Nytt förslag från StyrelseAkademien kan öppna för fakturering av styrelsearvoden

StyrelseAkademien har skickat in en hemställan om lagändring till regeringskansliet. Syftet med förslaget är att återigen göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera för styrelsearbete genom bolag. 
– Det här är en viktig fråga både för styrelseproffs som yrkesgrupp och för svenskt näringsliv. Vill vi ha tillväxt måste vi ha kompetenta styrelseledamöter som driver bolag framåt, säger StyrelseAkademiens vd Maria Öhman.

Bakgrunden till föreningens förslag är att tolkningen av skattereglerna för styrelsearvoden förändrades i juni 2017. Då kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som kastade om skattereglerna för styrelsearvoden. Tidigare har styrelseproffs kunnat fakturera från egna bolag och därmed haft möjlighet att genom bolaget exempelvis teckna tjänstepensionsavtal och sjukförsäkring samt göra avdrag för arbetsrelaterade kostnader. Men den möjligheten har HFD satt stopp för. Domstolen anser att styrelseledamöters ansvar är personligt och att arvodet därför måste beskattas som inkomst av tjänst.

Nio av tio styrelseproffs tar färre uppdrag
StyrelseAkademien gjorde våren 2018 en undersökning som visade konsekvenserna av de nya reglerna: att nio av tio styrelseproffs kommer att ta färre styrelseuppdrag på grund av förbudet mot att fakturera arvodet från eget bolag.

– Vi såg också att det här främst drabbar mindre företag, att det slår hårdare mot kvinnor samt att det har uppstått en förskjutning där strategiska beslut som tidigare avhandlats i styrelsen nu alltmer tas i rådgivande råd. Det innebär att beslutsfattandet flyttar utanför den norm- och lagreglerade styrelsen, säger Maria Öhman.

Tillägg i inkomstskattelagen ska öppna för fakturering
StyrelseAkademien vill genom sitt förslag åter göra det möjligt för styrelseledamöter att fakturera styrelsearvoden från eget bolag.

– Vi vill komplettera inkomstskattelagen med en mening som säger att enbart det förhållande att ett uppdrag är av personlig natur inte ska utgöra hinder för att det ska anses vara näringsverksamhet, säger Maria Öhman.

Det är nämligen det här med att styrelseuppdrag klassas som verksamhet av personlig natur som är knuten. I aktiebolagslagen stadgas att endast fysisk person kan utföra styrelseuppdragsverksamhet. Det har använts som argument för att styrelsearvoden inte ska få faktureras.

– Vi anser att styrelseuppdrag ska vara ett personligt uppdrag och samtidigt kunna bedrivas som näringsverksamhet, säger Maria Öhman. Läkare, advokater, revisorer och musiker är exempel på andra yrkesgrupper som bedriver verksamhet som är av personlig natur, men som ändå får bedriva näringsverksamhet. Det är högst inkonsekvent.

StyrelseAkademiens förslag på komplettering av inkomstskattelagen lyder i sin helhet:
”Det förhållande att ett uppdrag är av personlig natur eller baserat på en fysisk persons personliga arbetsinsatser ska inte utgöra hinder mot att uppdragstagaren anses bedriva näringsverksamhet.”

Förslaget har arbetats fram av jurister på Advokatfirman Lindahl AB i samarbete med StyrelseAkademien.

På styrelseakademien.se hittar du mer information om StyrelseAkademien och deras arbete.

 

Text: Ulrika Bremberg
Foto: Stefan Tell

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Återkommande ämnen under Insolvensrättsligt Forum

Vid de femton Insolvensrättsliga Forum som hållits sedan 1990, har ett antal ämnen återkommit vid flera tillfällen.

Insolvensrättsligt Forum har genom att understödja insolvensrättslig debatt och forskning, val av forumens ämnen och deltagarnas breda representation, påverkat lagstiftningen samt haft betydelse som rättskälla och inspirationskälla. Även om det kan vara svårt att hålla isär påverkan av debatten i forumet från påverkan av enskilda personers insatser, kan interaktion mellan forumet och lagstiftningsprocessen konstateras.

Ständigt aktuella frågor

Rekonstruktion av insolventa företag
1988 tillsattes en Insolvensutredning för att analysera behov och förutsättningar för ett rekonstruktionsinstitut efter internationell förbild. Rekonstruktion av insolventa företag var det första ämnet på det första forumet 1990. Ämnet har sedan dess varit uppe på agendan vid ett flertal tillfällen, bland annat under punkterna ”Förmånsrätt och företagsrekonstruktion” 1999, och ”Offentligt ackord” 2007. 2017 diskuterades temat igen under ”Aktuella frågor rörande företagsrekonstruktion”. ”EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering” diskuterades under årets forum eftersom en överenskommelse har träffats mellan rådet och parlamentet om rubricerade direktiv. Det är nu föremål för språklig översyn och översättning och väntas träda i kraft i april 2019. Vad gäller rekonstruktion, inklusive ett samlat insolvensförfarande, har forumet påverkat och bidragit till att ett antal grundläggande principer inom rekonstruktionsrätten fått rättspolitiskt gehör.

