Den svenska detaljhandeln har några tuffa år bakom sig. Läget är fortfarande ansträngt, men nu spås en ljusning. På senare tid har bland annat landets köpcentrum fått ett uppsving.
I slutet av februari kunde branschorganisationen Svensk Handel konstatera att inledningen av 2024 har börjat bjuda på mer positiva tongångar inom handeln. För andra månaden i rad stiger förväntningarna på framtiden inom både butikshandeln, e-handeln och partihandeln.
Ökningarna sker dock från låga nivåer, och än står branschen inför stora utmaningar.
Handlarnas generella prognos för de kommande tre månaderna präglas av pessimism vad gäller försäljning, lönsamhet och antalet anställda. På ett års sikt spås däremot en ljusning – under förutsättning att inflationen fortsätter att sjunka och att räntesänkningar är att vänta.
– Vi tror att räntetoppen är nådd nu och att hushållens ekonomiska situation successivt kommer att förbättras. Efter sommaren finns tecken på att konsumtionen kan börja ta fart igen, säger Emma Wähl, analytiker på handelns utredningsinstitutet HUI Research.
Återkomst för gallerior
Fyra år efter pandemins utbrott lever vissa köpmönster från den perioden fortfarande kvar, medan andra har förändrats. När människor isolerade sig i hemmen störtdök handeln i köpcentrum och stadskärnor, medan e-handel och handelsområden utanför städerna hade god ruljangs. I stället för utlandsresor satsade hushållen sina pengar på renovering, heminredning och hemelektronik. Räntorna var fortfarande låga och det införskaffades nya tv-apparater och vitvaror.
– Nu har konsumenterna i hög grad återvänt till sina arbetsplatser och tidigare aktiviteter. Det som kallas hybridarbete, alltså att jobba hemifrån vissa dagar i veckan, har däremot fortsatt på många håll, konstaterar Emma Wähl.
De senaste två åren har köpcentrumhandeln återhämtat sig med besked och haft en stark tillväxt. I galleriorna finns som regel även restauranger och andra former av nöjen. Under pandemin var det Täby centrum som med sitt bostadsnära läge tillfälligt kunde titulera sig ”Sveriges största köpcentrum”, men från och med i fjol är det Westfield Mall of Scandinavia i Solna som har återtagit den positionen.
Lågpriskedjor expanderar
Tiden efter pandemin har präglats av kriget i Ukraina, gängkriminalitet i Sverige och andra oroligheter i omvärlden. Lågkonjunktur råder och inflation och räntehöjningar har fått hushållens plånböcker att krympa. Inköp av kapitalvaror skjuts på framtiden och många vänder blicken mot lågprismarknaderna. Bland annat har den kinesiska e-handlaren Temu gjort en storoffensiv i Sverige.
– Det kanske mest spännande med företag som Temu är att de förändrar vår uppfattning om vad som är lågpris och inte. Ett tydligt exempel på den utvecklingen finns i Danmark, säger Emma Wähl.
Efter den globala finanskris som inleddes 2007 var det enbart inom lågprissegmentet som den danska handeln hade sin tillväxt. Det var en process som pågick i hela tio år.
– Hela deras handel strukturerades om. Vi ser nu liknande mönster i Sverige med lågprisaktörer som etablerar fysiska butiker i hög takt medan många andra branschers butiksbestånd minskar, påpekar Emma Wähl.
Polariserad handel
Dessa dagar ser hon många initiativ från aktörer som vill sänka priserna gentemot konsument, och många konsumenter som är på jakt efter klipp. Samtidigt har handeln blivit mer polariserad. I vissa fall finns det högre tillväxt i lyx- och premiumsegmenten än i lågprissektorn.
– Det är tydligt att hushållen påverkas väldigt olika av den rådande konjunkturen. Köpkraften bestäms i hög grad av storleken på bostadslånen, säger Emma Wähl.
När pandemitrötta svenskar började återvända till fysiska butiker märktes en nedgång i e-handeln. För nätbutikerna blev 2023 ett tufft år, men nu tycks pendeln ha svängt igen. E-handelsåret 2024 har börjat starkt och i januari hade branschen den bästa månadsutvecklingen på nästan tre år.
Tillväxt i apotekshandeln
Dagligvaruhandeln har den senaste tiden kännetecknats av stora prishöjningar. Trots det har branschens vinstmarginaler minskat med ungefär en procent.
– Priserna från producent till butik har höjts i en högre takt än vad handeln har höjt sina priser gentemot konsument. Det handlar om en fördröjning på ungefär tre månader, förklarar Emma Wähl.
Under de kommande två åren väntas prisökningstakten i dagligvaruhandeln kunna stanna på cirka 1,5 procent per år. Ökningen sker dock från en hög nivå, efter en tid av återkommande prishöjningar.
– Dagligvaruhandeln är ett exempel på hur branschen är pressad från två håll. Dels har kunderna fått ett krympande köputrymme. Dels har kostnaderna stigit i både producentledet och för exempelvis hyror och el, säger Emma Wähl.
I sällanköpsvaruhandeln förväntas två branscher utmärka sig genom att driva försäljningsutvecklingen under 2024. Den första är apotekshandeln, som växer både på nätet och i fysiska butiker. Den andra är handel med brett sortiment, som inkluderar många lågprisaktörer. Även där räknar HUI med positiva försäljningssiffror för i år.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2024
Text: Lena Lidberg
Bild: HUI
