Revisionens roll i brottsförebyggande arbete

Revisionsplikten har varit föremål för diskussion i flera utredningar. I juni presenterades betänkandet ”Utredningen om bolaget som brottsverktyg” vars övergripande uppdrag var att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

 Förutom att redovisa för- och nackdelar med undantaget från revisionsplikten samt en återinförd revisionsplikt, hade utredningen även i uppdrag att föreslå de författningsändringar som krävs vid ett eventuellt återinförande. Det har däremot inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till om revisionsplikten bör återinföras eller inte.

Utgångspunkten har varit att revision har ett positivt värde för samhället och utredningen har övervägt flera skäl till att behålla det nuvarande undantaget för mindre bolag. Man pratar bland annat om kostnadsbesparingar och valfrihet för bolagen, och att det kräver en lång övergångstid. Det nämns även flera fördelar med ett helt återinförande, som att tilliten till företagen ökar och att det bidrar till ordning på räkenskaperna. Man har dessutom övervägt olika alternativ på en mer begränsad förändring. En svårighet vid bedömningen är att det inte går att bevisa i vilken grad revisionsplikten har betydelse för att förebygga eller upptäcka brottslighet.

Återinförd revisionsplikt
Efter noggranna överväganden förordar utredningen att det vid ett eventuellt återinförande bör ske en övergång till den ordning som gällde före 2010 års reform, det vill säga att alla aktiebolag ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor.

Svenskt Näringsliv har varit representerade med en expert i utredningen och anser att direktiven borde ha gett utredningen ett mer förutsättningslöst uppdrag att hitta metoder för att motverka brottslighet. De anser att det finns betydligt effektivare verktyg än revision.

– Vi är inte negativt inställda till revision, det är en värdefull tjänst, men det är inte belagt att den skulle förebygga brottslighet. Att revisionen sker i efterhand när brottet redan ägt rum talar till exempel mot detta, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv.

Hon fortsätter:

– Om revisionsplikten ska återinföras är det däremot rimligt att man, som utredningen förordar, gör på samma sätt som tidigare.

I ett särskilt yttrande framför Svenskt Näringsliv tillsammans med representanter från Srf Konsulterna, Företagarna och Småföretagarnas Riksförbund att en återinförd revisionsplikt skulle medföra ökade kostnader som i sin tur leder till begränsningar av investeringar, arbetstillfällen samt en konkurrensförsämring. De är även kritiska till konsekvensanalysen.

Revisionen spelar en förebyggande roll
FAR, en branschorganisation för redovisning, revision och rådgivning, som också har varit expert i utredningen, är delvis av en annan åsikt. När det gäller utredningen i sin helhet anser man att den är gedigen och vänder förutsättningslöst på alla stenar. De ser även positivt på revisionens preventiva roll när det gäller ekonomisk brottslighet i bolag, men påpekar att det är viktigt att förstå revisorns roll när det kommer till att förebygga och upptäcka brottslighet.

– Revision är en preventiv och effektiv åtgärd för att skapa stabilitet i det finansiella ekosystemet men det finns fler lösningar för att stävja ekonomisk brottslighet. En revisor har bara i uppgift att upptäcka en viss typ av brottslighet som är begränsad till bedrägeri, förskingringar samt bokföringsbrott, säger Therese Andersson, Affärsområdeschef Medlem på FAR.

Utifrån utredningens bedömning delar FAR inställningen att ett helt återinförande är det bästa. Därmed inte sagt att de förespråkar ett återinförande.

– Ur ett kostnadseffektiviseringstänk är dagens gränsvärden bra. Vi förespråkar emellertid att alla företag har kvalificerad hjälp i form av en auktoriserad revisor eller redovisningskonsult, men för att stävja samhällsproblemet med ekonomisk brottslighet behöver fler parter göra sin del. Man har heller inte kunnat bevisa att det är småföretagen som står för de brott som man i huvudsak vill stävja, säger Therese Andersson.

Samarbete och utökade myndighetskontroller
Svenskt Näringsliv är inne på samma linje. De framhåller att det behövs riskbaserade och proportionerliga åtgärder samt utökade myndighetskontroller. Sofie Bildstein-Hagberg nämner att antalet skatterevisioner har minskat dramatiskt samtidigt som antalet företag ökat enormt:

– 1995 genomfördes ungefär 11 000 skatterevisioner per år, år 2022 bara runt 1 800. Samtidigt har antalet aktiebolag ökat kraftigt, det måste lyftas fram, anser Sofia Bildstein-Hagberg.

