Ett stålbad står för dörren

Under sommaren har de svenska konkurserna nått rekordnivåer, och den dystra trenden ser ut att fortsätta under hösten och vintern. Många av de berörda företagen ingår i den grupp som fick skatteanstånd under pandemin.

Hittills i år befinner sig konkurserna på den högsta nivån sedan kreditupplysningsföretaget Creditsafe startade sina mätningar 1999. Under perioden januari–juli har totalt 4 486 aktiebolag gått i konkurs, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med samma period i fjol. Juli var den tolfte månaden i rad med en negativ trend. Detaljhandel, byggentreprenörer och byggfirmor är hårt pressade branscher, liksom hotell och restaurang. Andra som har det tufft är partihandel, livsmedelsbutiker, städföretag, åkerier, bilverkstäder, sportaffärer och sporthallar.

– Detta är stora branscher som representerar många arbetstillfällen. Tyvärr kan det slå hårt mot arbetslösheten, via underleverantörer i flera led. Minskad köpkraft hos konsumenterna och höga räntor slår extremt hårt, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe, i en av företagets sammanfattningar.

Hyreshöjningar och ökade råvarukostnader är andra faktorer som bidrar till ett kärvt affärsklimat. Henrik Jacobsson bedömer att 2023 kommer att gå till historien som ett av de tuffare åren i svenskt näringsliv.

– Hösten och vintern blir ett stålbad för många företag, befarar han.

Kort livslängd
Till och med juli har i år 9 759 anställda påverkats av en konkurs hos arbetsgivaren. Det är en ökning med 34 procent jämfört med samma period för ett år sedan. Enligt Creditsafe var juni den månad som hittills uppvisar den högsta konkurssiffran med 815 aktiebolag på listan. En femtedel av de bolag som gick i konkurs i juni var yngre än tre år.

Åren 2020–2022, i samband med pandemin, startades en stor mängd nya aktiebolag i Sverige och en hel del av dessa har efter relativt kort tid kastat in handduken. Efter pandemin har samtidigt nyföretagandet fallit tillbaka och ligger nu på samma nivå som 2019.

Kännetecknande för pandemiåren var samtidigt de statliga krispaket som skulle förhindra en omfattande konkursvåg. Inte minst var det många företag som tog fasta på möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningarna.

– Eftersläpande skatteskulder fortsätter att vara en tickande bomb. Många konkurser sker i branscher som fick ekonomiskt stöd under pandemin. I flera stora konkurser vet vi att bolagen tidigare har beviljats anstånd och för bolag som utsätts för kris efter kris blir det svårt att få ekonomin att gå ihop, konstaterar Henrik Jacobsson.

Förlängt skatteanstånd
Möjligheten till skatteanstånd bygger på ett riksdagsbeslut som ursprungligen fattades under våren 2020. Sedan dess har kompletteringar och förlängningar klubbats vid flera tillfällen, senast i februari i år. Då ändrades sista ansökningsdatum från 12 februari till 12 september 2023 för de företag som har månads- och kvartalsredovisning. De som har årsredovisning kan söka senast den 16 januari 2024. Efter detta datum kan ett företag få ytterligare tolv månaders förlängning, plus en avbetalningsplan som sträcker sig över 36 månader. Avbetalningsplanerna ska innehålla minst två avbetalningar, och merparten av skulden ska betalas under första halvan av perioden.

Ett av skälen till att politikerna valde att förlänga ansökningsdatumet med ett halvår var att det har tagit tid att utforma regeringens elstöd till företag. Däremot ingår det inte i Skatteverkets uppdrag att göra bedömningar av varför ett företag har behov av skatteanstånd.

– Det som vi kontrollerar är att företagen har skött sin redovisning och ekonomi och att det inte finns tidigare skatteskulder, förklarar Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket.

Många nya ansökningar
Under 2023 har Skatteverket hittills tagit emot cirka 80 000 nya ansökningar om skatteanstånd. De flesta bedöms vara förlängningar av redan befintliga anstånd, men här finns även nytillkomna ansökningar och nytillkomna ansökningsföretag.

– Vi kan inte på något enkelt sätt se vad som är vad. Däremot vet vi att de 100 största företagen står för ungefär en tredjedel av totalsumman, konstaterar Tomas Envall.

I slutet av 2022 uppgick det sammantagna värdet av skatteanstånden till drygt 34 miljarder kronor. I mitten av augusti i år hade den summan ökat med cirka 10 miljarder, till 44,8 miljarder kronor. Samtidigt har företagens kostnader för att upprätthålla skatteanstånd gradvis ökat. Den ränta som Skatteverket tar ut höjdes den 1 augusti i år från 3,75 till 5 procent. Utöver det tillkommer en anståndsavgift på 0,1 procent per månad och ansökningssumma.

