Jämställdheten i svenska styrelser stagnerar

Årets styrelsekartläggning av Almi visar på stiltje i de svenska bolagens styrelser när det kommer till jämställdhet. Utvecklingen har stagnerat och sedan förra året är det enbart andelen kvinnliga vd:s som har ökat, från 14 till 15 procent.

Almi har sedan 2013 genomfört sin styrelsekartläggning, och under de elva år som har gått sedan första mätningen har utvecklingen gått sakta framåt för att i år stagnera. Det är samma andel kvinnor i företagens styrelser som förra året, 21 procent. När det gäller andelen företag med jämställda styrelser är den siffran också samma som förra året, 16 procent. Även på ordförandesidan står det stilla, andelen kvinnliga ordförande är fortfarande på 15 procent. Den enda siffran som stigit sedan förra året är andelen kvinnliga vd:ar, som har ökat från 14 till 15 %.

Anna Lundmark Lundbergh, vd för Almi Värmland och ansvarig för styrelsekartläggningen, känner en viss frustration över årets resultat.

– Stagnation är absolut inte bra men vi ska ha med oss att antalet bolag och ledamöter har ökat sedan 2023. Även om det fortsatt bara är 16 procent av bolagen som har jämställda styrelser så har det blivit 753 fler jämställda bolag, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Långt kvar till jämställdhet
Efter förra årets kartläggning prognostiserade man att det skulle dröja till 2050 innan vi når jämställdhet i styrelserummet, men med årets resultat så kommer det att ta längre tid än så. En studie av professor Malin Malmström visar att företag med jämställda styrelser har såväl högre vinst som större omsättning. Tittar man på Almis senaste kartläggning betyder det att 84 procent av företagen med minst två ordinarie ledamöter missar möjlighet till ekonomisk tillväxt.

– Det behövs en insikt om nyttan med styrelsearbete för att öka företagets konkurrenskraft och tillväxt. Jämställdhet ger en bredare förståelse för kundernas behov. Forskning säger också att kreativiteten ökar och att frågeställningar blir mer genomarbetade genom en större bredd av perspektiv vilket också ökar kvaliteten i besluten och ger en ökad innovationskraft, säger Anna Lundmark Lundbergh.

Lika väljer lika
Även om forskningen visar på stora fördelar med jämställda styrelser visar den också att vi har lättare att samarbeta med personer som liknar oss själva. En kvinna som vd respektive styrelseordförande har enligt Almis rapporter visat sig främja en jämställd styrelse. Även kvinnor i valberedningen har stor betydelse för antalet kvinnor i styrelsen, något som Eva Halvarsson, vd för Andra AP-fonden, konstaterade i en intervju med Dagens Nyheter. Anna Lundmark Lundbergh håller med:

– Den statistik vi har tagit fram visar att fler kvinnor rekryteras om fler kvinnor är involverade. Dock ska vi komma ihåg att det är få små- och medelstora bolag som har valberedningar. Dessa företag behöver i stället nyttja andra strukturer där de når kvinnor.

StyrelseAkademien lyfter vikten av mångfald
På StyrelseAkademiens utbildningar pratar man aktivt om vikten av mångfald och dess inverkan på företagets resultat, men framför allt om styrelsens värdeskapande roll i bolaget. Kursdeltagarna spänner från ägare och redan aktiva styrelsearbetare till de som är nya inom området, och fördelningen mellan män och kvinnor är relativt jämn.

– Vi är trygga med att vi gör en insats för att utveckla kvinnliga styrelseledamöter. Det är mycket positivt att få in fler kvinnliga ledamöter i styrelser men jag vill bredda detta och hellre prata om mångfald än om jämställdhet, säger StyrelseAkademiens ordförande Svante Forsberg.

För att underlätta rekrytering av nya styrelseledamöter planerar StyrelseAkademien inom kort att lansera ett nytt rekryteringsverktyg som är mycket bredare än det traditionella rekryteringsmönstret som ofta resulterar i att ”lika väljer lika”. Med det nya verktyget vill de underlätta att hitta en större grupp som kan bli aktuella för ett uppdrag.

– Vi vet att man med en ordentlig research kan hitta potentiella ledamöter som man inte har förstått att man varken vill ha eller behöver, menar Svante Forsberg.