Hon välkomnar att utredningen föreslår ytterligare åtgärder kopplat till Bolagsverkets uppdrag och tycker också att man borde titta mer på utökat informationsutbyte mellan myndigheter. Therese Andersson håller med:

– Vi välkomnar att man explicit har utrett om Bolagsverket ska få förändrade förutsättningar, säger Therese Andersson.

Revision medför ökade kostnader
En nackdel med revision som ofta framhävs är kostnaden. Svenskt Näringsliv anser att företagen själva ska få avgöra vilka kostnader man vill dra på sig och påpekar att små företag med begränsade resurser kan drabbas hårt. FAR har full förståelse för att revision anses dyrt, men framhåller att det inte bara är en kostnad. Som företagare får du en genomgång som säkerställer att allt är rätt och riktigt. Dessutom är det en kvalitetssäkring för såväl ägare som kunder.

– Det är mer regel än undantag att en revisor upptäcker felaktigheter, så revision är en hjälp för företaget, menar Therese Andersson.

På Ekobrottsmyndigheten (EBM) har man ännu inte tagit ställning till utredningen men ståndpunkten sedan tidigare är att revisionsplikten absolut har en brottsförebyggande effekt.

– Om du har en oberoende granskare av ett bolags räkenskaper verkar det återhållande både för medvetna och omedvetna fel i redovisningen. En revisor har också en viktig roll när det gäller penningtvättslagen genom att de enligt denna lagstiftning måste genomföra kontroller för att lära känna sin kund, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

•••

Vilka bolag behöver revisor?
Den nuvarande gränsen för revisionsplikt innebär att ett privat aktiebolag vars verksamhet under två räkenskapsår når upp till minst två av följande tre kriterier måste anlita en godkänd eller auktoriserad revisor:

  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning,
  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning,
  • fler än 3 anställda (i medeltal).

•••

Utredningen har analyserat fler aspekter än revisionsplikten. Läs utredningen i sin helhet: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/07/sou-202334/

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023 

Text: Anette Norling
Bild: Scott Graham, Unsplash

Gränsvärden för revision utreds

En utredning om revisionsplikten har nyligen avslutats och en ny har precis påbörjats. Förespråkare för dagens gränsvärden talar om positiva konkurrensvillkor och preventiv effekt när det gäller ekonomisk brottslighet. Den andra sidan om ökade kostnader och mindre tillväxt.

Revisionsplikten infördes i Sverige i mitten på 1980-talet med argumenten att revision var till nytta för företagens ägare och att den har ett stort värde för skattekontroll och brottsbekämpning. 2010 avskaffades den för mindre aktiebolag för att förenkla administrationen och minska kostnaderna. Förhoppningen var att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till att företagen skulle växa och anställa fler.

Ökat förtroende och samhällsekonomisk vinst
Revision bidrar bland annat till ökat förtroende inom näringslivet och lägre transaktionskostnader, och både FAR, som är en branschorganisation för redovisning, revision och rådgivning, och Svenskt Näringsliv är överens om att det finns en samhällsekonomisk vinst med revision.

- Revision är en värdefull tjänst, framför allt för de bolag där ägande är skilt från ledning. Det är en del av fundamentet i en marknadsekonomi, säger Sofia Bildstein-Hagberg, expert finansiell rapportering på Svenskt Näringsliv.

- Revision bidrar till att säkerställa att man kan förlita sig på den information som finns, men också till konkurrensneutralitet eftersom vi får jämförbara förutsättningar, säger Therese Andersson, affärsområdeschef inom verksamhetsområdet Medlem på FAR.

När det gäller gränsen för revisionsplikt är de däremot inte överens. Svenskt Näringsliv hör till de som gärna ser en höjning av gränsvärdena så att de hamnar i paritet med majoriteten av länderna i EU. Sofia Bildstein-Hagberg påpekar att tröskelvärdena i EU är betydligt högre än i Sverige:

- Vi tycker inte att svenska företag ska omfattas av högre krav än vad som gäller i våra europeiska konkurrentländer om det inte finns särskilda skäl för det. Det handlar om konkurrensvillkor och företagens tillväxt.

På FAR ser man i stället stora risker vad gäller förtroendet för näringslivet om man höjer värdena, och enligt Therese Andersson blir det som att jämföra äpplen och päron när man likställer sig med andra europeiska länder.

- I Norden har vi många småföretag och annorlunda företagsstrukturer. Därför är det inte relevant att jämföra olika länder och konkurrensnackdelen väger inte upp motivet att höja gränsvärdena, säger Therese Andersson.

Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen
Den 30 juni 2021 presenterades utredningen ”Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen”. En fråga som utreddes var just gränsvärden för revisionsplikt. Utredningens rekommendation är att höja dagens gränsvärden till en nettoomsättning om 20 miljoner kronor, krav på balansomslutning på 20 miljoner kronor och krav på anställda om högst 9 personer, men att det inte finns tillräckligt med underlag för att lägga fram ett konkret lagförslag. Såväl FAR som Svenskt Näringsliv satt med som experter i utredningen.

- Jag och ett antal experter skrev ett särskilt yttrande där vi anför att frågan enligt vår bedömning är tillräckligt utredd och att utredningen därför hade underlag för att lägga fram ett lagförslag, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

FAR ställer sig däremot tveksam till utredningens bedömning.

- Vi anser inte att utredningen utrett frågan om höjda gränsvärden alls vilket också framgår i det särskilda yttrandet som vår expert lämnade. Till det förekommer även räknefel i underlagen, säger Therese Andersson.

Aktiebolag som brottsverktyg
Även Ekobrottsmyndigheten (EBM) satt med som expert i utredningen och är, liksom FAR, kritiska till utredningens förslag angående höjda gränsvärden. De menar att expertgruppen inte haft möjlighet att ta del av vare sig förslagen eller den färdiga texten gällande just tröskelvärdena.

- Oaktat att jag inte kunnat ta del av den färdiga texten delar jag inte utredningens uppfattning gällande ändrade gränsvärden för frivillig revision. Mitt ställningstagande grundar sig i att man har kunnat se stora negativa effekter på den ekonomiska brottsligheten efter införandet av gränsvärden för frivillig revision, skriver EBM:s expert Anna Ericsson.

I en rapport av myndigheten som publicerades 2016 påpekar man att det finns klara tecken på att aktiebolag som saknar revisor i högre utsträckning används som brottsverktyg i samband med ekonomisk brottslighet.

- Våra rapporter har syftat till att beskriva hur en del av den ekonomiska brottsligheten ser ut där aktiebolag i vissa fall har använts som brottsverktyg. EBM befarar att höjda gränsvärden för revisionsplikt utan att ersätta det med någon annan utomstående kontroll ökar risken för att fel och avsiktliga oegentligheter inte upptäcks, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på EBM.

Även hos konkursförvaltare finns en oro för vad en höjning av dagens gränsvärden kan leda till.

- Om man höjer dagens gränsvärden finns det anledning att tro att brottsanmälningarna kommer stiga, säger Louise Sjödahl, konkursförvaltare på Ackordscentralen.

Hon och hennes kollegor märker stor skillnad sedan revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades 2010, och ser att många av de anmälningar som revisorerna tidigare gjorde nu görs av konkursförvaltarna. De upplever också fler brister i bokföringen hos de företag som saknar revisor.

För att komma till rätta med ekonomisk brottslighet kan revision, med sin preventiva verkan, vara en del i en större verktygslåda, något som både FAR och EBM skriver under på. Svenskt Näringsliv är däremot mindre positiva till revisionens brottsförebyggande roll.

- Effektiva och proportionerliga myndighetskontroller är det man bör titta på i första hand. Det är olyckligt om myndighetsansvaret ersätts med krångliga regler för alla företag. Det finns en övertro kring revision som effektiv åtgärd för brottsprevention, säger Sofia Bildstein-Hagberg.

Ny utredning tillsatt
I december 2021 tillsattes utredningen ”Bolaget som brottsverktyg” (2021:115). Utredningen ska bland annat redovisa de för- och nackdelar som finns med nuvarande undantag från revisionsplikt och en återinförd revisionsplikt för små aktiebolag. Den ska även föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande av revisionsplikt.

- Det är bra att det görs en förutsättningslös utredning i frågan. Vi hoppas att man genomlyser frågan brett, inte bara utreder gränsvärden för revisionsplikten utan också andra kontrollformer för att säkerställa att aktiebolag inte används som brottsverktyg, säger Henrik Lundin.

•••

Vilka bolag behöver revisor?

Den nuvarande gränsen för revisionsplikt innebär att ett privat aktiebolag vars verksamhet under två räkenskapsår når upp till minst två av följande tre kriterier måste anlita en godkänd eller auktoriserad revisor:

  • mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning,
  • mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning,
  • fler än 3 anställda (i medeltal).

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Anette Norling
Bild: Unsplash