Vd har ordet – Northvoltkonkursen är på många sätt unik

Trendspaningen har fått stå tillbaka den här gången. Orsaken stavas Northvolt. Under sommaren hade jag stundtals önskat att jag haft en AI-funktion som kunde vikariera för mig och mina kollegor. Å andra sidan har jag själv känt mig som en AI-robot i kontakterna med media – samma frågor, samma svar, gång på gång.

”Köpeskillingen är inte offentlig.”
”Det är inte min uppgift att spekulera i vilken köpare som bäst kan återstarta verksamheten.”
”Orsaken till att bolagen gick i konkurs kommer behandlas i förvaltarberättelserna.”
”Nej, konkursbona har inte fått något ekonomiskt stöd från regeringen.”

Listan kan göras lång, och repetitionen har ibland känts nästan programmerad.

Northvolt-konkursen är på många sätt unik. Det hör inte till vanligheterna att en svensk konkurs blir en världsnyhet, men frågor har strömmat in bland annat från Der Spiegel, Financial Times, Bloomberg och New York Times. Redan nu, mindre än ett halvår senare, finns böcker som behandlar vägen mot konkurserna. Det säger något om både bolagets symbolvärde och om det globala intresset för den gröna omställningen.

Det har minst sagt varit ett spännande halvår – ibland kanske lite väl spännande. Northvolt-ärendet kommer vi att återkomma till i senare nummer, för det innehåller enormt många frågor som förtjänar fördjupning.

Framåt återstår frågan: är konkursvågen över? Historiskt har det ofta börjat med ett stort antal mindre konkurser, och i slutet av cykeln följer de större bolagen – de som normalt sett har större uthållighet. Konjunkturen stampar fortfarande, men kanske ser vi nu en ljusning i form av färre konkurser.

Och faktiskt – i början av september kom ny statistik från kreditupplysningsföretagen som visar att antalet konkurser nu minskar för andra månaden i rad. Kanske är det den ljusglimt många har väntat på.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

 

Vd har ordet – Mycket ställs på prov i Northvoltkonkurserna

För Ackordscentralen har våren präglats av att hantera Northvoltkonkurserna. Mediatrycket har varit högt och svar har bland annat efterfrågats om varför det gick som det gick och om man inte borde ha dragit i handbromsen tidigare. För en konkursförvaltare så är siktet i början av en konkurs framåtriktat. Det gäller att hantera alla löpande frågor, säkra tillgångar och göra det som är bäst för borgenärerna. Samtidigt ska material säkras för att den bakåtblickande granskningen ska kunna ske på ett så bra sätt som möjligt. Resultatet av granskningen redovisar förvaltaren i förvaltarberättelsen. Alla svar ges inte heller i en förvaltarberättelse utan där uttalar sig förvaltaren gällande de frågor som konkurslagen föreskriver.

I Northvoltkonkurserna har mycket ställts på prov, och hanteringen av lönegaranti för femtusen anställda är bara ett exempel av många. Eftersom konkurserna är i sin linda så får man som konkursförvaltare vara lite försiktig med sina uttalanden. Flera böcker lär väl hinna skrivas innan konkurserna är avslutade.

Antalet konkurser vid sidan av Northvolt fortsätter att vara relativt högt. Någon tydlig nedgång kan ännu inte skönjas i den oroliga omvärld som vi befinner oss i.

Detta nummer uppmärksammar till stora delar Stiftelsen Ackordscentralens Dag. Ämnena som då avhandlades känns otroligt aktuella med bland annat Chapter 11 och utmaningen med den gröna omställningen.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2025

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

Vd har ordet – Antalet konkurser på en fortsatt hög nivå

Antalet konkurser ligger på en fortsatt hög nivå och vi ser ett och annat större bolag som försätts i konkurs. En fortsatt svag ekonomi för konsumenter och skatteanstånd som nu ska återbetalas är nog en stor del av förklaringen. Många företag som idag försätts i konkurs har helt enkelt fått konstgjord andning sedan pandemin då vi hade historiskt låga konkurstal.

Även antalet rekonstruktioner har ökat i antal. Vad som har debatterats mest i media under hösten är att några av de allra största bolagen väljer att inleda rekonstruktion i USA. Det verkar således inte vara en engångshändelse att SAS först ansökte om s.k. Chapter 11-förförande för att sedan avsluta förförandet med en svensk rekonstruktion. Fördelar och eventuella nackdelar med ett sådant förfaringssätt har varit svårt, även för de experter som uttalat sig i media, att greppa. Under nästa år ska vi vid tillfälle försöka redogöra närmare för detta i AC Nyheter.