Abandonering av egendom från konkursbo
När ämnet diskuterades vid 1997 års forum blev det allmänt känt och lanserat som ett särskilt institut inom konkursrätten. Mikael Möller menar i skriften ”Insolvensrättsligt forum 2009” att det var först då som konceptet abandonering lades fast i nutida svensk rätt. Ämnet har sedan återigen diskuterats vid 1999 års forum under ämnet ”Konkurs och miljöansvar”. Det var även föremål för diskussion 2001 (”Lagstiftningsstopp på Justitiedepartementet”) samt 2005 (”Konkurs och processer”).

Styrelseansvar
Har upprepade gånger diskuterats under forumen, senast i år under temat ”Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion”. Ämnet stod även på agendan 2017 då ”Styrelsens plikter och ansvar vid sannolikhet för insolvens” diskuterades. 2011 behandlades utvecklingslinjer i rättspraxis avseende företrädaransvar enligt aktiebolagslagen och skattebetalningslagen.

Diskussionspunkter vid 2019 års forum var:

  • Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion
  • EU-direktivet om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering
  • Luriga ackordsfrågor

Källor: ”Insolvensrättsligt forum 2009”, Redaktör Mikael Möller, iUSTUS Förlag, samt program för forum till och med 2019.

Text: Lotta Hovhammar • Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

 

Ackordscentralen bjöd in styrelsenätverket Boarding For Success

Ackordscentralen bjöd den 20 november in styrelsenätverket Boarding For Success (BFS) till sitt kontor på Strandvägen i Stockholm.

Koncernchef och vd Mikael Kubu samt juristerna Louise Sjödahl och Anna Engman informerade såväl om vilka krav som aktiebolagslagen ställer på styrelsen och vad styrelsen kan göra för att förhindra att företaget hamnar på obestånd, som sätten att rekonstruera bolag och därvid prak­tiska exempel. Kvällen inleddes med en enklare förtäring och dryck, och avslutades med trivsamt mingel och nätverkande.

BFS:s vision är att vara Sveriges vas­saste styrelsenätverk, och vill synliggöra olika kompetenser som kan behövas under företagets olika faser. Med bredden i sitt nätverk kan de erbjuda rätt kompetens till startups, ägarledda och noterade bolag.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

 

Har styrelsen en plikt att försätta bolaget i konkurs?

Av 29 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att en styrelseledamot som varit oaktsam kan bli ansvarig mot bolaget eller, om bolaget försatts i konkurs, mot konkursboet. Någon regel i aktiebolagslagen som uttrycker en plikt för styrelsen att försätta bolaget i konkurs då det blivit insolvent finns inte.

Även om ett uttryckligt lagstöd saknas anses det finnas en sådan plikt i svensk rätt. En sådan plikt kan motiveras av den lojalitetsplikt mot bolaget som varje styrelseledamot har. Denna plikt innebär i korthet att styrelsen ska verka i aktieägarnas intresse. Då bolagets ekonomiska ställning kraftigt har försvagats och det finns en överhängande risk att bolaget blir insolvent måste styrelsen i stället prioritera bolagsborgenärernas intresse.

Styrelseledamot kan undvika ansvar
Styrelseledamot undviker att bli ansvarig mot konkursboet om bolaget försätts i konkurs när det blivit insolvent. Styrelseledamot undviker däremot inte ansvar i en motsvarande situation om bolaget inleder en företagsrekonstruktion såvida inget nytt kapital tillförs bolaget. Om rekonstruktionen lyckas utan att något kapital tillförs uppkommer självfallet inget ansvar.

Styrelseledamot undviker inte bara ett skadeståndsansvar gentemot konkursboet genom att försätta ett insolvent bolag i konkurs, utan även att drabbas av ett straffrättsligt ansvar för vårdslöshet mot borgenärer i 11 kap. 3 § brottsbalken. Styrelseledamot i ett bolag som är i den absoluta närheten av insolvens fortsätter verksamheten ”under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen” kan, om han eller hon varit grovt oaktsam, dömas till ansvar. Ansvar kan utkrävas även om styrelseledamot inte insåg att bolaget var på obestånd men hade skälig anledning att anta att så var fallet.

