvaltare och ha erfarenhet av driftskonkurser och/eller företagsrekonstruktion.

Tillsynsmyndighet över rekonstruktörer är Kronofogden, som samtidigt är tillsynsmyndighet över konkursförvaltare. I sin roll ska Kronofogden yttra sig om föreslagna rekonstruktörer, parallellt med att ett visst antal borgenärer ska tillstyrka personen.

– Min bild är att tillsynsmyndigheten gör en lagtolkning som ytterligare skärper kraven kring vem som kan bli rekonstruktör. Bland annat har det satts upp ett krav på att personen måste ha ansvarat för ett visst antal driftskonkurser eller rekonstruktioner under de senaste fem åren. Här finns en risk för att återväxten av rekonstruktörer hämmas och att det blir svårt för yngre, duktiga medarbetare att kunna åta sig dessa uppdrag, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Vill se tydligare vägledning
Sedan den nya lagen infördes har tillsynsmyndigheten i ett par fall avstyrkt förslagen på tilltänkt rekonstruktör. Besluten har överklagats och personerna har därefter tillstyrkts av hovrätten, men Mikael Kubu efterlyser tydligare vägledning även från domstolshåll.

– I januari kom ett hovrättsbesked som hänvisar till lagens förarbeten, vilket var bra. Utfallet är att hovrätten lättar upp kravet på erfarenhet och i stället tittar på det aktuella rekonstruktionsbolagets komplexitet och storlek. Det är välkommet – kanske kan det få fler yngre personer att våga närma sig rekonstruktionsuppdragen. Genom att arbeta med rekonstruktioner i mindre och medelstora företag kommer de gradvis att få större erfarenhet, säger han.

Den fara som han ser i dag är att byråernas yngre medarbetare riskerar att få sin kompetens offentligt ifrågasatt inför domstol. Det kan bli avgörande inte bara för individens fortsatta yrkeskarriär, utan även för möjligheterna att genomföra företagsrekonstruktioner i framtiden.

– Det är en farlig väg att gå, och det är också ett skäl till att vi skulle föredra att få ett förhandsbesked från tillsynsmyndigheten innan en person föreslås inför domstol, säger Mikael Kubu.

Ser behov av återväxt
Mikael Mellqvist är före detta lagman vid Gotlands tingsrätt. Han är numera pensionär men gör då och då inhopp vid domstol, inte bara hemma i Visby utan även runt om i landet.

Genom åren har han följt ett antal företagsrekonstruktioner och tycker att de nya lagkraven på rekonstruktörerna är bra.

– Den tidigare rekonstruktionslagen förde med sig en del lycksökare, så en kravskärpning är ett steg i rätt riktning. Det behövs erfarenhet, kvalitet och seriositet bland rekonstruktörerna, men det behövs samtidigt ett inflöde av nya krafter i detta skrå. Förhoppningsvis kan det bli möjligt när den nya lagen har satt sig lite, säger han.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Ola Kjelbye

Krav för att utses till rekonstruktör

Den 1 augusti 2022 trädde en ny lag om företagsrekonstruktion i kraft. Enligt den nya lagen måste rekonstruktören uppfylla vissa krav för att kunna utses till rekonstruktör. Dessutom har en skyldighet införts för tingsrätterna att höra Kronofogden innan rekonstruktör utses.

För att Kronofogden ska kunna tillstyrka någon som rekonstruktör uppställs följande krav:

Den föreslagna rekonstruktören uppfyller kraven för att kunna utses till förvaltare. Dessa krav innefattar att ha mycket goda teoretiska kunskaper inom bland annat obeståndsrätt, straffrätt och företagsekonomi.
Den föreslagna rekonstruktören har borgenärernas förtroende.
Den föreslagna rekonstruktören har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare fortsätta driva rörelse för ett konkursbos räkning.
Den som har välmeriterad erfarenhet av företagsrekonstruktion eller av att ha bistått en annan konkursförvaltare vid en driftskonkurs är också lämplig som rekonstruktör.
I undantagsfall kan erfarenhet av att driva rörelse i en ledande position i ett företag ha betydelse vid bedömningen av lämplighet som rekonstruktör, liksom erfarenhet som förvaltare i mycket stora konkurser, utan fortsatt drift.

Kronofogdemyndighetens ställningstagande i sin helhet hittar du här: https://www.kronofogden.se/download/18.75bd7cb8181da7a77dbb5/1657531149122/Krav-for-att-utses-till-rekonstruktor.pdf

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Pexels

Nya rekonstruktionslagen: Regeringens lagrådsremiss får ris och ros

Nyligen presenterade regeringen sin lagrådsremiss kring en ny lag om företagsrekonstruktion. Många delar sammanfaller med rekonstruktionsutredningens förslag, men det finns även exempel på motsatsen.

