Lehman Brothers AB – konkurs med 100 % utdelning

Lehman Brothers Holdings Inc, med huvudkontor i New York, hade dotterbolag i många delar av världen. I finansmetropoler som London och Frankfurt. Och även i Umeå. När konkursen blev ett faktum och även det svenska bolaget Lehman Brothers AB försattes i konkurs, utsågs Anders Bergman vid Ackordscentralen Norrland till konkursförvaltare.

Kan du berätta om Lehman Brothers svenska dotterbolag?
Verksamheten i det svenska dotterbolaget utgjordes av utveckling av koncerninterna IT-system som användes inom Lehman Brothers-koncernen. Bolaget hade 34 anställda. Förutom platschefen var alla anställda systemutvecklare med olika inriktningar. Det svenska bolaget hade endast det brittiska bolaget Lehman Brothers Ltd som kund.

Berätta om arbetet med konkursen.
Konkursen i det svenska bolaget inträffade någon månad efter konkurserna i de övriga bolagen i koncernen. Innan konkursutbrottet för det svenska bolaget hade Nomura övertagit den europeiska delen av Lehman Brothers-koncernen. Beträffande det svenska bolaget hade ett avtal träffats om överlåtelse av rörelsen till Nomura Sweden AB. Enligt avtalet övertog Nomura Sweden AB ansvaret för det svenska bolagets alla skulder, förutom koncernskulder. Avtalet var dock villkorat av att konkursförvaltaren skulle godkänna överlåtelsen.

Vår utredning utvisade att det var till fördel för fordringsägarna att överlåtelsen blev genomförd, varför jag lämnade mitt godkännande till avtalet. Överlåtelsen till Nomura Sweden AB omfattande inte fordringar och skulder till andra företag inom Lehman Brothers-koncernen. Vårt fortsatta arbete i konkursen blev därför att utreda den fordran som det svenska bolaget hade mot Lehman Brothers Ltd i London.

Vi har i det brittiska bolagets konkurs bevakat det svenska bolagets fordran och erhållit utdelning till 100 % på kapitalbeloppet på denna fordran. Även utdelning avseende ränta under konkurstiden har till viss del blivit utbetald.

Vilken utdelning kommer fordrings-ägarna få i den svenska konkursen?
Konkursen i det svenska bolaget är inte färdig att avsluta än i och med att vi inväntar slututdelning i det brittiska bolagets konkurs. Men den bedömning vi gör är att även fordringsägarna i den svenska konkursen – som huvudsakligen är Lehman Brothers Holdings Inc – sannolikt kommer att få full utdelning på sina bevakade fordringar.

Att det blir 100 % utdelning både i den brittiska och den svenska konkursen visar på att krisen i Lehman Brothers-koncernen i vissa delar mer var en fråga om brist på likviditet och finansiellt förtroende än avsaknad av ekonomiska värden.

Till slut, vad tror du världen och Sverige har lärt sig av den finanskris som efterföljde Lehman Brothers konkurs?
Konkurserna visar på vikten av att det finns förtroende för de finansiella institutionerna. Brist på förtroende kan leda till obestånd och konkurs, även om det finns stora värden i de verksamheter som bedrivs. Konkurserna inom Lehman Brothers-koncernen visar också på hur världens alla finansiella marknader är sammankopplade till varandra.

Anette Norling

Foto: Shutterstock, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Att vara ”målvakt” – ett allvarligt brott med lindrig påföljd

Den snabba digitala utvecklingen förenklar våra kontakter med olika myndigheter, men underlättar också för dem som inte har gott uppsåt. Så är fallet vid ekobrott med ”målvakter” som i vissa fall bygger på utnyttjande av socialt utsatta personer. Samhällets möjligheter till hantering av situationen är i nuläget begränsade.

Ekobrottsmyndigheten (EBM) är en av de myndigheter som arbetar för att förhindra och förebygga målvaktsbrott. Chefsåklagare Stefan Lundberg är strategisk samordnare för brottsförebyggande frågor på EBM och har varit med sedan myndigheten bildades 1998.

– Det här är ett stort och utbrett problem med ett omfattande mörkertal både i Sverige och i andra länder sedan lång tid tillbaka. Det är anmärkningsvärt att vi ännu inte kunnat komma tillrätta med det, säger Stefan Lundberg.

– Vi varken vill eller kan hejda den digitala utvecklingen. Det ska vara enkelt att vara företagare, men vi behöver också effektiva kontrollmekanismer. Om inte, så göder vi brottslighet.

Målvakterna, personer som mot ersättning tar juridiskt ansvar för ett aktiebolag, är ibland socialt utsatta män med missbruksproblem. Inte sällan kommer de från östeuropeiska EU-länder, i synnerhet Baltikum. Många hittas på härbärgen och tas till Sverige för att få ett samordningsnummer, ett tillfälligt id-nummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige. När registreringen är färdig skickas de tillbaka till hemlandet och är sedan svåra för svenska myndigheter att komma i kontakt med.

Det förkommer också att utländska målvakter visar sig vara avlidna, något som inte syns i de svenska systemen. Så var fallet vid bygget av Nya Karolinska Sjukhuset som visade sig dölja en gigantisk penningtvätthärva med 22 olika målvakter från Baltikum. Flera var inte längre i livet och andra var ovetande om att de registrerats som bolagsansvariga. Identiteter är numera en handelsvara som går att sälja och köpa. Olovlig id-användning definierades som ett brott 2016, men bara när det gäller privatpersoner och inte för bolag.

– Jag tycker det är orimligt att vi har ett system som medverkar till att utsatta personer utnyttjas av grovt kriminella. Även om det i första hand inte är målvakterna i sig samhället vill lagföra, så är de viktiga att komma i kontakt med för att utreda och förhindra brott, säger Stefan Lundberg.

Ett allmänt systemfel?
Grundproblemet orsakas av de många instanser som behöver samverka i frågan. Skatteverket, Bolagsverket, Tullverket, Försäkringskassan med flera, har alla olika uppdrag. Skatteverkets uppdrag är exempelvis att sköta, men inte att granska vilka som folkbokförs i Sverige. Avgiftsfinansierade Bolagsverket har inte någon tydlig brottsbekämpande uppgift, men skulle i teorin kunna ha avancerade system för snabb identifiering av misstänkta målvakter. I praktiken saknas dock både uppdraget och dessutom möjligheten till finansiering av sådana system. Möjligheten att känna igen namn som ofta figurerar i styrelsesammanhang försvåras också av att det inte är tillåtet att föra register över misstänkta målvakter.

Näringsminister Mikael Damberg har tidigare uttalat att han inte är beredd att vidga Bolagsverkets uppdrag. En ny enhet inom Bolagsverket samarbetar dock med EBM med att ta fram digitala verktyg och system som identifierar riskfaktorer och varnar för misstänkta aktiviteter och personer. År 2016 inleddes även en försöksverksamhet mellan EMB:s underrättelsetjänst, Kronofogdemyndigheten och Skatteverket. Här används metoder för att identifiera misstänkta målvaktsbolag på ett tidigt stadium, så att de kan försättas i konkurs snabbare än vad som annars skulle ha skett och därmed förhindra vidare brottslighet. Speciellt uppmärksammas målvaktsbolag med anknytning till varandra, så kallade härvor.

Byggbranschen och andra kontantintensiva branscher är överrepresenterade när det gäller brott med målvakter inblandade. Med Bolagsverkets elektroniska tjänster är det enkelt att ändra styrelser i andra bolag än sitt eget genom enkla knapptryckningar.

– Egentligen är det stötande att staten driver en sådan tjänst. Både Bolagsregistret och folkbokföringen behöver kvalitetssäkras, säger Stefan Lundberg.

Regeringen har gett Bolagsverket i uppdrag att utreda metoder som gör det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. Nyligen infördes en spärrtjänst, där det tar två dygn innan ändringar i bolagsuppgifter registreras. På så sätt ska berörda styrelseledamöter hinna reagera på felaktiga uppgifter. Sedan en tid tillbaka finns även en spärrblankett för dem som vill förhindra ofrivilliga bolagsengagemang.

Bolagsverket har också börjat att begära in kompletteringar vid misstanke om att en målvakt håller på att registreras. Granskningen av svenska och utländska medborgare är densamma och om en persons identitet inte kan säkerställas med giltiga id-handlingar så avskrivs ärendet. Är alla blanketter däremot korrekt ifyllda, så måste dock registreringen göras. På EBM är man tveksamma till om de nya metoderna är tillräckliga för att stoppa användningen, och inväntar den slutrapport som Bolagsverket ska presentera för regeringen vid årets slut.

