Varsel och konkurser i småhusbranschen. Ökade ränte- och energikostnader i bostadsrättsföreningarna. Den svenska bygg- och bostadsmarknaden genomgår nu sin värsta kris sedan 1990-talet.
Det senaste året har bostadsbyggandet kraftigt bromsat in. Hög inflation, höjda räntor och höga energipriser påverkar både producenter och kunder. En rejält minskad efterfrågan har bland annat drabbat de svenska småhustillverkarna. Ett av företagen, Götenehus, har lagt fyra varsel på ett år. Över 100 anställda och en tredjedel av tillverkningen har berörts. Bostadsutvecklaren Obos, där även Smålandsvillan och Myresjöhus ingår, har i två omgångar varslat totalt 270 personer.
Samtidigt har Anebyhusgruppen haft en mycket kämpig period. När besparingar och uppsägningar inte räckte till inleddes i januari en företagsrekonstruktion, som i augusti övergick i konkurs. I oktober köptes konkursboet av det nybildade bolaget Surewood Housing från samma koncern som Anebyhusgruppen.
Halverad försäljning
Även Fiskarhedenvillan, med säte i Borlänge, har i tre omgångar lagt varsel. Efter uppsägningar har företaget gått från cirka 165 till drygt 90 anställda. Normalt levererar företaget cirka 500 hus per år, men för 2023 landar siffran på ungefär 300. Under ett normalår i branschen som helhet säljs mellan 10 000 och 12 000 småhus i Sverige, att jämföra med cirka 6 000 för 2023.
– Pandemin förde med sig en stor efterfrågan på småhus, men i dag ser vi en sällsynt dålig marknad. Ukrainakriget har bidragit till kostnadsökningar på våra insatsvaror och ränteläget försvårar finansieringen för många av husspekulanterna. Framför allt är det svårt för unga familjer att komma in på marknaden, säger Fiskarhedenvillans vd Gunnar Jönsson.
Han har arbetat i branschen sedan 2007 och är nu med om sin fjärde konjunkturnedgång, den allvarligaste hittills.
– Min bild är att läget är sämre nu än under finanskrisen 2008, men något bättre än under 1990-talskrisen. Det här är en cyklisk bransch med återkommande toppar och dalar, men när det blir en extrem nedgång i byggandet tar det lång tid att komma tillbaka. Ett av problemen är att många duktiga medarbetare hinner lämna branschen, påpekar Gunnar Jönsson.
Boendet tar mer av lönen
Branschorganisationen Trä- och möbelföretagen, TMF, beskrev i våras läget som ”nattsvart”. Under hösten har dock några få ljusglimtar uppenbarat sig. September 2023 visade sig vara en bättre månad än september 2022, vilket kan tyda på att marknaden inte längre är i fritt fall.
– Mentalt ställer vi dessutom in oss på att räntan troligen sänks lite nästa år. Det kan få orderuppgången att vända lite uppåt under 2024 och byggande att öka under 2025. Däremot får nog alla vi konsumenter vänja oss vid att boendet kommer att uppta en större del av vår inkomst än för bara några år sedan, säger Gunnar Jönsson.
Han konstaterar att undersökningar visar att 70 procent av alla svenskar helst vill bo i småhus, men bristen på tomtmark kan ibland vara en begränsande faktor.
– Vi använder konjunkturnedgången till att se över våra interna kostnader, men även till att undersöka nya produktsegment. En viktig del är att inventera tillgänglig mark i olika kommuner, så att vi står beredda när vändningen kommer, förklarar Gunnar Jönsson.
Höjda brf-avgifter
Runt om i landet finns det även många bostadsrättsföreningar som ser över sina utgifter och kämpar med nya ekonomiska villkor. Vissa av dem hör av sig till Bostadsrätterna, som är Sveriges största organisation för bostadsrättsföreningar.
– En del är oroliga och behöver höja sina avgifter eller har frågor om kapitaltillskott, påpekar Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.
Föreningarnas två tyngsta utgiftsposter är som regel räntekostnader och energikostnader. Inom bägge områdena har det skett markanta fördyringar det senaste året.
– Om en förening har stora lån som nyligen har satts om eller kommer att sättas om kan räntekostnaden plötsligt fyrdubblas. Om även bostadsrättsinnehavarna i sig är högt belånade och får svårt att betala de stigande avgifterna påverkar det föreningen ytterligare, framhåller Ulrika Blomqvist.
Ovanligt med brf-konkurser
Vissa äldre föreningar är skuldfria eller har lån av mindre storlek. Även dessa berörs dock av ökande energipriser. Efter nyår höjs till exempel fjärrvärmepriset i Stockholm med 12 procent.
– Nybildade föreningar har ofta högre belåningsgrad och är därmed mer räntekänsliga, men i gengäld är nyproducerade fastigheter mer energismarta och har ett mindre underhållsbehov än de äldre. Många föreningar undersöker om de kan realisera dolda tillgångar. Kanske går det att öka sitt kapital genom att hyra ut tomma utrymmen eller bygga om vinden till bostadsrätter, säger Ulrika Blomqvist.
Att en fullt operativ bostadsrättsförening går i konkurs är väldigt ovanligt, men det händer. Ett scenario är då att fastigheten köps upp och att lägenheterna omvandlas till hyresrätter.
– Om de tidigare bostadsrättsinnehavarna samtidigt har sina lån kvar kan det sluta med en ekonomisk katastrof för den enskilde. I dessa tider är det extra viktigt att en bostadsrättsköpare noga granskar föreningens lån och löptider, och räknar ut föreningens skuld per kvadratmeter. Det är också viktigt att bostadsrättsinnehavarna har en ekonomisk buffert, betonar Ackordscentralens jurist Hans Ödén.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2023
Text: Lena Lidberg
Bild: Pexels/Tushar Mahajan
