Bra att veta om näringsförbud

Rubicon har arbetat fram en informationsskrift med titeln ”Bra att veta om näringsförbud” som är tänkt att fungera som ett stöd för att bedöma om talan om näringsförbud ska anmälas till åklagare. Rubicon är ett samarbete mellan flera olika myndigheter och andra aktörer, däribland Ackordscentralen, som bekämpar konkursrelaterad brottslighet.

I det framtagna dokumentet påpekar man att näringsförbud är ett viktigt verktyg för att bekämpa ekonomisk brottslighet och för att förhindra oseriösa aktörer att agera inom ramen för näringsverksamhet. Informationsskriftens syfte är att ge framför allt konkursförvaltare fördjupade kunskaper om näringsförbud och därigenom öka möjligheterna att i konkursärenden identifiera sådana personer som kan komma i fråga för ett näringsförbud.

I dokumentet tar man upp följande delar; Personer som kan komma i fråga för ett näringsförbud, Grunder för näringsförbud samt Gäldenärens kännedom om verksamheten. Man tar också upp Förvaltarens utredning och anmälan samt bifogar en detaljerad checklista att utgå ifrån.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Anette Norling
Bild: Pexels

Samverkan för bekämpning av konkursrelaterad brottslighet

Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket, Ackordscentralen och Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet har sedan många år tillbaka samverkat i ett organ kallat ”Rutiner brottsutredningar i konkurs” (RUBICON).

Under december 2021 bildade RUBICON en styrgrupp bestående av en representant från varje samverkanspart. Styrgruppen beslutade att genomföra följande tre samverkansaktiviteter under 2022:

  1. Förfarandet för avregistrering av styrelseledamöter i aktiebolag.
  2. Handledning för konkursförvaltare och rekonstruktörer vid beslut om lönegaranti.
  3. Inventering av initiativ för ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter och andra aktörer med myndighetsliknande uppgifter.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2022

Text: Hans Ödén
Bild: Gabrielle Henderson/Unsplash

Webbinarium med RUBICON

RUBICON (Rutiner brottsutredningar i konkurser) – en samverkan mellan Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Ekobrottsmyndigheten (EBM), Bolagsverket, Rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) och Ackordscentralen höll den 10 november 2021 ett webbinarium från Ackordscentralens lokaler.

Conny Svensson och Clas Engren, från Skatteverket berättade om omställningsstödet, som 120 000 företag har ansökt att få med ett totalt belopp om 19 miljarder. Hittills har 15,5 miljarder utbetalats. Syftet med omställningsstödet är att täcka företagens fasta kostnader. För att erhålla ett stöd med mer än 100 000 kr krävs det att företaget kan presentera ett revisorsintyg, som intygar lämnade uppgifter om omsättning, kostnader etc. Skatteverket, som genomför efterkontroller av utbetalda stöd, är skyldigt att göra en anmälan om brott om företaget har lämnat oriktiga uppgifter. Hittills har Skatteverket gjort 400 brottsanmälningar. Den vanligaste oriktiga uppgiften rör storleken av de fasta kostnaderna.

EBM om omställningsstödsbrott och penningtvättslagen
Henrik Faager på EBM, som utreder omställningsstödsbrott, uppgav, att av de mottagna 400 anmälningarna har endast 15 blivit lagförda. En stor del av anmälningarna blir avskrivna på grund av att de misstänkta saknar uppsåt. Fängelse i högst två år ingår i straffskalan, men praxis är villkorlig dom kombinerad med dagsböter.

Magdalena Vaeren, som är åklagare på EBM, berättade om penningtvättslagen och de två brotten penningtvättsbrott och näringspenningtvätt samt redogjorde hon för ett exempel på ett vanligt tillvägagångssätt där sådana brott förekommer.

Brottsanmälningar från konkursförvaltare
Det kanske mest intressanta för deltagande konkursförvaltare var Olof Kronlunds redovisning av EBM:s projekt om vad som händer med brottsanmälningar från konkursförvaltare. Projektet har följt upp 300 anmälningar under 2020. Av konkursförvaltarnas ingivna anmälningar leder 39 procent till att förundersökning inte inleds. De vanligaste skälen till varför lagföring inte sker är den särskilda åtalsprövningen, som bland annat ringa bokföringsbrott innefattar, samt den så kallade mängdrabatten, enligt vilken den misstänkte redan är dömd för ett brott och där straffet för nya brottet skulle ingå i det redan utdöma straffet. Vidare finns det riktlinjer från Riksåklagaren, vilka anger att åklagaren ska avstå från att utreda mindre brott om det finns grövre brott som den misstänkte kan lagföras för.

Lönegarantimissbruk
Hela eftermiddagen ägnades åt lönegarantimissbruk. Rebecca Jidah och Anders Thulin från Tillsynsmyndigheten i konkurser har ingått i en arbetsgrupp som har syftat till att motverka missbruk av lönegarantin. Under 2020 utbetalades 3,2 miljarder i lönegaranti. Beloppet kommer minska under 2021 till cirka 1,4 miljarder. De angav vilka faktorer som kan möjliggöra felaktiga utbetalningar samt vilka varningssignaler konkursförvaltare och rekonstruktörer bör uppmärksamma. De har också kunnat konstatera stora brister hos de rekonstruktörer som inte också är verksamma som konkursförvaltare.

Advokaten Emma Berglund-Uväng redogjorde för en lönegarantihärva i några bolag för vilka hon var konkursförvaltare samt vilka åtgärder hon hade vidtagit innan hon anmälde bedrägerierna.

Slutligen berättade åklagaren Erik Wendeby om sitt arbete i processen mot 47 åtalade för lönegarantibedrägerier. Härvan bestod av nio bolag med 16–28 personer i varje bolag. I genomsnitt hade de erhållit lönegarantiersättningar med 100 000 kr per person. De dömdes för bedrägerier eller penningtvättsbrott till fleråriga fängelsestraff.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2021

Text: Hans Ödén
Bild: Unsplash