De hårt kritiserade reglerna i 25 kap. 13–18 §§ ABL om personligt ansvar vid kapitalförlust är inte relaterade till bolagets betalningsoförmåga utan till förhållandet mellan bolagets eget kapital och det registrerade aktiekapitalet. Ansvaret är ändå uttryck för att styrelsen på olika sätt måste vara aktiv när bolagets ekonomi är pressad.

The business judgement rule
Om verksamheten ändå drivs vidare trots att bolaget blivit insolvent eller befinner sig i den absoluta närheten av att bli det kan styrelseledamot emellertid undgå ansvar enligt vad som gäller enligt the business judgement rule. Det är en grundläggande aktiebolagsrättslig princip att det i all affärsverksamhet måste accepteras ett visst risktagande och att ansvar därför inte kan bli aktuellt vid misslyckade affärer. Någon frihet från ansvar för styrelseledamot enligt the business judgement rule blir knappast aktuell om ett bolag, som kan förmodas vara på obestånd, spenderar betydande tillgångar på verksamheter med osäkert utfall om finansieringen är oklar och konsekvenserna för bolaget är svåra att överblicka. I dessa fall är inte the business judgement rule till stor hjälp för den enskilde styrelseledamoten när det gäller att undgå ansvar.

Rolf Dotevall

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Ansvar för styrelse i aktiebolag

Man kan lätt förledas att tro att om man driver en verksamhet i ett aktiebolag har varken aktieägarna eller styrelsen något ansvar för bolagets förpliktelser. Många har dock bittert fått erfara att så inte är fallet. Det personliga ansvaret för vissa förpliktelser aktualiseras dock normalt först efter att ett bolag har blivit försatt i konkurs.

Det kanske allra vanligaste personliga ansvaret för styrelsen uppkommer när bolaget inte har betalat sina skatter och avgifter. För att personligt ansvar ska uppkomma förutsätter det enligt lagtexten uppsåt eller grov oaktsamhet från styrelsens sida. I praktiken är det dock fråga om något som närmast kan liknas vid ett strikt ansvar.

Uppsåt och grov oaktsamhet
Uppsåt är till exempel att utredningen visar att bolaget hade pengar på skattens förfallodag, men att betalningen ändå inte skedde. Styrelsen har då medvetet valt att inte betala skatterna. Grov oaktsamhet föreligger om styrelsen fortsatt verksamheten trots att den insett eller bort inse att det inte skulle finnas pengar på förfallodagen för att betala skatten. Det senare fallet är det som normalt åberopas av Skatteverket. Styrelsen undgår dock risk för personligt ansvar om bolaget ger in en ansökan om konkurs eller företagsrekonstruktion senast på skattens förfallodag.

Aktiebolagslagen reglerar
Styrelsen kan också bli personligt ansvarig enligt flera regler i aktiebolagslagen. Enligt den ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om styrelsen inte gör det kan den bli personligt ansvarig för skulder som uppkommer efter den tidpunkt då styrelsen borde ha upprättat den. För att aktieägaren ska bli personligt ansvarig vid bolagets kapitalbrist krävs det att han, med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation på grund av att till exempel aktiekapitalet inte är återställt efter en första kontrollstämma, deltar i ett beslut om att fortsätta bolagets verksamhet. I ett sådant fall ansvarar aktieägaren för bolagets förpliktelser som uppkommer efter två veckor från den andra kontrollstämman eller från den tidpunkt då den borde ha hållits. Skadeståndsskyldighet kan uppkomma om styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet har skadat bolaget. Vidare kan styrelsen få ett bristtäckningsansvar om det har skett någon olaglig vinstutdelning eller annan olaglig kapitalanvändning om mottagaren inte kan återbära det erhållna beloppet till bolaget.

Årsredovisning och borgen
Personligt ansvar kan också uppkomma enligt årsredovisningslagen om styrelsen försummar att lämna in årsredovisningen inom 15 månader från räkenskapsårets utgång. Detta ansvar gäller för de förpliktelser som uppkommer därefter. Slutligen uppkommer ett personligt ansvar för styrelsen om den har gått i borgen för någon av bolagets förpliktelser. De vanligaste förekommande fallen är borgensansvar för bolagets krediter i banker.

Hans Ödén
Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

Köp från ”byggande styrelse” – grisen i säcken eller trygg affär?

Det byggs så det knakar i Sverige och utbudet av nyproducerade bostadsrätter är det största på fem år. Köp av nyproduktion skiljer sig på flera sätt mot att köpa en befintlig bostadsrätt. Flera uppmärksammade rättsfall väcker frågan om konsumentskyddet inom området är tillräckligt. 