Vikten av ett aktivt styrelsearbete
Antalet företag växer varje år och så även antalet styrelseledamöter. Fortfarande väljer ändå nästan hälften av alla ägare att inte jobba aktivt med styrelsearbetet. Anna Lundmark Lundbergh återkommer till att man först och främst måste inse nyttan med ett aktivt styrelsearbete, och Svante Forsberg håller med:

– Många ägare förstår inte vikten av ett aktivt styrelsearbete och eftersom det är ägarna som utser styrelsen så är det där man måste börja, säger Svante Forsberg.

Han lyfter också vikten av att få in fler kvinnor som har suttit på tyngre befattningar i styrelser och till exempel varit företagsledare. Det leder till en helhetssyn som ger ett bredare perspektiv.

– Ska du vara en bra styrelsearbetare behöver du ha ett bredare perspektiv. Trenden är också att styrelseledamöter måste vara mer genereralister med bred kunskap och erfarenhet, expertkunskap är inte lika viktigt idag med de omvärldsutmaningar vi lever med, menar Svante Forsberg.

 

Tips från Anna Lundmark Lundbergh!

Så lyckas du med ökad jämställdhet i styrelsearbetet:

  • Insikt – Om du inte ser nyttan redan så är tipset att du nyfiket spanar in kraften och styrkan med ett aktivt och jämställt styrelsearbete.
  • Attrahera & rekrytera – Identifiera vad du vill ha för sökande utifrån företagets behov. Fundera över vad du kommunicerar kring bolaget. Kommunicera rätt för att nå ut till den målgrupp som du önskar.
  • Rätt struktur och kultur – Inkludering händer inte av sig självt. Skapa en miljö och struktur där alla kan bidra och allas kompetens används.

 

•••

Definitionen på jämställdhet enligt Jämställdhetsmyndigheten är när fördelningen mellan kvinnor och män i en organisation är minst 40/60 procent.

•••

De bolag som varit med i Almis undersökning innehar kriterierna minst 5 miljoner i omsättning och/eller minst 5 anställda samt minst 2 ordinarie ledamöter. De var vid mättillfället 121 930 stycken.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024

Text: Anette Norling
Bild: Almi

 

Advisory boards gör det svårare att rekrytera styrelseledamöter

En advisory board erbjuder expertråd till företag och organisationer men utan det personliga ansvar som en formell styrelse har. När antalet företag som anlitar advisory boards ökar menar Håkan Broman, vd på Styrelseakademien, att den svenska bolagsstyrningsmodellen är på väg att urholkas.

Alla aktiebolag i Sverige måste ha en styrelse som består av minst en styrelseledamot och en styrelsesuppleant. Styrelsearbetet regleras av flera lagar som till exempel aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bokföringslagen och skatteförfarandelagen. Tidigare kunde styrelseledamöter fakturera för sina uppdrag men 2017 tog det stopp, då Högsta förvaltningsdomstolen fastslog att styrelsearvode ska beskattas som inkomst av tjänst. Sedan dess har framväxten av så kallade advisory boards ökat och enligt undersökningar* har 1 av 3 styrelsearbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i advisory boards.

– Före 2017 så hörde man nästan aldrig talas om förekomsten av advisory boards men efter det så har det blommat upp, säger Styrelseakademiens vd Håkan Broman.

Transparens, tydlighet och personligt ansvar
En advisory boards roll är ge expertråd och bidra med kompetens till företag men har inte det formella ansvar som en vanlig styrelse har. Håkan Broman menar att styrelsen i många fall blir en marionett när de egentliga besluten diskuteras och fattas i en advisory board och att detta urvattnar den svenska bolagsstyrningsmodellen.

– Modellen bygger på transparens, tydlighet och personligt ansvar, men när ett företag anlitar en advisory board vet jag som kund inte längre vem jag gör affärer med och vem som fattar besluten. En advisory board har inte heller något personligt ansvar, säger Håkan Broman.

Lagändring krävs
Ur ett rent juridiskt perspektiv tror däremot inte Rolf Dotevall, professor emeritus vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet och även ledamot i Stiftelsen Ackordscentralens styrelse, att framväxten av advisory boards kan hota den svenska bolagsstyrningsmodellen.