Lindriga straff
Målvakterna kan normalt inte dömas för grova brott som begåtts i bolaget men de kan åtalas för att ha brutit mot den så kallade målvaktsparagrafen i aktiebolagslagen. Straffet, vanligen villkorlig dom och böter för bokföringsbrott, är föga avskräckande, och exemplen är många på att det krävs flera rättsprocesser innan det blir aktuellt med näringsförbud. Liksom för ekonomiska brott i allmänhet, överväger möjligheten till ekonomisk vinst ofta den begränsade risken att åka fast.

Fall med utländska målvakter är särskilt svårutredda och tidskrävande eftersom de kräver rättshjälp och samarbete med myndigheter i de aktuella länderna som kan ha andra prioriteringar än det aktuella ärendet.

Slopad revisionsplikt underlättar ekobrotten
År 2010 avskaffades revisorsplikten för aktiebolag med omsättning under tre miljoner eller med färre än fyra anställda. Därigenom finns det ingen löpande kontroll av styrelseledamöterna i denna typ av bolag. Efter den slopade reformen minskade antalet brottsanmälningar från revisorer markant, vilket bekymrar EBM som ser dem som viktiga väktare för att upptäcka brott och förhindra oegentligheter.

– Det finns en naivitet och tillit i Sverige, där vi tyvärr i alltför hög grad litar på andra människor. Revisorskravet behöver ersättas med något annat som avskräcker från brott. Det ska vara lätt att göra rätt, men de måste kosta på att göra fel, menar Stefan Lundberg.

Även Riksrevisionen anser i en rapport att reformen försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet och rekommenderar att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Det saknas inte konstruktiva förslag på hur användandet av både målvakter och företag som brottsverktyg kan försvåras. EBM har i en egen önskelista föreslagit obligatorisk digital inlämning av årsredovisningar senast fyra, och inte som i nuläget sex månader efter räkenskapsårets utgång. Om bolaget saknar revisor, borde det framgå om auktoriserad redovisningskonsult använts. Andra förslag rör utökade möjligheter för Bolagsverket att rapportera misstankar om målvakter, avslag om anmälningar av nya styrelseledamöter, avregistrering av personer med näringsförbud samt att kunna införa snabbare och tidsobegränsade näringsförbud. Flest röster höjs dock för höjda straff för brott mot målvaktsparagrafen.

– Den bästa brottsförebyggande åtgärden är definitivt effektiv lagstiftning. Målvaktsparagrafen är bra men tandlös. Vi behöver skärpta och rejäla straff för att brott ska kunna upptäckas och lagföras, exempelvis att det blir ett brott att sätta in en målvakt och kapa ett bolag. Alla berörda måste samverka, annars kommer vi ingen vart med detta, avslutar Stefan Lundberg.

Eva Reftmark

Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Konkursen som utlöste en världsomfattande finanskris

Att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs den 15 september 2008 är det få som missat. Men vad det var som utlöste en av de största finanskriserna i modern tid?

Konkursen och den efterföljande finanskrisen var inget som skedde över en natt. Det började redan under 1990-talet när president Bill Clinton ansåg att fler fattiga i USA skulle ha möjlighet att köpa egna bostäder. Det beslutades att de statligt kontrollerade bolåneinstituten Freddie Mac och Fanny Mae skulle ha en viss andel låginkomsttagare bland sina låntagare. Det handlade om så kallade subprime-lån, lån till mindre kreditvärdiga låntagare.

Lån på felaktiga grunder
För att tjäna pengar snabbt sålde Freddie Mac vidare en del av skulderna till Fanny Mae som i sin tur också sålde vidare skulderna, till bland annat Lehman Brothers. Den här typen av affärer sågs som en säker investering. Enorma pengar tjänades, men det togs även enorma risker. När den amerikanska styrräntan höjdes och huspriserna började backa, var det många låntagare som fick svårt att betala sina räntor och deras hus övergick i bankernas ägo. Bankerna hade inte längre säkerheter för sina lån och ränteintäkterna sjönk. Bubblan sprack och den första banken som föll var Bear Stearns. Ett halvår senare var det Lehman Brothers tur.

Anna Breman som är chefsekonom på Swedbank säger i en intervju med SVT:

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare. När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Sverige klarade sig lindrigt undan
Först hjälpte den amerikanska centralbanken de värst drabbade bankerna att bli uppköpta av andra banker. När turen kom till Lehman Brothers var det ingen som var intresserad. Och plötsligt frös hela världsekonomin till is.

