Ett mörkt år för idrottsrörelsen

Publikbortfall, uteblivna sponsorintäkter och hårt ansträngda balansräkningar. Coronapandemin har försatt idrottsrörelsen i en tuff match.

Publikbortfall, uteblivna sponsorintäkter och hårt ansträngda balansräkningar. Coronapandemin har försatt idrottsrörelsen i en tuff match. Hittills uppgår de statliga direktstöden till 1,5 miljarder kronor, men oron inför 2021 är stor.

I mitten av november kom regeringens besked om ett förbud för allmänna sammankomster med fler än åtta deltagare. Beslutet berör bland annat publikmöjligheterna vid idrottsevenemang. Samtidigt blir det stopp för större motionslopp och ungdomsturneringar. Bara ett par veckor tidigare hade den generella publikgränsen höjts från 50 till 300 sittande personer. Den ökande smittspridningen har gjort att förutsättningarna nu åter har ändrats.

– Det känns tungt. Idrotten och kulturen har fått bära väldigt stora bördor i den här pandemin, konstaterar Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson.

Under 2020 har regeringen och samarbetspartierna avsatt krisstöd till idrotten på 1,5 miljarder kronor – först 500 miljoner i våras, därefter en miljard under hösten.

Stödsystem för företag
Utöver det har många av elitidrottsklubbarna tagit del av de allmänna stödsystemen för företag. Här ingår exempelvis korttidspermitteringar av personal, omställningsstöd och anstånd med skattebetalningar. Sammantaget har idrottsrörelsen gissningsvis tilldelats cirka två miljarder kronor i coronakompensationer för 2020.

– Först om ett år går det att se hur klubbar och föreningar har klarat krisen, och i vilken utsträckning vi riskerar att få se konkurser. Många har en mycket ansträngd ekonomi just nu, inte minst på fotbolls- och ishockeysidan. Vi ser behov av minst två miljarder kronor i statligt krisstöd till idrottsrörelsen även nästa år, säger Björn Eriksson.

Om det går så långt som till rekonstruktion i en idrottsförening är det reglerna i respektive specialförbund som avgör vad som händer med föreningens topplag. Inom fotbollen blir laget degraderat till en lägre division, medan det inom ishockeyn inte finns någon motsvarande bestämmelse.

Sveriges största folkrörelse
Det är Riksidrottsförbundet som fördelar de statliga stöden, framför allt utifrån de ansökningar som görs av föreningarna själva. Totalt består organisationen av 72 specialidrottsförbund och cirka 19 000 idrottsföreningar.

– Det är prövande tider och ingen kan tyvärr bli fullt kompenserad. Men stöden är avgörande om idrotten ska fortsätta att vara Sveriges största folkrörelse. Det här handlar inte bara om elitidrott – vi är med och påverkar hela samhället, från folkhälsa till flyktingmottagande. Totalt har vi 3,2 miljoner medlemmar, från barn och uppåt, påpekar Björn Eriksson.

Vikten av satsningar på barn och unga är något som även regeringen har lyft fram. I de anslag som tillkom under hösten fanns mer detaljerade instruktioner än i våras. Regeringen pekar till exempel på att flick- och damidrotten kan behöva särskild kompensation, liksom föreningar i utsatta områden. Samtidigt förväntar sig regeringen att statsstöden inte används till att värva dyra elitspelare.

– Här har fotboll och ishockey nu visat att de kan leva upp till villkoren, säger Björn Eriksson.

Stora förluster inom ishockeyn
I den anrika elithockeyföreningen Brynäs IF i Gävle konstaterar klubbdirektör Michael Campese att coronapandemin har ställt verksamheten inför den största ekonomiska utmaningen hittills. Det så kallade tv-avtalet är fortfarande en viktig grundplåt och de flesta sponsorer finns kvar, men de publikrelaterade intäkterna har försvunnit när loger, restauranger och kiosker gapar tomma.

– Vi ska kämpa oss igenom den här säsongen, men det är svårt att försöka hitta en riktning i all osäkerhet, säger han.

Sedan i våras har en stor del av föreningens personal varit korttidspermitterad eller varslad. Nu står det klart att tio tjänster försvinner, efter besked om uppsägningar eller icke förlängda kontrakt. Kvar blir cirka 40 tjänster, vilket ska omfatta allt från kontor och arenadrift till restaurang och sport. Dessutom genomförs lönesänkningar på tio procent för alla som tjänar över 25 000 kronor i månaden. Åtgärden gäller både spelare, ledare och övrig personal. Brynäs IF:s allmänna sparpaket uppgår så här långt till drygt 5 miljoner kronor. Trots det är prognosen att säsongen 2020/21 slutar med en förlust på 32 miljoner.

– I den summan har vi till exempel inte räknat in de eventuella stöd som vi kan få fram staten via Riksidrottsförbundet, men följden blir ändå en stor förlust. Vi fortsätter nu arbetet med att se över våra kostnader och öka våra intäkter, bland annat genom satsningar ihop med våra lojala företagspartner och supportrar, säger Michael Campese.

Han framhåller att den pågående säsongen är mycket krävande, men osäkerheten inför nästa är ännu större.

– En säsong med liknande siffror är inte möjlig. Vi klarar inte ännu ett år med ett minusresultat på över 30 miljoner.

•••

Fakta/stöd till idrotten

Under 2020 har Riksidrottsförbundet (RF) tagit emot 1,5 miljarder kronor i statligt coronastöd.

I juni fördelades 500 miljoner: 91 procent gick till idrottsföreningar och 9 procent till RF:s specialförbund. Stöden baseras på hur stor förlust respektive förening har gjort i förhållande till sin omsättning.

I november fördelade RF 554 miljoner kronor. Av dessa gick 158 miljoner till 2 123 föreningar, 327 miljoner till över 300 föreningar inom lagbollidrotternas högsta serier och 69 miljoner till ett hundratal föreningar med stora evenemang som Lidingöloppet och Cykelvasan. Störst stöd fick ishockey (närmare 195 miljoner), följt av fotboll (159 miljoner) och friidrott (47 miljoner kronor).

RF har nu 446 miljoner kronor kvar att betala ut för perioden oktober–december. Dessa pengar fördelas i februari.

Text: Lena Lidberg
Bild: Kenta Jönsson/Bildbyrån

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2020