En annan trend under de senaste 15 åren har varit företag som etablerat sig som företagsrådgivare till mindre bolag som har ekonomiska problem, men som inte är ackrediterade rekonstruktörer eller konkursförvaltare. Kännetecknade har varit en snabb tillväxt och stor fokus på försäljning. Företaget Plana som var ett av de första bolagen, tvingades efter en artikelserie i DI att själva ansöka om konkurs. Senast är det Rekonstruktionsgruppen som granskats av DI i en rad uppmärksammade reportage. Gällande konkursförvaltares och rekonstruktörers samarbete med denna typ av bolag har såväl Tillsynsmyndigheten i konkurser som Advokatsamfundet tillsatt egna utredningar, vilket är positivt. Rådgivning till mindre bolag med ekonomiska problem är i sig viktigt och att det finns alternativ till den yrkeskår som åtar sig formella förfaranden. Frågan är dock om en sådan företagsakut inte borde tillhandahållas genom företagarföreningar, Svenskt Näringsliv eller genom en statligt finansierad verksamhet. Det är viktigt att denna typ av utsatta småföretagare får korrekta råd till ett rimligt pris.

Detta nummer har till stora delar fokus på bolaget som brottsverktyg, vilket i sig inte är nytt. Det som är nytt är tillvägagångssättet i en digitaliserad värld utan kontanter med en allt större organiserad brottslighet.

Trevlig läsning!

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2024

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

Vd har ordet – Stor ökning av antalet rekonstruktioner

Är konkursvågen över för denna gång? Svårt att säga. Efter att ha haft ett stort antal mindre företag som gått i konkurs så kan vi nu se att det är fler större företag som fått problem och tvingas ansöka om rekonstruktion eller konkurs. Större företag har bättre uthållighet, men för de som underpresterar för länge börjar nu vekligheten komma ifatt. Konsumenterna håller hårt i pengarna efter flera år av inflation och räntehöjningar, vilket slår mot bland annat butiksnäring och näthandel.

Många företag har det ansträngt
Den gröna omställningen går i rasande takt. För vissa företag så går det lite för snabbt och här läser vi dagligen om företag som har det ansträngt. I media och även i denna tidning ser vi att ett mått är hur många arbetstillfällen som gått förlorade genom konkurser. Antalet anställda som drabbas av konkurser är förhållandevis få och de som berörs behöver nödvändigtvis inte bli av med sitt jobb. I större konkurser finns ofta en köpare av rörelsen som i vart fall tar över del av de anställda. Konkurser är således inte detsamma som att alla i praktiken blir av med jobbet.

Fler rekonstruktion
Antalet rekonstruktioner som inletts i år är betydligt fler än föregående år. Fram till juli i år är det nästan en ökning med 60 procent jämfört med föregående år. Sannolikt har nu rekonstruktörerna lärt sig att navigera bättre med nya lagen och domstolarna har landat i en tydligare praxis om vad som krävs för att inleda en rekonstruktion.

Mycket talar för ett relativt stort antal rekonstruktioner och konkurser under resten av 2024 och delar av 2025 innan en ljusning kan skönjas.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2024

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye

Vd har ordet – Förslag till EU-direktiv kan leda till mindre effektiv hantering av konkurser

Från att det i praktiken inte hänt någonting gällande lagstiftning inom rekonstruktions- och konkursområdet på närmare 25 år händer det nu helt plötsligt väldigt mycket. Detta drivs av EU som ser det av vikt att harmonisera lagstiftningen inom den gemensamma marknaden. Den nya rekonstruktionslagen trädde i kraft för snart två år sedan. Denna lag har skapat betydligt bättre verktyg att rekonstruera framför allt något större bolag då bland annat ägarförändringar kan hanteras inom ramen för rekonstruktionen. Låt vara att flertalet rekonstruktioner enligt den nya lagen, särskilt de mindre, till stora delar har hanterats på samma sätt som enligt den gamla lagen. Huruvida den nya rekonstruktionslagen stängt dörren för de allra minsta bolagen debatteras i detta nummer.

Koncentration av domstolar som hanterar rekonstruktionsärenden
Nästa steg är en koncentration av domstolar som kommer att hantera rekonstruktionsärenden, vilket i grunden är bra mot bakgrund av att det rör komplexa frågor och antalet rekonstruktioner till antalet är få. Det är dock olyckligt att rekonstruktioner i Norrland sannolikt ska hanteras av Stockholms tingsrätt. Förslaget borde därför även inkludera en domstol i Norrland, förslagsvis Umeå.

Harmonisering av konkurslagen
Ett nytt förslag till direktiv ligger på bordet från EU gällande harmonisering av konkurslagen. Här är jag genomgående inte lika positiv till föreslagna förändringar. I Sverige svarar staten för konkurskostnaderna för de fall där det inte finns tillgångar i konkursboet som kan betala detta. Så är inte fallet i alla andra länder i Europa. Det leder i vissa länder till herrelösa bolag, att ekonomisk brottslighet inte utreds och ineffektiv och bristfällig avveckling som är till nackdel för borgenärerna. Vi kan också konstatera att förslaget till EU-direktiv på flera områden faktiskt skulle kunna innebära en mindre effektiv hantering av konkurser i Sverige.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024

Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye