Sedan årsskiftet har Bolagsverkets nya, brottsförebyggande avdelning varit igång. Hittills har åtgärden ”personlig inställelse” inte använts, men samarbetet med andra myndigheter har intensifierats.

De senaste åren har Bolagsverket fått flera ökade befogenheter i kampen mot penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet. Ändringar i lagar och förordningar har kompletterats med nya instruktioner från regeringen, bland annat genom uppdateringar i regleringsbrevet.

Syftet är bland annat att minska risken för att företag används som brottsverktyg. Som exempel har Bolagsverket fått en tydligare roll med att kontrollera att uppgifterna i verkets register är korrekta, att förhindra att felaktiga uppgifter registreras och att stryka det som är oriktigt.

Många av Bolagsverkets nya verktyg fanns med som förslag i den särskilda utredningen ”Bolag och brott” som leddes av Johan Danelius, justitieråd i Högsta domstolen.

Utredningen ledde fram till en proposition från regeringen som klubbades igenom i riksdagen i november i fjol. Själva lagändringarna gäller från den 1 januari 2025.

Kort därefter presenterade Bolagsverket 24 åtgärder som ska bidra till att motverka bedrägerier och andra ekobrott.

– En av de största vinsterna med lagändringarna är att vi får ökade möjligheter att förbättra informationsutbytet och samverka med andra myndigheter, säger Bolagsverkets Therese Frennberg.

Ökad analys
Hon är chef för den brottsförebyggande avdelning som Bolagsverket tog i bruk vid årsskiftet. Här samlas resurser för att stärka insatserna mot ekonomisk brottslighet.

– Totalt är vi ungefär 65 personer fördelade på fem enheter, varav två kontrollenheter. Merparten av medarbetarna finns i Sundsvall, men vi har även några arbetsplatser i framför allt Stockholm, berättar Therese Frennberg.

Cirka 35 personer arbetar med att övervaka konkurser, likvidation och avvecklingar av företag. Resten av personalstyrkan har uppdraget att kontrollera och kvalitetsförbättra Bolagsverkets register. Avdelningen har också ansvar för två register. Det ena är registret mot penningtvätt. Det andra är registret för verkliga huvudmän, där till exempel banker och finanspolisen ska kunna ta reda på vem eller vilka som står bakom ett visst företag.

– Många av medarbetarna har haft samma eller liknande arbetsuppgifter hos oss sedan tidigare, men nu har vi stärkt vår analysverksamhet. Genom en samlad avdelning kan medarbetarna dessutom kompetenshöja varandra, konstaterar Therese Frennberg.

Själv är hon jurist i botten och har arbetat på Bolagsverket i tre år. Innan dess jobbade hon i 23 år på Skatteverket.

Personlig inställelse
En av lagändringarna innebär att Bolagsverket nu kan kräva personlig inställelse, det vill säga ett fysiskt möte, med den som anmäler en företrädare till verkets register eller med den som anmälan avser. Det går också att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren.

– Personlig inställelse förutsätter en stor insats och är den absolut sista åtgärden i vår verktygslåda. Oftast hinner det inte gå så långt, men det är bra att möjligheten finns. Vi har börjat hitta ärenden där vi skulle kunna gå denna väg, men än så länge har vi inte använt det här instrumentet, säger Therese Frennberg.

En annan förändring är att företagskapning har kriminaliserats. Därmed blir det straffbart att på falska grunder utge sig för att representera ett företag och att registrera oriktiga uppgifter hos Bolagsverket. Samtidigt har straffen skärpts för så kallade målvakter, alltså personer som står som formellt ansvariga för ett företag men som inte har någon faktisk kontroll över verksamheten. När det gäller årsredovisningar väntar utökade kontroller av brister, en höjning av förseningsavgifterna och obligatorisk inlämning även för ekonomiska föreningar.

Förhindra välfärdsbrott
Under året har Bolagsverket ökat sitt samarbete med bland annat Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, länsstyrelserna, polisen och finanspolisen. Det blir också en förstärkt samverkan med domstolarna så att Bolagsverket tidigt får olika aviseringar därifrån. I Bolagsverkets uppdrag ingår även att motverka företagsinblandning i välfärdsbrottslighet. Genom samordnad registerkontroll ska det bli enklare att kontrollera och utesluta oseriösa leverantörer från offentliga upphandlingar.

– Vi har fått ansvar för att ta fram ett system för leverantörskontroll. Utvecklingen pågår under 2025–2027 och systemet ska tas i full drift 2028. Här ska upphandlare kunna få ett samordnat svar från bland annat Bolagsverket, Polisen, Skatteverket och Kronofogden, förklarar Therese Frennberg.

Parallellt fortsätter hon och hennes medarbetare att finslipa rutinerna på den brottsförebyggande avdelningen.

– När vi identifierar och motverkar oseriösa företag stärker vi samtidigt skyddet för seriösa företag, framhåller hon.

•••

Bakgrund: Kritik från Riksrevisionen
I maj 2024 publicerades Riksrevisionens granskningsrapport ”Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande omfattning och effektivitet”. Här finns framför allt skarp kritik mot regeringen, vars styrning av tillsynen ses som alltför svag. Kritik riktades även mot de främsta tillsynsmyndigheterna. I granskningen ingick dessutom Bolagsverket, som har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot penningtvätt. Riksrevisionen pekade på kvalitetsbrister i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän.

Mer om Riksrevisionens rapport och vad som har hänt sedan dess finns att läsa i Ackordscentralen Nyheter nummer 1/2025

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025

Text: Lena Lidberg
Bild: Anders Thorsell