Juristbranschen kan bli ett av de områden som påverkas mest av generativ AI. De senaste åren har innovationerna inom ”legal tech” accelererat. Malin Gardberg, doktor i nationalekonomi, uppmanar framför allt högutbildade kvinnor att lära sig AI-verktygen.
Generativ AI är den form av artificiell intelligens som kan generera nytt innehåll från befintliga data. Genom maskininlärning kan AI-modellerna hitta mönster och strukturer som utmynnar i nya data, texter, bilder, videor eller liknande.
– Generativ AI kommer att påverka näringsliv och arbetsmarknad på ett helt annat sätt än datorisering och robotisering. För första gången handlar det nu om automatisering av arbetsuppgifter inom yrken som oftast är kopplade till höga, akademiska utbildningar, säger Malin Gardberg, doktor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.
På nära håll följer hon utvecklingen inom generativ AI. Revisorer, redovisningsekonomer, psykologer och affärskonsulter hör till de yrkeskategorier där den nya tekniken väntas få stor effekt. Detsamma gäller jurister.
– Allt tyder på att juristbranschen är en av de sektorer som kommer att påverkas mest. Generativ AI kan till exempel hantera stora mängder text, granska avtal, skriva nya avtal, hålla sig uppdaterad om lagstiftningen och mycket annat, säger Malin Gardberg.
Jobb kan försvinna
Hon påpekar att yngre människor ofta är mer nyfikna på ny teknologi än vad äldre är. Samtidigt brukar, generellt sett, män ofta vara snabbare med att ta till sig tekniknyheter än kvinnor.
– Den grupp som just nu är mest exponerad mot generativ AI är högutbildade kvinnor. Därför är det särskilt viktigt för tjejer och kvinnor att lära sig de här verktygen. På sikt riskerar de annars att förlora jobben, förklarar Malin Gardberg.
Hon ser även en risk för att nyutexaminerade och juniora jurister kan bli ersatta av AI. Däremot finns det ett behov av seniora jurister som kan ansvara för den mänskliga översynen av AI-genererat material.
– AI kan hallucinera och göra fel. Då krävs det någon som kan granska materialet och ta ansvar för slutresultatet, påpekar Malin Gardberg.
Global konkurrens
Hon gissar att generativ AI har fått brett genomslag på arbetsmarknaden om kanske fem år. Teknikutvecklingen går snabbt, men själva teknikskiftet tar som alltid lite längre tid och medför stora investeringar och utbildningsinsatser.
– I många svenska ledningsgrupper finns det en stor försiktighet, vilket samtidigt är lite oroväckande. Generativ AI är ingen fluga och det räcker inte med att testa ChatGPT med vänsterhanden. Varje organisation behöver fundera på hur de nya tjänsterna kan komma till nytta just där. Annars finns det risk för att internationella företag, även i juristbranschen, börjar plocka marknadsandelar i Sverige, säger Malin Gardberg.
Silicon Valhalla
När det gäller AI-innovationer och startup-bolag ligger Sverige däremot i täten. Ibland används samlingsnamnet ”Silicon Valhalla” för att beskriva den nordiska utvecklingen.
Även anrika Norstedts Juridik, som sedan 1823 har givit ut juridisk litteratur (inklusive Sveriges Rikes Lag) har numera en egen AI-tjänst, Juno AI. Förlagets ägare, Karnov Group, har ett AI-team vars kärna består av ett 30-tal personer i framför allt Sverige och Danmark.
– Norstedts Juridik var med och drev den första digitaliseringsvågen bland svenska jurister. Det skedde vid millennieskiftet när våra tryckta böcker började kompletteras med databaser. Nu befinner vi oss i ett ännu större teknikskifte, när databaserna kompletteras med AI-assistenter, säger Selcuk Ünlü, affärsutvecklingschef för den nordiska delen av Karnov Group.
Lagtexter och rättsfall
Juno är en av de största juridiska informationstjänsterna på den svenska marknaden. Här ingår bland annat två miljoner domar, 600 litteraturtitlar, lagkommentarer och andra publika rättskällor. I september i fjol lanserades Juno AI, som fick en flygande start. Här kan användarna ställa frågor inför till exempel klientmöten, rättsutredningar och överklaganden. AI-tjänsten svarar genom att hänvisa till lagtexter, liknande rättsfall eller fördjupningslitteratur.