Än så länge är det oklart hur stort det totala skatteanståndet hittills är och hur stor del av anstånden som har betalats tillbaka. Många företag har förlängt sina anstånd i olika omgångar, betalat tillbaka hela eller delar av beloppen, höjt eller sänkt sitt anstånd längs vägen och i vissa fall återkommit med nya ansökningar.

– Faktorer som dessa gör det svårt för oss att upprätthålla en sammanhållen överblick. Vi arbetar med en sammanställning, men vet ännu inte när den kan vara klar, säger Tomas Envall.

Påfrestningar på samhället
Anders Bergman, vd för Ackordscentralen Norrland, ser att konkurserna nu ökar även i norra Sverige.

– Storstäder går före Norrland i både upp- och nedgång. Vi började se en tydlig konjunktursvacka under våren, säger han.

Vissa av konkurserna går att koppla till företag som har haft skatteanstånd, men oftast har ett obestånd flera samverkande orsaker. Här ryms allt från omsättningstapp till kostnadsökningar.

– Skatteanstånden och krispaketen under pandemin bidrog till att företag som i grunden var sunda kunde överleva, vilket var bra. Men i de företag där stöden mest blev konstgjord andning är nog läget värre. Vid sidan av den uppskjutna skatten har det hunnit uppstå nya utmaningar, påpekar Anders Bergman.

Samtidigt tycker han att ”konstgjord andning” inte nödvändigtvis var fel under pandemin.

– Det var en fördel för samhällsekonomin att kurvan över konkurser inte pekade spikrakt uppåt då. En konkurs är ingen isolerad händelse. Den får effekt på andra företag och kan ge stora påfrestningar på samhället i stort.

Anders Bergman framhåller även att statistiken över antalet konkurser inte ger hela bilden av hur obeståndsnivån ser ut i landet. Alla konkurser beror inte på obestånd – bakom siffrorna finns många företag som inte ens har bedrivit verksamhet. Det är inte ovanligt att företag avvecklas och städas ut genom ett konkursförfarande.

– Den avgörande komponenten är hur många anställda det konkursade företaget har haft. Det är dessa siffror som nu tyvärr ökar, säger han.

Lågkonjunktur även under 2024
Ylva Hedén Westerdahl, chef för Konjunkturinstitutets prognosavdelning, bedömer att den svenska ekonomin i år går in i en lågkonjunktur som består även nästa år.

– Hög inflation och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll. Detsamma gäller bostadsbyggandet, som nu minskar snabbt. Samtidigt ser vi en inbromsning i exporten, säger hon.

Faktorer som dessa gör att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, väntas bli svagare än väntat och i år minskar med cirka 1 procent. Lågkonjunkturen har ännu inte slagit igenom på arbetsmarknaden, men bedömningen är att arbetslösheten väntas öka till 8,4 procent under nästa år.

– Just nu går arbetsmarknaden starkt, vilket kan tyckas förvånande. Men framåt ser det svagare ut i omvärlden, vilket påverkar den svenska exportmarknaden, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.

Inflationen har dock börjat falla tillbaka och väntas fortsätta sjunka under 2024. Konjunkturinstitutet tror att Riksbanken gör ytterligare en räntehöjning vid mötet den 21 september, men att det kan bli den sista innan en serie räntesänkningar tar vid framåt sommaren.

– Vår nästa prognos över konjunkturläget presenteras den 27 september, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

•••

44,8 miljarder i utestående skattefordringar
Pandemivåren 2020 införde riksdagen en möjlighet för företag att skjuta upp skatteinbetalningar. Sedan dess har drygt 62 000 företag utnyttjat den möjligheten.

I mitten av augusti i år uppgick de utestående anstånden till 44,82 miljarder kronor, fördelat på 24 265 företag. De 100 största företagen står för en tredjedel av summan, 15,67 miljarder kronor.

Branscher med störst anstånd är handel med 9,78 miljarder kronor, tillverkning med 8,19 miljarder, hotell och restaurang med 5,13 miljarder och bygg med 4,78 miljarder kronor.

Källa: Skatteverket.

•••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2023

Text: Lena Lidberg
Bild: Andrew Shelley, Pexels

Liten vändning i sikte

Ett dystert konjunkturläge – men med ett visst ljus i tunneln. Sex månader in i coronapandemin har många av de ekonomiska kurvorna börjat vända uppåt igen, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) på Kungsholmen i Stockholm har uppdraget att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen, både i Sverige och internationellt. På KI:s prognosavdelning finns cirka 25 personer som löpande tar fram de underlag som används av både av regering, myndigheter, företag och organisationer. När coronakrisen slog till i mars ställdes alla tidigare prognoser för 2020 på ända. Plötsligt utlöstes historiska ras i hela världsekonomin.

