SAS, Intrum och Northvolt. På kort tid valde tre svenska storföretag att ansöka om konkursskydd i USA. Andreas Zettergren, partner och advokat på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, tror dock att nästa svenska Chapter 11-ärende kan dröja.
Först ut var flygbolaget SAS, som ansökte om rekonstruktion i USA i juli 2022. I samband med det blev ”Chapter 11” ett omtalat begrepp även i Sverige. Namnet kommer från det kapitel i den amerikanska konkurslagstiftningen där denna typ av företagsrekonstruktion regleras. Chapter 11-förfarandet innebär att ett konkurshotat företag – under begränsad tid – får ett skydd mot sina fordringsägare. Styrelsen och ledningen fortsätter att ansvara för verksamheten, men under förfarandet ska företaget rekonstrueras eller avvecklas. Allt sker under översyn av en amerikansk konkursdomstol.
Att SAS valde att luta sig mot amerikansk lagstiftning var inte oväntat. Flera andra internationella flygbolag med stora fordringsägare och leasinggivare i USA hade tidigare haft framgång med samma metod.
– Under och efter pandemin utvecklades det nästan en sorts mall för hur man rekonstruerar flygbolag med hjälp av Chapter 11, konstaterar Andreas Zettergren på Mannheimer Swartling.
Ingen formell rättsverkan
Han är själv en av många advokater som arbetade med SAS-rekonstruktionen, som godkändes av en domstol i New York i mars 2024. Ett villkor i USA var dock att den amerikanska rekonstruktionsplanen skulle fastställas även i svensk domstol.
– En amerikansk rekonstruktionsplan har inte formell rättsverkan i Sverige. Chapter 11-skyddet mot konkurs eller utmätning gäller inte här, vilket innebär att en borgenär kan gå till svensk tingsrätt och framföra sina krav här i stället. Därför behövs det även ett svenskt rekonstruktionsförfarande, påpekar Andreas Zettergren.
SAS genomgick den processen och fick den svenska rekonstruktionsplanen godkänd av Stockholms tingsrätt i juli 2024. Det blev slutpunkten för en framgångsrik rekonstruktion av SAS i både USA och Sverige.
– Att SAS lyckades i alla delar bidrog nog till att andra, svenska bolag med finansiella svårigheter blev intresserade av Chapter 11, säger Andreas Zettergren.
Framför allt gäller det finansbolaget Intrum, som också valde Chapter 11 som sitt huvudsakliga rekonstruktionsverktyg. I juli i år avslutades bolagets rekonstruktionsprocess i USA. Redan innan dess, i april, fastställdes den svenska rekonstruktionsplanen i Stockholms tingsrätt. Sammantaget är nu även Intrums rekapitalisering i hamn. Den svenska rekonstruktionen av både SAS och Intrum leddes av Ackordscentralens koncernchef Mikael Kubu.
Höga kostnader
Det tredje svenska företaget som satsade på Chapter 11 var batteritillverkaren Northvolt, som skred till verket i november i fjol. Syftet var bland annat att hitta nytt kapital i USA, men tiden var knapp och till sist fanns ingen annan utväg än att ansöka om konkurs vid Stockholms tingsrätt i mars i år.
– Efter Northvolts konkurs tror jag inte att det blir någon fortsatt trend kring Chapter 11 för svenska företag. Ett av skälen är att förfarandet är väldigt dyrt, vilket kan göra att borgenärerna får lägre utdelning, säger Andreas Zettergren.
En av anledningarna till att tre svenska bolag ändå vände sig västerut kan dessutom ha med tidpunkten att göra. Den 1 augusti 2022 togs den nya, svenska lagen om företagsrekonstruktion i bruk. Kanske fanns det en bild av att den svenska lagstiftningen var oprövad och inte hade hunnit sätta sig.
– Nu har det gått några år och situationen är annorlunda. Jag tycker att den svenska lagen fungerar väldigt bra. Från början bygger den på ett EU-direktiv, som i sin tur har tagit intryck av Chapter 11. Regelverken är inte identiska, men de liknar varandra, säger Andreas Zettergren.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025
Text: Lena Lidberg
Bild: MSA
