De kallas zombieföretag, bolagen som hankar sig fram genom lån med låga räntor och statliga stöd. Coronakrisen kan medföra att gruppen växer, befarar centralbankerna.
Begreppet zombieföretag uppstod i Japan under 1990-talet. Efter finanskrisen drabbades många företag av akuta ekonomiska problem, vilket löstes med utökade banklån. Åtgärden påhejades av den japanska regeringen, och det fanns en penningpolitik som byggde på att räntorna var mycket låga. En ansenlig del av företagen var dock inte starka nog att stå på egna ben. Det bidrog till att skapa skuldtyngda zombiebanker, oförmögna att stötta de bolag som var sunda och produktiva. I Japan brukar 90-talet beskrivas som ”det förlorade årtiondet”, en period präglad av stagnation och deflation.
– De senaste tio åren har zombieföretagen blivit en tilltagande realitet även i Europa och USA. Det finns ingen exakt definition att luta sig mot, men i korthet handlar det om bolag som inte producerar värde utan som helt enkelt borde läggas ned, säger Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Motverkar återhämtning
Redan förra hösten varnade centralbankernas samarbetsorgan BIS (Bank of International Settlements) för att coronapandemin kan leda till att zombieföretagen ökar. Av BIS forskningsrapport framgår att det från 1980-talet och framåt har skett en markant ökning av denna typ av företag.
I studien ingår 14 länder, däribland Sverige. Den generella slutsatsen är att de senaste decenniernas lågkonjunkturer har lett fram till en allt lägre räntenivå som gradvis har minskat det finansiella trycket på zombieföretagen. När räntekostnaderna är låga finns det ingen större press på dessa företag att betala av skulder, öka lönsamheten, sänka kostnaderna, öka produktiviteten, satsa på omstruktureringar eller – i förlängningen – lägga ned verksamheten.
I maj i år gick den europeiska centralbanken ECB ut med ytterligare en varning. Bedömningen är att det just nu finns många tusen företag inom EU som hasar sig fram på ett zombieliknande sätt. De extremt låga räntorna, i kombination med statliga coronastöd, befaras bidra till att zombieföretagen motverkar den ekonomiska återhämtningen inom EU. Följden blir att nya, livskraftiga företag får svårare att ta sig in på marknaden.
Kreativ förstörelse
För att beskriva fenomenet använder sig Fredrik N G Andersson av begreppet ”kreativ förstörelse”, introducerat redan på 1940-talet av nationalekonomen Joseph Schumpeter.
– Utan kreativ förstörelse utvecklas inte samhället. En stark och dynamisk ekonomi måste utgå från innovationer, inte från bevarande. Därför behöver vi acceptera förändringar, nya branscher och nya yrken som tar oss framåt, påpekar Fredrik N G Andersson.
Ur det perspektivet blir zombieföretagens existens inte bara en fråga för enskilda företag, utan för samhället i stort. När kapital, investeringar, statliga stöd och arbetskraft riktas åt fel håll kan det få konsekvenser på bred front.
– Om ett zombieföretag läggs ned kan arbetslösheten stiga, men poängen är att de anställda kan få jobb i mer sunda, tillväxtdrivna företag i stället. Det här kan vara tufft för den enskilde, men en viktig del av välfärdsstaten är att hjälpa människor att göra omställningar i arbetslivet, säger Fredrik N G Andersson.
Ökning vid tidigare kriser
De svenska zombieföretagen har ökat efter IT-bubblan och finanskrisen. I september i fjol presenterade Riksbanken en rapport över utvecklingen. Riksbankens analys är att det inte har skett någon dramatisk ökning av andelen zombieföretag under åren 2010–2016, inte heller då det infördes minusränta. Bankens bild är att zombieföretagen inte utgör något betydande hot mot den finansiella stabiliteten eller den ekonomiska tillväxten. Fredrik N G Andersson är dock inte lika säker.
– Låga räntor gör att fler zombieföretag överlever. Ränteläget är en mer avgörande faktor än de tidsbegränsade statliga stöden, säger han.
Samtidigt är han övertygad om att de politiska stödaktionerna under coronapandemin har förhindrat en rad konkurser, på gott och ont.
– I räddningspaketen har det satts upp regler som ska hjälpa till att skilja sunda företag från osunda, men i praktiken kan det ändå vara svårt att pricka rätt. Vi får se vad som händer när stöden tas bort och hur det påverkar konkursstatistiken.