– Det har jag svårt att se eftersom aktiebolagslagens ansvars- och organisationsmönster är fast och tvingande. Under alla år som jag har sysslat med de här frågorna så har det dykt upp olika typer av företeelser men grundstrukturen står fast och det krävs en lagändring för att den ska rubbas, menar Rolf Dotevall.

Det faktum att styrelsearvode numera måste beskattas som inkomst av tjänst är problematiskt såväl ur ett arbetsrättsligt som ett skatterättsligt perspektiv och rimmar inte med aktiebolagslagen enligt Håkan Broman. Arbetsrättsligt bygger inkomst av tjänst på att man har en anställning men för en styrelseledamot finns det ingen reglerad anställning. Sett ur ett skatterättsligt perspektiv bedriver styrelseledamöter en bolagiserad verksamhet och de bör därför kunna ta betalt på samma sätt som till exempel en advokat.

– Ur ett aktiebolagslagsrättsligt perspektiv så bygger det på att du som styrelseledamot har ett personligt ansvar för rollen och det har du inte när du får inkomst av tjänst, säger Håkan Broman.

Personligt ansvar kvarstår
Det personliga ansvar som en styrelseledamot har står emellertid fast även om styrelsen i princip är passiv och överlåter besluten åt en advisory board.

– Formellt kan man inte ansvarsbefrias som styrelseledamot. Är man utsedd till styrelseledamot har man alltid det primära ansvaret. Domstolarna och Skatteverket går strikt på de lagar som gäller, menar Rolf Dotevall.

En medlem av en advisory board kan emellertid bli skadeståndsskyldig om den personen har en ställning som i praktiken överensstämmer med en styrelseledamot samtidigt som den utsedde styrelseledamoten bara är en marionett. Då finns ett ansvar för vårdslöshet enligt allmänna regler om uppdragstagare.

– Medlemmen kan också göras ansvarig mot bolaget vid oaktsamhet enligt allmänna regler om uppdragstagare, fastslår Rolf Dotevall.

Det finns inga register över hur vanligt det är att företag anlitar advisory boards men Styrelseakademien hör om detta från i stort sett alla delar av landet. En effekt av att fler styrelsearbetare växlar över till att arbeta inom advisory boards är att många företag har stora problem att rekrytera rätt personer till styrelsen. Enligt undersökningar* anser sig hela 76 procent av företagen att det har blivit svårare att rekrytera ledamöter.

Associationsrättens ansvarsmodell kringgås
Kollegiet för svensk bolagsstyrning har länge varnat för att lagstiftaren kringgår associationsrättens ansvarsmodell och i stället ålägger styrelseledamöter och vd ett personligt ansvar för att bolaget ska uppfylla en mängd olika krav.

– De höga kraven medför att vi mister en mängd kompetenta personer som inte vill riskera den karriär man byggt upp genom att sätta sig in en styrelse, menar Björn Kristiansson som är verkställande ledamot och ansvarig för Kollegiets sekretariat.

Han fortsätter:

– Att det dessutom finns en skillnad i beskattning mellan styrelseledamöter och advisory boards är uppenbarligen högst skadligt för rekryteringen av styrelseledamöter.

För- och nackdelar
Kollegiet för svensk bolagsstyrning har inga synpunkter på advisory boards i sig och anser att det finns både för- och nackdelar. Nackdelen är att en ledamot i en advisory board till skillnad från en vd eller styrelse inte har något ansvar gentemot ägare och andra intressenter. Fördelen är att en erfaren riskavert person kan erbjuda sin kunskap till bolaget utan att behöva axla ansvar och risk för sanktioner.

– Men om syftet är att kringgå aktiebolagslagens och övriga regelverks ansvarssystem, genom att den ”riktiga” styrelsen och företagsledningen agerar genom en advisory board, så är det uppenbarligen negativt, säger Björn Kristiansson.

Utan att ha några exakta data så är Håkan Broman av uppfattningen att framväxten av advisory boards på sikt kan påverka företagens resultat.

– Ett personligt ansvar för råd och dåd innebär sannolikt en bättre prestation. En aktiv, offentlig och ansvarstagande styrelse med rätt personer ger förutsättningar för nya perspektiv och nya modeller. Det är väldigt viktigt för ett företags fortlevnad och överlevnad, säger Håkan Broman.