Stockholmsbörsen föll med 60 procent på ett år och den svenska kronan tappade nästan 40 procent i värde under samma period. Riksbanken ingrep genom att pumpa in mer pengar i systemet och sänka styrräntan. Den sammanlagda bedömningen är att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan.

– Den globala finansiella chocken nådde inte riktigt fram till våra storstäder. Men verkstadsindustrin ute i landet fick plötsligt en halverad efterfrågan att hantera. Konkursvågen uteblev dock. Företag som fick problem valde att istället inleda företagsrekonstruktion, säger Ackordscentralens vd och koncernchef Mikael Kubu.

Anette Norling

Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Tuff framtid för fastigheter och handel

Cecilia Hermansson, före detta chefekonom på Swedbank, höll under Ackordscentralens årliga höstmingel ett anförande om svensk ekonomi, dess utsikter och framtida kriser. Enligt henne är det inte främst bankerna som kommer råka illa ut vid nästa kris.
– Handeln, fastighetsbolagen och bostadsutvecklarna är de branscher som kommer få problem, säger Cecilia.

Svensk ekonomi är fortsatt god. Industrin generellt sett går väldigt bra, och det märks framför allt på exporten. Arbetslösheten är nere på låga nivåer och vi befinner oss precis intill toppen av en högkonjunktur. De offentliga finanserna är starka och vi har en låg statsskuld. Ändå är Cecilia Hermansson orolig för framtiden, och riktar kritik mot regeringen.

– Regeringen för en alldeles för expansiv ekonomisk politik vilket gör det svårt att klara nästa nedgång, säger Cecilia. Dessutom gör man så otroligt lite när det gäller arbets- och bostadsmarknaderna. Där skulle jag vilja se många reformer. Men eftersom vi har det parlamentariska läget som vi har kommer det inte att hända.

Räntorna stiger i slitet av 2018
De låga räntorna kommer antagligen att stiga i slutet av nästa år, spår Cecilia. Riksbanken tittar mycket på vad som händer i Europa och hur ECB agerar. Om kronan blir för stark kommer inflationen att sjunka. Då kan det ta längre tid att höja styrräntan.

– Därför har vi i praktiken inte en egen och oberoende centralbank, givet inflationsmålet har vi egentligen redan euron, säger Cecilia Hermansson.

– Bostadsmarknaden innebär också en risk som gör att de inte kan höja styrräntan så mycket som de skulle vilja göra. Höjer Riksbanken räntan för mycket kommer det dessutom att påverka handeln, som även har andra typer av strukturella problem.

Cecilia tror att bankerna kommer klara nästa kris ganska bra. Hon tror inte att fastighetspriserna kommer sjunka så mycket som vissa förutspår eftersom vi inte har förbyggt oss. På senare tid har det byggts mycket till ett visst segment av lite rikare människor. Just där kommer inte alla bostadsutvecklare att klara sig. Så hon tror att fastighetsbolag och bostadsutvecklare kan få problem framöver, liksom handeln. Detaljhandeln pressas i dagsläget hårt av online-handeln. Vi står inför en gigantisk strukturomvandling och flera stora internationella e-handelsjättar kommer att pressa den butikshandel som finns ytterligare.

När det gäller bostadsmarknaden har Cecilia flera förslag på åtgärder.

– Jag tror att vi behöver bygga enklare bostäder. Och vi måste avreglera hyresmarknaden för att på sikt få en välfungerande hyresmarknad. Dessutom går det inte att ha både ränteavdrag och ingen fastighetsskatt. När fastighetsskatten togs bort borde ränteavdragen ha förändrats samtidigt eftersom de hör ihop. Man skulle även kunna ta ned reavinstskatten lite.

Konkurserna kan öka
Hon tror även att konkurserna kan komma att öka framöver.

– Men man kan alltid resonera om hur mycket. Om det ser fortsatt hyfsat ut utomlands tror jag att vi har en bra konjunkturutveckling de närmaste 2–3 åren. Om vi inför amorteringskrav, och gör väldigt stora förändringar samtidigt, kan vi få en större husprisnedgång, och då skulle vi få en konsumtionsdriven konjunkturnedgång.

Efter krisen på 90-talet infördes det ett överskottsmål i Sverige, för att ta hänsyn till kommande generationer. Men vid en utvärdering ser man att dessa mål inte alls har nåtts.