Vid nyproduktion av bostadsrätter bildar byggföretaget oftast en så kallad byggmästarbildad bostadsrättsförening, även kallad byggande styrelse, som fattar alla beslut om fastigheten under byggtiden. Vill det sig illa kan detta innebära stora överraskningar för de första köparna. Det hände bostadsföreningen Kamelian i Borås där det så kallade ”Kameliafallet” till slut hamnade i Högsta domstolen (HD). Ursprungsplanen var att byggföretaget, utöver lägenheterna, även skulle uppföra ett källargarage. Men under byggtiden kom garaget istället att placeras ovan mark. De blivande bostadsrättsinnehavarna, som inte erbjöds någon prisreduktion, ansåg sig lurade och riktade skadeståndskrav mot den byggande styrelsen. Eftersom beslutet fattats med samtycke av alla medlemmar i den ursprungliga styrelsen, tillika byggföretaget, friades de av HD. En av ledamöterna reserverade sig dock för beslutet och ansåg att köparna borde ha rätt att bli medlemmar i föreningen så snart de betalat förskottet.

Svår situation men inte så vanligt
Intresseorganisationen Bostadsrätterna, som representerar fler än 8 000 svenska bostadsrättsföreningar, har erfarenhet av byggbolag som snabbt likviderats och upphört efter att fastigheten överlåtits till den nya bostadsrättsföreningen. Om problem uppstår finns det ingen att processa emot och utan motpart är föreningens enda alternativ ofta att täcka eventuella kostnader med höjda avgifter från de boende. Situationen är dock inte är så vanlig.

– Det här är en svår och mångbottnad fråga. Visst finns det lycksökare i byggbranschen, men merparten sköter sig. De flesta större byggbolag är måna om sitt rykte och vill skapa långvariga relationer med sina köpare. De har ofta processer och strukturer för hur eventuella klagomål ska hanteras, säger Ulrika Blomqvist, vd för Bostadsrätterna.

– Under byggtiden behövs en rad tekniska beslut fattas, som är svåra att hantera för lekmän. Det är därför svårt att se vem som skulle sköta detta istället för den byggande styrelsen. Visst är det ett problem i sig att byggbolaget kan ge sig själva ansvarsfrihet.

Men hårdare bestämmelser riskerar att missgynna och försvåra även för dem som sköter sig. Att ha de blivande köparna i styrelsen skulle kunna skapa en ganska svår situation, där ändringar som inte ryms i grundkalkylen drivs igenom.

Utredning om förstärkt konsumentskydd
Den nuvarande bostadsrättslagen infördes 1991 och uppdaterades tidigare i år. Behovet av förstärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden undersöktes i en statlig utredning så sent som förra året. Skadeståndsansvaret för byggande styrelser ansågs inte kräva ytterligare reglering men däremot föreslogs en förstärkt informationsplikt. Med hjälp av denna kunde förhandstecknare få information om väsentliga förändringar av avtalet och erbjudas möjlighet till uppsägning. Utredningen föreslog även nya regler för de så kallade intygsgivarna. Deras uppgift är att upprätta ett intyg för den ekonomiska planen, den tekniska och ekonomiska beskrivning av verksamheten, som måste upprättas innan fastigheten kan upplåtas till bostadsrätter. Intygsgivarna, 82 personer utvalda av Boverket, kan sägas vara det enda opartiska organ som bedömer projektet. Men som det är nu kan bostadsrättsföreningen själv välja intygsgivare vilket ökar risken för jäv. Inte sällan höjs därför röster för att valet, enligt utredarnas förslag, ska göras av Boverket.

Konsumentverket kritiskt
Utredningen förblev dock en utredning. Marie Gremlin, jurist på Konsumentverket, som var en av de sakkunniga säger:

– Jag är väldigt nöjd med de konkreta förslag som utarbetades, men besviken över att inte ett enda hittills har genomförts.

Ulrika Blomqvist på Bostadsrätterna rekommenderar köparen av en blivande bostadsrätt att noga gå igenom den ekonomiska planen och ställa krav på dokumentationen. Det kan också vara klokt att granska byggföretagets ekonomi och se vilka som är intygsgivare. Slutligen bör styrelsen anlita någon med professionell kunskap som företräder och tillvaratar föreningens intressen vid slut och garantibesiktningarna av fastigheten och lägenheterna.

Eva Reftmark
Foto: Erja Lempinen

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018

En digitaliseringsexpert i styrelsen räcker inte

Digitaliseringen går framåt i rasande fart och företagen som vill hänga med har många spår att välja mellan. – Digitaliseringsarbetet i styrelsen är en strategiskt viktig satsning för att behålla konkurrensfördelar, säger Jessica Stark, vd för StyrelseAkademien Stockholm. Här delar hon med sig av sina bästa tips för att bli företaget som ligger i framkant istället för att sacka efter.