– Årets andra kvartal blev ett riktigt lågvattenmärke. April, maj och juni var mycket dramatiska, sammanfattar prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

I den konjunkturbarometerindikator som KI publicerade i slutet av april noterades det kraftigaste fall som hittills har uppmätts i Sverige. Både hushållens och företagens syn på ekonomin var mörkare än under finanskrisen, och värst var läget i tjänstesektorn. Snabbt förändrades även KI:s arbete. Traditionell statistik över produktion, konsumtion och varsel levereras med fördröjning och var inte till så stor hjälp.

Flera extramätningar
Därför har KI nu infört flera extramätningar under året för att fråga företag om hur deras omsättning har påverkats. Viss statistik samlas även in på veckobasis.

– Det faktum att regering och myndigheter har bedrivit en expansiv finanspolitik under de senaste månaderna har haft stor betydelse för att förhindra konkurser och stigande arbetslöshet. Hittills under 2020 handlar det om 140 miljarder kronor i finanspolitiska åtgärder. Troligen kommer det att behövas ytterligare 80 miljarder kronor under 2021, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Utifrån KI:s senaste mätningar verkar dock den akuta delen av krisen nu vara över. I augusti syntes ett tydligt lyft för tillverkningsindustrin och i september var det en allt mindre andel företag som uppgav att de var föremål för stora omsättningstapp.

– Kurvorna har långsamt börjat vända uppåt, om än från låga nivåer. Samtidigt får vi ställa in oss på att det här är en kris som kan påverka oss under lång tid. Ingen vet heller hur smittspridningen utvecklar sig i höst och vinter, påpekar Ylva Hedén Westerdahl.

Långt ifrån normalläge
En av de personer som Ackordscentralen Nyheter intervjuade i förra numret, i coronakrisens inledning, var Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna. Från hans horisont är det ännu för tidigt att använda ord som återhämtning.

– Vi befinner oss långt ifrån ett normalläge. Det finns många branscher och företag som fortfarande kämpar för sin överlevnad. Se bara på kultursektorn, säger han.

Sedan pandemin bröt ut har Företagarna haft en omfattande dialog med regering och myndigheter – allt för att förmedla de synpunkter som finns hos organisationens cirka 60 000 medlemsföretag.

– Vi har varit med och påverkat många av krisåtgärderna. Bland annat har vi starkt förespråkat det så kallade omställningsstödet, alltså regeringens stöd till de företag som har fått minskad omsättning på grund av covid-19. Tyvärr har detta stöd kantats av en tung administration, där det till exempel krävs intyg från revisorer. I praktiken har stödet därför varit komplicerat att söka, anser Daniel Wiberg.

Dyr finansieringsform
Han konstaterar att detsamma tycks gälla möjligheten till skatteanstånd, vilket blev förenat med väntetider hos Skatteverket och upplevdes som en förhållandevis dyr finansieringsform.

– Inte heller företagsakuten, stödet som bygger på statliga kreditgarantier, har kommit till så stor nytta. Vi vet inte varför, men med tanke på att bankernas möjliga utlåning via systemet uppgår till 39 miljarder kronor är det en försvinnande liten del som har nått fram, påpekar Daniel Wiberg.

Regeringens största åtgärd, systemet med korttidspermittering, tycks ha använts desto mer. Bland annat har många storföretag utnyttjat den möjligheten. Korttidspermitteringarna är till för att rädda arbetstillfällen och bidrar till att hålla sysselsättningen uppe. Indirekt blir permitteringarna även en arbetskraftsreserv, med följd att många företags behov av nyanställningar ytterligare skjuts på framtiden.

Ökad arbetslöshet
Den ökande arbetslösheten är en av de faktorer som oroar Daniel Wiberg mest. Inom kort väntas landets totala arbetslöshet uppgå till 10 procent.

– Det här är en svår utmaning för Sverige som samhälle. Redan innan coronakrisen stod en stor grupp människor utanför arbetsmarknaden, framhåller han.

Av Företagarnas senaste småföretagsbarometer framgår att förväntningarna om att kunna öka sysselsättningen dramatiskt har minskat.