– Vid nästa lågkonjunktur kommer vi inte ha så goda möjligheter att stimulera ekonomin med hjälp av statsfinanserna om överskottsmålet ska nås, säger Cecilia Hermansson. Och dessutom finns det inte så goda möjligheter att få fart på ekonomin med räntesänkningar, för ränteläget kommer vara ovanligt lågt i utgångsläget.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2017

Köpcentrumdöden en myt

Fredrik Kolterjahn är konsult på JLL Sweden med ansvar för detaljhandelsfrågor. Ett område han varit verksam i under 15 år. Tidigare jobbade han på HUI Research. Nyligen presenterade han en analys där han jämförde detaljhandel och köpcentrum i Sverige och USA.

– Det är som att jämföra äpplen och päron, säger Fredrik Kolterjahn.

Något som många tror påverkar köpcentrum och fysiska butiker är e-handeln som har vuxit kraftigt i Sverige. Tillväxten har legat på mellan 15 och 20 procent per år de senaste åren. 2017 skedde också ett skifte i e-handeln. Första halvåret ifjol stod e-handeln för hela tillväxten i sällanköpshandeln. Men det finns stora risker.

– Det finns klara paralleller mellan det som föregick IT-kraschen och det som nu händer bland renodlade e-handelsföretag, säger Fredrik Kolterjahn.

– Renodlade e-handelsföretag är ofta finansierade av riskkapital och många går med förlust.

Tillväxten i detaljhandeln påverkas också av de nya amorteringskraven. När konsumenterna tvingas amortera så finns det mindre över till handeln.

– Amorteringskraven kommer tveklöst att få effekter i detaljhandeln, säger Fredrik Kolterjahn.

Rena e-handlare har det tufft
Det är mest prylar som säljs över nätet. 50 procent av alla böcker säljs på nätet, nästan alla skivor liksom 20 procent av all hemelektronik och kläder. Men enligt Fredrik Kolterjahn gör inte e-handelskonsumenten som de flesta tror. När konsumenten hittar vad den söker på nätet, så handlar de flesta inte där.

– Det omvända är mycket vanligare. Man letar upp sina varor på nätet, men sen köper man varan i en fysisk butik, säger Fredrik Kolterjahn.

De etablerade fysiska butikerna är framgångsrika inom i e-handeln om de har en affärsstruktur där de kan centralisera e-handeln. De rena e-handelslösningarna, utan fysiska butiker, har det betydligt svårare.

– De har inget skyltfönster som vanliga butiker. Det kräver stora investeringar i reklam. Detta plus lagerkostnader, plockkostnader samt transport och hantering av returer gör att kostnaderna inte blir lägre än för fysiska butiker. Det krävs väldigt stora volymer för att renodlade e- handelsföretag ska gå runt, säger Fredrik Kolterjahn.

Han pekar ut ett stort hot mot de svenskbaserade e-handelsföretagen. Att det går rykten om att Amazon är på väg in i Sverige i samarbete med IKEA.

Köpcentrumdöd stämmer inte
Det finns många faktafel i det som sägs och det som det skrivs om köpcentrum i Sverige. Det visar sig i analysen som Fredrik Kolterjahn gjort. Tvärtemot i USA så utvecklas köpcentrum i Sverige. Och det kommer fler kunder när service i form av vård, bibliotek, bank, post och restauranger etablerar sig.

– Det existerar ingen köpcentrumdöd i Sverige. Under de 15 år jag jobbat med detta kan jag räkna upp antalet köpcentrum som lagts ner på ena handens fingrar. Köpcentrumdöd i Sverige är åsikter, inte fakta, säger Fredrik.

Köpcentrumdöden i USA baseras på att cirka 500 större varuhuskedjor kommer lämna köpcentrum 2017 och 2018. Det visar rapporten från JLL.

– I USA upptar varuhus cirka 50 procent av den totala ytan i ett köpcentrum. I Sverige ligger den siffran på 1 procent, säger Fredrik Kolterjahn. När ankaret lämnar så sjunker skeppet. I USA ligger dessutom kvadratmeterytan per capita i köpcentrum på en fyra gånger så hög nivå som i Sverige.

I Sverige har vi alltså inte samma problem. Enligt Fredrik Kolterjahn har ytan i befintliga svenska köpcentrum ökat och det byggs 2 till 3 nya köpcentrum per år. Och cityhandeln är på väg tillbaka.