Att vi är mitt i en digitaliseringsresa i näringslivet är det få som har tagit miste på. Sättet vi kommunicerar, söker information, köper produkter och rekommenderar tjänster till varandra har förändrats enormt de senaste åren, hand i hand med teknikutvecklingen.

Samtidigt så har endast 26 procent av de 278 styrelseledamöterna i Stockholmsbörsens OMX30-bolag en tydlig digital kompetens, enligt en kartläggning som DI Digital har genomfört. För dig som sitter i en styrelse och ska rita upp den strategiska kartan framåt så kan digitalisering och förändrade konsumtionsmönster upplevas utmanande. Frågor som vad man ska satsa på, hur vi ska förändras och vad man egentligen menar med digitalisering, ligger högt upp på de flesta styrelsers agenda idag.

Framtidssäkring av konkurrensfördelar
– Perspektivet på hur viktig digitaliseringen är för framtidssäkring och långsiktig tillväxt är en av de största utmaningarna för styrelser idag, säger Jessica Stark.

Möjligheterna är stora med digitaliseringen men verksamheter som vill väldigt mycket blir lätt för spretiga i sina utvecklingsprojekt vilket gör att det kan bli dyrt och tidskrävande att nå konkurrensfördelar.

– Utmaningen är ofta samma för företaget som för styrelsen vilket är att välja och fokusera på en datorteknik eller inriktning. Konkurrensfördelar i en digital värld handlar om att våga prioritera. Automatisering, interaktion eller innovation, styrelsen behöver välja inriktning. De som velar och spretar i sina beslut ”smittar” samtidigt organisationen, säger Jessica. Hon axlade rollen som vd för StyrelseAkademien Stockholm i augusti 2017, och det märks att hon har ett brinnande engagemang för digitalisering och styrelsearbete. Hon arbetar aktivt för att stötta och utveckla kompetensen och förståelsen för styrelsen som ett strategiskt viktigt nav i alla affärsverksamheter.

Gemensam omvärldsbevakning
När styrelsen sätter en strategi så är det viktigt att genomförandet förankras och når hela vägen ut i organisationen.

– För att skapa förståelse och en gemensam bild i hur tekniken förändras och påverkar människor och affärsverksamheten så behöver styrelse och ledning ha en gemensam omvärldsbevakning. Vilka affärsmöjligheter och hot som finns framför oss ser vi på olika sätt om vi inte har en gemensam bild av vad som sker i omvärlden. Övergripande kring digitalisering är att det är strategifrågor för hela verksamheten och alla måste vara delaktiga och med på banan. Det går inte att ha en digitaliseringsexpert, vare sig i styrelsen eller som ett stuprör i organisationen, säger Jessica.

Digitalisering är ett förändringsarbete som handlar om att utveckla verksamheten för framtida konkurrensfördelar. Ser man inte möjligheterna och hoten med digitalisering så är riskerna stora att bli omsprungen. Styrelsen har ett ansvar att utarbeta företagets långsiktiga strategier och de som inte inkluderar digitaliseringsfrågan utsätter verksamheten för stora affärsrisker menar Jessica Stark.

Från beslut till genomförande
Ledningsgruppens uppdrag är att säkerställa att styrelsens beslut implementeras och genomförs i vardagen, något  som också gäller för digitalisering.

– Förankring och kommunikation med hela organisationen är viktigt. Medarbetarna behöver få veta varför förändringarna är prioriterade och på vilket sätt de egna insatserna behövs. Det finns många exempel på företag som haft dåliga uppföljningssystem och inte vet vad som genomförs, vad som går bra och vad som händer på vägen. Styrelse och ledning behöver kunna följa arbete och implementation utan fördröjning, säger Jessica.

Jessicas 3 bästa tips för att snabba upp det digitala arbetet i styrelsen

  1. Prioritera gemensam omvärldsbevakning.
  2. Säkerställa digital kompetens i styrelsen och ta rekryteringsprocessen på allvar. Jobba inte bara runt i det egna nätverket utan våga sträck er längre. StyrelseAkademien har en prisvärd kandidatbank för att nå nya styrelsemedlemmar som har digital kompetens och söker nya styrelseuppdrag.
  3. En styrelse med hög och bred kompetens kring digitalisering. En digital expert räcker inte utan hela styrelsen behöver ha kompetens och engagemang i frågan.

David Vesterlund
Foto: Martin Cederblad

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2018