Den 17 februari lämnade justitiedepartementet sin remiss till Lagrådet, som nu granskar förslagen innan de ska behandlas av riksdagen. Avsikten är att regeringens proposition om en ny lag om företagsrekonstruktion ska vara klar senast den 22 mars, och att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2022. Förändringarna utgår från EU:s insolvensdirektiv, där syftet är att införa ett mer effektivt rekonstruktionsförfarande.

I lagrådsremissen framhåller regeringen att det är viktigt att företag som i grunden är livskraftiga – men som är drabbade av ekonomiska svårigheter – kan få hjälp att rekonstruera sin verksamhet innan krisen har blivit så djup att en konkurs är oundviklig. Inte bara en ekonomisk uppgörelse utan även andra åtgärder ska kunna användas i processen. Den uppgörelse som träffas ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan med bindande verkan.

Högre krav på rekonstruktörer
Regeringen föreslår bland annat en skärpning av det så kallade livskraftstestet, vilket används för att bedöma ett företags chanser att säkra den fortsatta verksamheten. Här ingår även en rätt att säga upp varaktiga avtal i förtid, till exempel ett kostsamt hyresavtal.

Regeringen konstaterar att det nya rekonstruktionsförfarandet omfattar prövning av frågor som är mer komplicerade än i dagens system. För att säkerställa höga krav på kvalitet och effektivitet föreslås därför att kraven på rekonstruktörer ska skärpas och att det framför allt blir konkursförvaltare med erfarenhet av fortsatt drift som ska kunna utses till rekonstruktör. Dessutom ska rekonstruktörerna ställas under tillsyn av Kronofogdemyndigheten, precis som vid konkurser. Ett annat förslag är att koncentrera handläggningen av rekonstruktionsärenden till färre tingsrätter än i dag, för att kunna upprätthålla en högre specialisering.

Lagrådsremissen i sin helhet är 573 sidor lång och utgår i stora drag från rekonstruktionsutredningens slutbetänkande från i mars i fjol, ”Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion”. Synpunkter på betänkandet har sedan dess inkommit från ett 50-tal remissinstanser, både fordringsägare, gäldenärer, rekonstruktörer, företagare, domstolar och myndigheter. Utifrån det sammantagna underlaget har justitiedepartementet arbetat fram den nu aktuella lagrådsremissen.

Mer komplicerad process
Ackordscentralen Nyheter har bett tre av ledamöterna i rekonstruktionsutredningen att kommentera regeringens förslag: Christer Östlund, jurist på Svenskt Näringsliv, Eva Wedberg, jurist som representerade Svenska Bankföreningen och Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverket.

– Jag tycker på det stora hela att rekonstruktionsutredningen landade väl, med en bra struktur och bra slutsatser. Därför är det olyckligt att regeringen inte gick vidare med vårt förslag om offentlig skulduppgörelse, det vill säga att det även ska finnas tillgång till ett mer förenklat system för skuldnedskrivning, säger Christer Östlund.

Han befarar att rekonstruktionen som institut därmed kan bli mer komplicerad och förenad med högre kostnader än tidigare:

– Mindre företag har ofta svårt att finansiera en rekonstruktion. Här tycker jag att regeringens konsekvensanalys borde ha varit mer genomtänkt.

Begränsad superförmånsrätt
En annan detalj som han lyfter fram gäller begreppet ”superförmånsrätt”. Enligt nuvarande regler har gäldenären möjlighet att med rekonstruktörens samtycke ingå vissa avtal under rekonstruktionen. Om det senare visar sig att rekonstruktionen misslyckas kommer en sådan avtalspart att ges en prioriterad rätt till betalning, en så kallad superförmånsrätt. Denna del kommer enligt regeringens förslag att finnas kvar och kunna omfatta både ny och tillfällig finansiering, men superförmånsrätten kommer samtidigt att begränsas.

Om en rekonstruktion avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs ska superförmånsrätten som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionsavslutet. Om rekonstruktionen i stället avslutas med att en rekonstruktionsplan fastställs ska villkoren för en eventuell superförmånsrätt framgå av planen.