*I april 2022 genomfördes två undersökningar av Styrelseakademien respektive Företagarna.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024

Text: Anette Norling
Bild: Styrelseakademien

Högre vinst och ökad omsättning med jämställd styrelse

En jämställd styrelse leder till högre vinst och ökad omsättning. Det visar en studie gjord vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Almi. Siffror från Almi visar samtidigt att antalet jämställda styrelser i Sverige ökar väldigt långsamt.

Enligt Jämställdhetsmyndigheten kan en grupp ses som jämställd om fördelningen mellan kvinnor och män är 40/60 procent eller jämnare. Utifrån den siffran kan enbart 16 % av de svenska företagens styrelser klassas som jämställda enligt Almi, och utvecklingen går minst sagt trögt. Sedan 2013 har antalet jämställda styrelser ökat med endast 3 %.

Högre lönsamhet och större omsättning
Professor Malin Malmströms studie Könsdiversifiering i bolagsstyrelser och företagsprestation visar att företag med jämställda styrelser har såväl högre vinst som större omsättning än företag med ojämställda styrelser. Sambanden gäller även när alternativa förklaringar läggs till i analysen, som bransch, om vd:n är man eller kvinna, om företaget ingår i koncern eller ej, samt antal anställda. Studien bygger på statistik från 2013, och nu har Malin Malmström presenterat en uppföljande studie baserad på data från 2016–2018 som bekräftar resultatet från i fjol.

- Jag är inte förvånad. Tittar man på forskning visar den att grupper som är mer olika varandra når bättre resultat eftersom man har olika erfarenheter och olika referensramar. Man får ett bättre beslutsfattande när man tar hänsyn till fler perspektiv, säger Malin Malmström.

En mer heterogen styrelse med olika kompetenser, olika kön och olika bakgrund, leder till diskussioner med mer motstånd. Det bidrar till att besluten kan ta längre tid och att man dessutom måste lära sig att hantera konflikter.

- Komplexiteten ökar men man blir mer varsam att de beslut som fattas är de strategiskt rätta valen. Fördelen med en homogen styrelse är att det blir smidigt och enkelt att fatta beslut, men enkelheten blir på bekostnad av både vinst och omsättning. Min rapport visar att ojämn könsfördelning medför försummade möjligheter till makroekonomisk tillväxt, säger Malin.

Lika söker lika
En anledning till den långsamma ökningen av jämställda styrelser är principen ”lika söker lika”, att man tenderar att rekrytera personer av samma kön. Något som beror på att vi trivs med att umgås med personer som påminner om oss själva. Ulrika Spåls som är vd för StyrelseAkademien bekräftar detta.

- I styrelsesammanhang har man historiskt sett rekryterat mycket i sina nätverk, och nätverken är ofta väldigt lika en själv. StyrelseAkademien vill bredda de här nätverken, och av våra 8 000 medlemmar är nästan 40 procent kvinnor, säger Ulrika Spåls.

Det är en sak att jobba med jämställdhet men Ulrika Spåls vill att vi lägger till mångfald och inkludering också, så att förutsättningarna finns för att lyckas.

- Det är viktigt att vi har fungerande jämställda grupper där alla får bidra och där vi inkluderar alla kompetenser. Alla måste få plats och få lika mycket sändningstid. Hade vi varit bättre på det hade arbetet med jämställdhet gått fortare, säger Ulrika.

Men hur ska man gå till väga för att få till en mer jämställd styrelse? Enligt Ulrika Spåls handlar det om att bestämma sig för att man verkligen vill göra förändringen och samtidigt se nyttan. Forskning är en viktig del av detta, att vi ser svart på vitt att det är lönsamt med jämställda styrelser.

- Alla styrelser vill självklart göra sitt företag lönsamt, men det krävs en tydligare kravställning från ägarna för att få till mer jämställda styrelser, anser Ulrika.

...

De bolag som har undersökts har alla en omsättning på minst 5 miljoner kronor, minst två ordinarie ledamöter och minst 5 anställda. Företag med endast en styrelseledamot antas inte ha ett aktivt styrelsearbete. Det betyder att 58 675 företag har analyserats och det är dessa som ligger till grund för studiens resultat.