– De senaste fem åren har vi sett en återkomst av små butiker som skapar liv i stadskärnorna.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2018

Ljus framtid med vissa orosmoment

Som finansminister under åtta år analyserade Anders Borg landets framtid och var med om de flesta av de centrala besluten för Sverige. hans ord torde alltså väga tungt. Så se här en intervju där framtiden presenteras – enligt Anders Borg.

Den förre finansministern var en av talarna på Stiftelsen Ackordscentralens Dag i Stockholm i maj i år. När han stegade runt på scenen, han stod sällan stilla, och målade upp morgondagen var det knäpptyst i auditoriet. Den förre finansministerns ord tycks fortfarande väga tungt. Få bestrider Anders Borgs kompetens när det gäller ekonomi. Men så korades han också till Europas bäste finansminister år 2011 av tunga Financial Times. Om det också gör att vi ska tro på hans framtidsprognoser nu är kanske svårt att säga. Helt klart är han själv i alla fall bestämd i sina uppfattningar. Det är mer ”det blir” än ”jag tror” när man intervjuar Anders Borg.

Det gäller exempelvis synen på en av nycklarna i den globala utvecklingen, USA, där den ekonomiska utvecklingen blir rätt stabil. Det bygger Anders Borg bland annat på det faktum att arbetslösheten i USA idag är under fyra procent, en historiskt väldigt låg siffra. Enligt nationalekonomiska läroboken ska låg arbetslöshet leda till högre löner. När arbetsgivarna slåss om de bästa på arbetsmarknaden måste de bjuda över varandra och höja lönen. Men att många jobbar i USA leder ändå inte till högre löner.

Anledningen är att den sjunkande arbetslösheten till stor del bygger på korta anställningar. Det är, som ofta också här i Sverige, projektanställningar. Det ger inte den starkare positionen för löntagare att förhandla och lönerna ligger rätt stabilt, säger Anders Borg.

Felaktig bild av USA:s skattereform
En annan viktig faktor att titta på för den som bedömer amerikansk ekonomi är den skattereform som president Donald Trump presenterat. Media i Sverige ger ofta bilden av en gigantisk sänkning. Men – det är felaktigt, enligt Anders Borg.

– Om du jämför med exempelvis Ronald Reagans skattesänkningar så är Trumps reform betydligt mer blygsam, faktiskt bara ungefär en fjärdedel av sänkningarna i USA på 1980- talet. Mer modesta sänkningar av skatten får därför inte de stora kon- sekvenser som svenska media målat upp, säger Anders Borg.

Det har ju mullrat en hel del på världsscenen med hot om handelskrig. I skrivande stund är frågan inte avgjord.

– Men jag tror att många överdriver riskerna. Vi har regionala tillväxtzoner – USA, Europa och Asien – det minskar sårbarheten om till exempel handeln med Förenta Staterna gnisslar. Visst, handel kan bli mer regional men några dramatiska effekter får vi inte. Så på denna punkt hyser jag inte någon stor oro.

Låga räntor ger stabil bas
Också när den tidigare finansministern beskriver Europa har penseln rätt ljusa färger. Även om också mörkare nyanser finns på paletten. En av anledningarna till att det mest är sol i Anders Borgs prognos är låga räntor. Det ger en stabil bas för ekonomierna. Dock finns det en risk att goda tider inte sätter tillräcklig press på förändringar. För det behövs på vissa centrala håll reformer - på djupet. Anders Borg pekar på Frankrike.

– Det är ett land med traditionellt starka fackföreningar. De motsätter sig ofta förändringar som att låta maskiner och teknik ersätta människor. Det riskerar ju att leda till att anställda blir av med sina jobb. Men på sikt skulle det medföra stora vinster för Frankrike - och i viss mån också omkringliggande EU. Frankrike är ett av Europas viktigare länder. Och, fortsätter Anders Borg, om vi tittar på tillväxten globalt så ökar den i allt snabbare takt.

Det handlar inte minst om tillväxtländer, så kallade emerging markets. Trenden är tydlig. Tillväxtländernas andel av världens ekonomi ökar dramatiskt. Inom överskådlig tid går den från cirka 50 procent idag till 70 procent av den globala ekonomin. Det handlar exempelvis om Kina och Indien, men också om till exempel Indonesien, Filippinerna och Etiopien. Med denna globala utblick ser Anders Borg också ganska mycket sol över Sveriges ekonomiska himmel.

