Skilj mellan avräkning och kvittning
Vad ligger till grund för Skatteverkets beslut kring avräkning och kvittning vid företagsrekonstruktioner? Svar: bestämmelser i flera lagar, där skatteförfarandelagen har en särställning.
Micael Zingmark, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, får ibland frågor om hur verkets praxis ser ut vid företagsrekonstruktioner där staten finns med som borgenär. Hur fungerar regelverket kring avräkning och kvittning? Finns det risk för att statens agerande försvårar det övergripande genomförandet av en rekonstruktion?
- Vi tycker att det befintliga lagstödet är tydligt, men vi är medvetna om att reglerna kan verka snåriga. Ett av skälen är att det handlar om bestämmelser i flera lagar. Ibland gäller det avräkning inom skattekontot, ibland om avräkning enligt avräkningslagen och ibland om kvittning enligt lagen om företagsrekonstruktion. Ibland handlar det i stället om kvittning med stöd av allmänna principer. I den allmänna debatten är det inte ovanligt att alltihop kallas för ”kvittning”, men det ska alltså skiljas från ”avräkning”, framhåller Micael Zingmark.
Vilka är nyckelbestämmelserna i dessa sammanhang?
- Den lag som har en särställning när det gäller skatter är skatteförfarandelagen, SFL. År 2008 kom det en dom från kammarrätten i Stockholm som har blivit vägledande på området. Om det under en rekonstruktion har uppkommit mervärdesskatt som företaget ska få tillbaka har Skatteverket rätt att göra en avräkning mot gamla skattekontoskulder. Om SFL inte kan tillämpas ska det i andra hand göras en avräkning av skattekontoöverskottet enligt avräkningslagen, AvrL. Om det även efter detta finns ett överskott på skattekontot kan det bli aktuellt med kvittning. Situationer då både avräkning och kvittning kan aktualiseras är till exempel vid skuldsanering, konkurs eller företagsrekonstruktion.
Kan du ge ett exempel?
- Ja, låt säga att vi har ett rekonstruktionsbolag som i sin ryggsäck har gamla skatteskulder till staten. Om det då visar sig att bolaget får tillbaka kanske 100 000 kronor i form av moms som dyker upp som en tillgång på skattekontot kanske bolaget och rekonstruktören tänker att ”vad bra, nu underlättas rekonstruktionen”. Men med största sannolikhet kommer pengarna i stället att gå till Skatteverket. Det är ett exempel på hur avräkningsregeln i skatteförfarandelagen fungerar.
Stämmer det att staten kan kvitta ett överskott på skattekontot mot en utbetald lönegaranti?
- Ja, Skatteverket har samma rätt som andra borgenärer att tillämpa kvittningsmöjligheterna i lagen om företagsrekonstruktion. I likhet med vad som gäller vid konkurs kan Skatteverket kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot till exempel en regressfordran på utbetald lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före ansökan om rekonstruktion.
I vilken grad finns det risk för godtycklighet i Skatteverkets bedömningar kring avräkning och kvittning?
- Lika fall ska behandlas lika, oavsett var i landet du bor eller vilken typ av företag du driver. Jag känner knappt till något ärende där vi har fått kritik för våra beslut efter det att vi fick domstolspraxis. Från Skatteverkets sida tycker vi nog att våra riktlinjer är heltäckande och tydliga. Totalt har vi 30–40 handläggare inom det här området, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, plus experter och specialister på rättsavdelningen. På vår hemsida finns den vägledning som vi förmedlar till våra handläggare och andra intresserade.
Text: Lena Lidberg
Foto: Skatteverket
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019