– Vissa av åtgärderna kring ”fullföljd av avtal” väljer regeringen att föreslå vid sidan av rekonstruktionsutredningen, vilket är olyckligt. En tydlig konsekvens kan bli att bankernas kreditgivning påverkas på ett sätt som drabbar kreditmöjligheterna för hela företagskollektivet, påpekar Christer Östlund.

Önskar tydligare samtycke
Eva Wedberg från Bankföreningen konstaterar att frågan om superförmånsrätt inte är enkel utan i olika sammanhang har varit uppe till diskussion. Även hon noterar att regeringen har gjort en utvidgning kring superförmånsrätten vid fullföljd av avtal.

– Från Bankföreningens sida anser vi att det med dagens regelverk finns risk att en superförmånsrätt kan ligga kvar och ”jäsa” även efter en rekonstruktion. På så sätt är många av de föreslagna förändringarna ett steg i rätt riktning, men vi vill samtidigt att rekonstruktörens samtycke ska vara ännu tydligare inom det här området. Den synpunkten har inte fått gehör i lagrådsremissen.

– Även vi har noterat att regeringen har gjort en utvidgning kring superförmånsrätten vid fullföljd av avtal. Där är vår inställning att rekonstruktionsutredningens förslag var väl avvägt. Det kan konstateras att en sådan utvidgning riskerar att få konsekvenser för andra borgenärer, säger Eva Wedberg.

Förbättra utfallet
Hon tycker att det på gott och ont finns en hel del flexibilitet i det nya, föreslagna rekonstruktionssystemet. Det ger fler möjligheter, men kan i gengäld göra vissa delar lite otydliga – till exempel vid gruppindelningen av borgenärer.

– Vi har synpunkter på en del detaljer, men generellt sett är vi mycket positiva till att lagen görs om och förbättras. Ett exempel är att Bankföreningen har varit starka förespråkare för att det ska ställas högre krav på rekonstruktörerna. Det är en viktig nyckel till väl genomförda rekonstruktioner med lyckade utfall, påpekar hon.

Bankföreningens inriktning är att tröskeln till att beviljas företagsrekonstruktion inte ska vara särskilt hög, men föreningen välkomnar samtidigt att livskraftstestet skärps.

– Ett företag som går in i rekonstruktion måste vara levande och ha livskraft. Företaget ska även kunna visa att rekonstruktionen går framåt, säger Eva Wedberg.

Hon framhåller att den nuvarande ordningen kan ha medfört att alltför få krisande företag ansöker om rekonstruktion, och att somliga söker för sent eller av fel anledning.

– Nu finns verktyg som bör ge förutsättningar att uppnå fler lyckade rekonstruktioner. Det övergripande målet med den nya lagen måste vara att öka förtroendet för företagsrekonstruktioner och förbättra utfallet, så att de företag som är livskraftiga kan fortsätta att erbjuda arbetstillfällen, skapa vinst och generera skatteintäkter, betonar hon.

Skatteverket i en egen grupp
Micael Zingmark på Skatteverket ser det som en fördel att förslagen i lagrådsremissen i mångt och mycket harmonierar med rekonstruktionsutredningens förslag.

Han nämner till exempel gäldenärens möjlighet att säga upp avtal för att därigenom kunna göra sig av med en ibland tung ryggsäck.

– Med de nya reglerna ställs högre krav på både rekonstruktören och på att inleda en rekonstruktion. En farhåga är att rekonstruktionsförfarandet kan upplevas som krångligare och mer kostsamt, men det ska ses i ljuset av att de rekonstruktioner som väl beviljas förhoppningsvis blir bättre genomförda, säger han.

Micael Zingmark konstaterar även att det finns nyheter i spelplanen mellan gäldenär och borgenär.

– I dag sker rekonstruktionerna till stor del på ägarnas villkor, men det kan nu komma att ändras. Vid en skuldnedskrivning kan det tillkomma vissa villkor från borgenärerna, till exempel krav på ägarförändringar. Det kan tidigt bidra till konstruktiva diskussioner, vilket är bra.

Han ser det som viktigt att rekonstruktionsplanen ska godkännas av samtliga borgenärsgrupper, och att det annars krävs att en majoritet av grupperna vill ha planen för att den ska fastställas av domstolen. Skatteverket har arbetat för att placeras i en egen grupp vid dessa omröstningar, vilket regeringen nu tar fasta på i lagrådsremissen.

– Det får betydelse i de lägen då det finns skattefordringar på gäldenären. När Skatteverket kan bilda en egen borgenärsgrupp blir statens roll mycket tydligare, säger Micael Zingmark.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Lena Lidberg
Bild: Michael Ehrdsson, Pexels