Svagt entreprenörskap
Fredrik N G Andersson förknippar som regel inte zombieföretag med fusk eller onda avsikter, men däremot med bristfälligt entreprenörskap.
– Detta är företagare som nog både tror och hoppas på ljusare dagar. Men om skatten skjuts upp ska den ändå betalas till sist, och då kan den ha vuxit till en stor utgift.
Han konstaterar dessutom att Sverige är ett av de länder som erbjuder förhållandevis omfattande företagsstöd även när det inte är kristider.
– Vi har gott om stöd redan i den allmänna infrastrukturen, till exempel starta eget-bidrag och liknande. Problemet är att alla människor inte passar som entreprenörer. De som lyckas brukar oftast hitta sina egna vägar, framhåller Fredrik N G Andersson.
Förlängd återbetalningstid
Fram till den 10 november i år hade drygt 49 000 svenska företag beviljats anstånd med inbetalning av skatt och moms under pandemin. Totalt handlar det om cirka 52,7 miljarder kronor. En stor del av anstånden löper ut under våren 2022, men finansdepartementet har föreslagit att återbetalningstiden ska kunna förlängas med ytterligare 15 månader enligt en särskild avbetalningsplan.
Utöver skatteanstånden hanterar Skatteverket även ansökningarna om så kallat omställningsstöd, avsett för företag som har drabbats särskilt hårt av de restriktioner som har gällt under pandemin. Till och med den 10 november uppgick dessa ansökningar till drygt 19 miljarder kronor, varav Skatteverket har beviljat cirka 15,3 miljarder kronor.
– Vi kontrollerar bland annat att företaget bedriver en aktiv näringsverksamhet, att man sköter skatteinbetalningarna och att det inte finns ärenden hos Kronofogden, säger Eva Bodén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.
Korttidsstöd via Tillväxtverket
Ett av de andra stora stöden är möjligheten till korttidsarbete. Det innebär att ett företag kan permittera personal, samtidigt som staten – via Tillväxtverket – går in med ekonomisk stöttning. Grundkravet är att företaget är drabbat av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, orsakade av omständigheter utanför företagets kontroll .
– Vi gör kontroller i flera steg. Företaget får till exempel inte vara på obestånd, under rekonstruktion eller skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning . Det får inte finnas näringsförbud eller skulder hos Kronofogden, förklarar Niklas Kjellberg, presschef på Tillväxtverket.
Vid sidan om skatteanstånd, omställningsstöd och korttidsarbete finns det även ett omsättningsstöd, som vänder sig till enskilda näringsidkare och handelsbolag som har drabbats av minskad omsättning på grund av coronaviruset. Omsättningsstöden handläggs av länsstyrelserna.
ECB uppmanar till kontroller
I kristider hamnar dessutom bankernas utlåning ofta i extra fokus. ECB har i en rapport pekat på att bankerna har ett ansvar för att upprätthålla höga utlåningskrav och att kontinuerligt göra kreditvärdighetsbedömningar. Lånegarantier från regeringar, anstånd med betalningar och liknande pandemiinsatser har – åtminstone tillfälligt – minskat antalet konkurser i EU.
”Men eftersom åtgärderna är nya och volymen av beviljade lån hög finns det en risk för att utlåning till icke-livsdugliga företag slinker igenom. Det är därför viktigt att banker, revisorer, tillsynsmyndigheter och beslutsfattare gemensamt gör sitt yttersta för att hålla denna risk under kontroll”, skriver ECB.
•••
Fakta/Zombieföretag
En bred definition av ett zombieföretag är att företaget har varit aktivt i minst tio år och inte har kunnat täcka sina skulder med vinstmedel från verksamheten under tre år i följd. Enligt centralbankernas samarbetsorgan BIS har andelen zombieföretag i OECD-länderna stigit från knappt 2 procent i mitten av 1980-talet till omkring 15 procent 2017.
Sverige uppvisar liknande siffror, med cirka 2 procent i början av 1990-talet till cirka 12 procent under de senaste åren. Andelen ligger därmed något lägre än OECD-genomsnittet, men högre jämfört med en rad andra EU-länder.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2021
Text: Lena Lidberg
Foto: Johan Persson