– Mottagandet har överträffat alla förväntningar. Jag trodde inte att vi skulle uppfylla våra högt ställda kommersiella mål för tjänsten, men det gjorde vi. I 20 år har jag burit skägg, men den interna vadslagningen ledde till att jag fick raka av mig alltihop, berättar Selcuk Ünlü.
Bra grunddata
Utvecklingsarbetet fortsätter och nu i september lanseras en AI-tjänst speciellt utvecklad för kommuner.
– Juno AI används av jurister i både privat och offentlig sektor. Bland våra kunder finns allt från domstolar till affärsjuridiska byråer. Jag tror att framgången hänger samman med datakvaliteten. Vi har bra grunddata som har funnits sedan millennieskiftet, vilket underlättar algoritmernas arbete, säger Selcuk Ünlü.
Han är själv jurist i grunden och ser nu hur hantverket och juristrollen förändras.
– De mänskliga delarna blir nog kvar som en kärna. I framtiden får vi kanske se hur jurister får fokusera mer på det mänskliga mötet och mindre på vissa juridiska moment, tror han.
Labb på advokatbyrån
En av de advokatbyråer som satsar mycket på AI är Mannheimer Swartling. Jesper Yngvesson har titeln ”innovation advisor” och är sedan i fjol en av fyra medarbetare som ingår i teamet MSA Innovation. Under detta paraply finns bland annat en legal tech-inkubator i form av ett innovationslabb som inrättades redan 2019.
– Det går oerhört fort i den här branschen. På MSA vill vi vara med och forma de här nya produkterna och tidigt kunna testa dem internt, förklarar Jesper Yngvesson.
Drivkraften är att vässa arbetsprocesserna, öka effektiviteten och förbättra kvaliteten på rådgivningen. MSA Innovation nosar upp ny teknik, utvecklar egna lösningar, utbildar byråkollegorna och genomför tester och utvärderingar.
– Eftersom vi arbetar i en förtroendebransch lägger vi stora resurser på sekretess och IT-säkerhet. Det är en väldigt viktig fråga för oss, säger Jesper Yngvesson.
Snabbväxande bolag
MSA Innovation Lab har även ett nära samarbete med tre forskare från Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm och Ekonomihögskolan i Lund. Ett av de åtta bolag som hittills har ingått i labbet är Troublemaker, som står bakom rättsutredningsverktyget Trubl. Mannheimer Swartling valde i fjol att förvärva Trubl, som i dag är byråns mest använda AI-tjänst. Ett annat, mycket uppmärksammat företag som inledde sin verksamhet i labbet är Legora, tidigare Leya. Legora utvecklar avancerade, generativa AI-verktyg som är avsedda att effektivisera juridiska processer.
– Allt började med tre duktiga killar i ett konferensrum på våning 12 hos oss. Nu är Legora ett av världens snabbast växande legal tech-bolag, konstaterar Jesper Yngvesson.
AI-maskning i domstol
Inom det svenska domstolsväsendet pågår också ett innovationsarbete kopplat till AI. Syftet är att hitta verktyg som ökar både effektiviteten och rättssäkerheten.
– Vi på Domstolsverket har tagit fram vissa riktlinjer och rekommendationer kring AI-användningen. Utöver det är varje domstol en självständig myndighet med stort självbestämmande, säger Markus Milerup, enhetschef på Domstolsverkets IT-avdelning.
Förra hösten lanserade Domstolsverket en egenutvecklad maskningstjänst som samtliga domstolar och nämnder har möjlighet att använda. Med AI-hjälp går det betydligt snabbare än tidigare att maskera sekretessbelagda uppgifter i olika dokument. Slutdokumentet granskas alltid av en beslutsfattare.
– Det här sparar mycket tid, men ökar också kvaliteten. Nu minskar risken för att vi till exempel ska lämna ut en skyddad adress, framhåller Markus Milerup.
Många av innovationsförslagen kommer från medarbetare ute i verksamheterna. Domstolsverket fångar upp tipsen och undersöker bärkraften.
– I alla IT-sammanhang vill vi använda vår egen infrastruktur och inte hamna i molnet. Vi pekar också på vikten av att vara transparent i sin AI-användning och att agera etiskt och respektfullt. Ett av våra viktigaste ställningstaganden är att vi inte ska jobba med automatiserade beslut, understryker Markus Milerup.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2025
Text: Lena Lidberg
Bild: Karl Gabor
