Från att det i praktiken inte hänt någonting gällande lagstiftning inom rekonstruktions- och konkursområdet på närmare 25 år händer det nu helt plötsligt väldigt mycket. Detta drivs av EU som ser det av vikt att harmonisera lagstiftningen inom den gemensamma marknaden. Den nya rekonstruktionslagen trädde i kraft för snart två år sedan. Denna lag har skapat betydligt bättre verktyg att rekonstruera framför allt något större bolag då bland annat ägarförändringar kan hanteras inom ramen för rekonstruktionen. Låt vara att flertalet rekonstruktioner enligt den nya lagen, särskilt de mindre, till stora delar har hanterats på samma sätt som enligt den gamla lagen. Huruvida den nya rekonstruktionslagen stängt dörren för de allra minsta bolagen debatteras i detta nummer.
Koncentration av domstolar som hanterar rekonstruktionsärenden
Nästa steg är en koncentration av domstolar som kommer att hantera rekonstruktionsärenden, vilket i grunden är bra mot bakgrund av att det rör komplexa frågor och antalet rekonstruktioner till antalet är få. Det är dock olyckligt att rekonstruktioner i Norrland sannolikt ska hanteras av Stockholms tingsrätt. Förslaget borde därför även inkludera en domstol i Norrland, förslagsvis Umeå.
Harmonisering av konkurslagen
Ett nytt förslag till direktiv ligger på bordet från EU gällande harmonisering av konkurslagen. Här är jag genomgående inte lika positiv till föreslagna förändringar. I Sverige svarar staten för konkurskostnaderna för de fall där det inte finns tillgångar i konkursboet som kan betala detta. Så är inte fallet i alla andra länder i Europa. Det leder i vissa länder till herrelösa bolag, att ekonomisk brottslighet inte utreds och ineffektiv och bristfällig avveckling som är till nackdel för borgenärerna. Vi kan också konstatera att förslaget till EU-direktiv på flera områden faktiskt skulle kunna innebära en mindre effektiv hantering av konkurser i Sverige.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2024
Text: Mikael Kubu
Bild: Ola Kjelbye