...

StyrelseAkademiens tips till företag som vill arbeta med mer jämställda styrelser

  1. Frågan börjar hos ägaren med en tydlig kravspecifikation, att man kräver fokus på jämställdhet på styrelsenivå.
  2. Valberedningen är en viktig spelare i jämställdhetsfrågan eftersom det är där styrelsen bemannas. Nyckeln är att ha god insyn och förståelse för företaget, både nu och framåt.
  3. Viktigt med en neutral kravspecifikation på vilken kompetens som söks. Man kan alltid säga att man vill ha en kandidat av båda könen.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2022

Text: Anette Norling
Bild: Krakenimages, Tomas Bergman, Stefan Tell

Nytt förslag från StyrelseAkademien kan öppna för fakturering av styrelsearvoden

StyrelseAkademien har skickat in en hemställan om lagändring till regeringskansliet. Syftet med förslaget är att återigen göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera för styrelsearbete genom bolag. 
– Det här är en viktig fråga både för styrelseproffs som yrkesgrupp och för svenskt näringsliv. Vill vi ha tillväxt måste vi ha kompetenta styrelseledamöter som driver bolag framåt, säger StyrelseAkademiens vd Maria Öhman.

Bakgrunden till föreningens förslag är att tolkningen av skattereglerna för styrelsearvoden förändrades i juni 2017. Då kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kastade om skattereglerna för styrelsearvoden. Tidigare har styrelseproffs kunnat fakturera från egna bolag och därmed haft möjlighet att genom bolaget exempelvis teckna tjänstepensionsavtal och sjukförsäkring samt göra avdrag för arbetsrelaterade kostnader. Men den möjligheten har HFD satt stopp för. Domstolen anser att styrelseledamöters ansvar är personligt och att arvodet därför måste beskattas som inkomst av tjänst.

Nio av tio styrelseproffs tar färre uppdrag
StyrelseAkademien gjorde våren 2018 en undersökning som visade konsekvenserna av de nya reglerna: att nio av tio styrelseproffs kommer att ta färre styrelseuppdrag på grund av förbudet mot att fakturera arvodet från eget bolag.

– Vi såg också att det här främst drabbar mindre företag, att det slår hårdare mot kvinnor samt att det har uppstått en förskjutning där strategiska beslut som tidigare avhandlats i styrelsen nu alltmer tas i rådgivande råd. Det innebär att beslutsfattandet flyttar utanför den norm- och lagreglerade styrelsen, säger Maria Öhman.

Tillägg i inkomstskattelagen ska öppna för fakturering
StyrelseAkademien vill genom sitt förslag åter göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera styrelsearvoden från eget bolag.

– Vi vill komplettera inkomstskattelagen med en mening som säger att enbart det förhållande att ett uppdrag är av personlig natur inte ska utgöra hinder för att det ska anses vara näringsverksamhet, säger Maria Öhman.

Det är nämligen det här med att styrelseuppdrag klassas som verksamhet av personlig natur som är knuten. I aktiebolagslagen stadgas att endast fysisk person kan utföra styrelseuppdragsverksamhet. Det har använts som argument för att styrelsearvoden inte ska få faktureras.

– Vi anser att styrelseuppdrag ska vara ett personligt uppdrag och samtidigt kunna bedrivas som näringsverksamhet, säger Maria Öhman. Läkare, advokater, revisorer och musiker är exempel på andra yrkesgrupper som bedriver verksamhet som är av personlig natur, men som ändå får bedriva näringsverksamhet. Det är högst inkonsekvent.

StyrelseAkademiens förslag på komplettering av inkomstskattelagen lyder i sin helhet:
”Det förhållande att ett uppdrag är av personlig natur eller baserat på en fysisk persons personliga arbetsinsatser ska inte utgöra hinder mot att uppdragstagaren anses bedriva näringsverksamhet.”

Förslaget har arbetats fram av jurister på Advokatfirman Lindahl AB i samarbete med StyrelseAkademien.

På styrelseakademien.se hittar du mer information om StyrelseAkademien och deras arbete.

 

Text: Ulrika Bremberg
Foto: Stefan Tell

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019