– Sveriges ekonomi utvecklas rätt starkt nu, säger han.

För lite byggande oroar
Men också över vår ekonomiska himmel kan det dra in moln. Ett sådant är byggandet. Det byggs för lite, främst i storstäderna. Och det byggs för lite för de bredare grupper som behöver en bostad. Idag är alltför stor del av byggandet dyra hem som få har råd att bo i. Det gör att obalanserna, alltså bristen på bostäder, riskerar att göra att svensk ekonomi inte utvecklas så bra som den annars skulle ha gjort. För tillväxt är i slutänden inte ett diffust begrepp. Det är till exempel om Stina kan flytta till en stad för att ta ett nytt jobb. Vilket kan stupa på bostadsbrist.

Ett annat hot, som för övrigt flera talare tog upp på Stiftelsen Ackordscentralens Dag, är den stora skuldsättningen som vi svenskar har. För dagens låga, bekväma räntor, varar icke för evigt… I förlängningen finns en oro för att alltfler med stora skulder får svårt att betala när räntorna når mer normala nivåer.

Ett samtal med Anders Borg har ett högt tempo. Hans associationer är snabba, hans entusiasm smittande, kunskaperna stora. Och – hans egen kunskapsbank håller på att byggas ut. Än mer. Anders Borg har inlett en forskarbana, han tittar på finanspolitikens roll i stabiliserings- politiken. Också när det gäller ny kunskap öppnar ny teknik enorma möjligheter.

– Förr fördubblades mänsklighetens kunskapsmassa ungefär vart sjuttionde år. Idag sker detta fantastiska vart nionde år, säger Anders Borg.

Och på tal om digitalisering. Temat för Anders Borgs medverkan under Stiftelsen Ackordscentralens Dag var ”Framtidens finansieringsformer och digitaliseringens påverkan på världsekonomin”. Så till sist, några mer specifika frågor med fokus på finans- och advokatbranschen.

Kommer gräsrotsfinansiering eller crowdfunding att få stor betydelse framöver?
– Många av de nya möjligheterna vi ser, till exempel för dem som vill investera i startup-bolag, är ju sprungna ur de möjligheter som artificiell intelligens. AI kommer säkert i växande omfattning att påverka till exempel finansbranschen. Men för den som vill investera i ett nytt bolag handlar det om att exempelvis bedöma grundare och VD i företaget, och där kommer vi inte särskilt långt med AI. Ny teknik ger oftast högst begränsat underlag för att se vilka marginaler ett företag kommer att ha om tio år eller att bedöma om andra, potentiella konkurrenter sett möjligheterna och börjar kopiera.

Så än så länge tror jag ändå att banker och finansbolag kommer att fortsätta dominera utlåningen till företag. Gräsrotsfinansiering kan vara intressant för vanliga, relativt stabila småföretag som skulle få betala för hög ränta till bankerna. Men i de här fallen ska man inte förvänta sig någon onormal avkastning på en investering.

Så storbankerna kan förbli ganska lugna?
– Bankerna har svårt att ändra sin affärsmodell. I Norden har bankerna betydligt lägre kostnader i förhållande till intäkter i jämförelse med övriga Europa. Men det är klart, de har fortfarande mycket stort kapital och kompetens jämfört med tänkbara utmanare. Så på kort sikt tror jag att de kan vara lugna. Men det är klart, bankerna börjar ändå se vad tidningar och etermedia började uppleva på 90-talet. Förändringar tar tid, men de kan ändå komma – med nya hot.

En annan bransch med dramatiska förändringar är advokatkontor. Om du hade en advokatbyrå, vad skulle du göra nu?
– Mycket av det advokatbyråer levererar nu kan med lätthet tas över av andra, tack vare digitaliseringen, och det till en märkbart lägre kostnad. Idag tar många advokater mycket betalt för tjänster som i praktiken oftast är rätt standardiserade och som därmed kan göras till en bråkdel av dagens arvoden.

Så vad skulle du göra om du hade en advokatbyrå?
– Jag skulle åka till USA, träffa dem som ligger längst fram i teknikfronten och lära. Se till att jag satte igång kostnadsresan redan nu. För det kommer att bli en dramatisk resa i hög hastighet framöver, säger Anders Borg.

Willy Silberstein
Fotograf: Simon Hellsten

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2018