– Under det senaste decenniet har fyra av fem jobb i Sverige skapats i små och medelstora företag. När de inte kan eller vågar anställa hotas på sikt vår välfärd. Därför behövs det nu politiska reformer som kan stärka de svenska företagens konkurrenskraft inom områden som exempelvis skatter och arbetsrätt, säger Daniel Wiberg.

Frågor som dessa har Företagarna även drivit i de omstarts- och återstartskommissioner som har initierats för att motverka coronakrisens effekter. Organisationen har inte sjösatt någon egen kommission, men har bidragit till de satsningar som har gjorts av bland annat Svenskt Näringsliv, Stockholms Handelskammare och Tillväxtverket.

Många reformförslag
Ordförande i Stockholms Handelskammares omstartskommission är Klas Eklund, seniorekonom på Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Kommissionen består av tio experter – däribland professorer och före detta politiker – som har tagit fram reformförslag inom allt från finanspolitik och entreprenörskap till utbildning och digitalisering. Deras slutrapport presenterades i mitten av augusti.

– Här finns många kugghjul som hakar i varandra. Bland annat föreslås en stor skattereform, med breddad moms, lägre skatt på arbete och en ny fastighetsskatt. Andra bärande områden för att göra Sverige starkare efter krisen är en grön omställning och en ökad social inkludering, säger Klas Eklund.

Han påpekar att den ekonomiska nedgång som coronakrisen har vållat är mycket brant. Däremot tycks följderna, i alla fall hittills, ha blivit något mildare än vad som befarades i våras.

– Det har skett en anpassning från företagen, de har varit snabba och effektiva. Dessutom har staten gripit in med viktiga stödpaket. I huvudsak tycker jag att stöden har varit bra, men vissa av dem behöver kanske förlängas, säger Klas Eklund.

Besöksnäring i kris
Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare, är inne på samma linje. Organisationen företräder drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och Uppsala län – en region som den senaste tiden har drabbats av stora avbräck inom bland annat turism och besöksnäring, handel och transporter. Visserligen har många svenskar i år satsat på hemester, men i huvudstadsregionen har de inhemska besökarna inte kunnat väga upp det stora bortfallet av utländska turister.

– Över lag har krisstöden varit bra, men stora delar av paketen har nu avslutats eller fasats ned. Både den sänkta arbetsgivaravgiften och hyresstödet avvecklades den 30 juni, och från den 1 augusti gäller nya regler för korttidspermitteringar.

– Omställningsstödet var till en början inriktat på omsättningstapp under mars och april, men eftersom det oftast är lågsäsongsmånader inom exempelvis besöksnäringen är det ingen representativ period. Vi har argumenterat hårt för att omställningsstödet ska förlängas och förenklas, så att det når ut på ett bättre sätt, säger Stefan Westerberg.

Han framhåller att alla kriser är unika, men att den stora osäkerhet som rådde i våras trots allt har lindrats något så här ett halvår senare.

– Läget skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika företag och olika branscher. Framför allt är det mindre företag i tjänstesektorn som fortfarande har problem.

Stora utvecklingskliv
Över hela världen har covid-19 orsakat såväl en hälsokris som en ekonomisk kris. Viruset har förändrat vår vardag och våra arbetsliv, och på digitala seminarier och konferenser försöker forskare och experter förutspå de mer långsiktiga konsekvenserna. Coronakrisen har bland annat beskrivits som ett ”globalt stresstest” för både politiker, länder, regioner och ekonomier. Tidigare problem har förvärrats och förändringstrycket har accelererat. På bara några månader har det skett rekordstora utvecklingskliv inom områden som digitalisering och e-handel.

– Ett annat exempel är att våra politiker på kort tid har tagit flera stora, modiga beslut. Jag hoppas att det är en utveckling som fortsätter, säger Klas Eklund.

Coronakrisen i siffror

Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, minskade under andra kvartalet 2020 med 8,3 procent jämfört med föregående kvartal. Denna nedgång är historiskt brant.
Till och med vecka 35 hade 4 500 företag, med sammanlagt 15 000 anställda, försatts i konkurs under 2020.
Till och med vecka 35 hade 256 företag, med sammanlagt över 8 000 anställda, beviljats företagsrekonstruktion under 2020.
Under perioden mars–augusti har drygt 96 000 svenskar varslats om uppsägning.
Under perioden april–augusti har drygt 82 000 ansökningar om korttidspermittering kommit in till Tillväxtverket. Totalt har nära 572 700 anställda gått ner i arbetstid.
Under juli uppgick arbetslösheten till 8,9 procent.

Källa: ekonomifakta.se

Text: Lena Lidberg
Bilder: Konjunkturinstitutet, Företagarna, Mannheimer Swartling samt Stockholms Handelskammare

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2020