Många svenska företag ser elpriser och elförsörjning som viktiga pusselbitar i den gröna omställningen. Samtidigt rapporteras det om bristande lönsamhet och konkurshot i vindkraftsbranschen – hittills med tre komplexa företagsrekonstruktioner som följd.
I september 2023 ansökte bolaget EB EEE LHI Vindkraftpark Aldermyrberget AB om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Bolagets anläggning finns utanför Skellefteå och omfattar 17 vindkraftverk. I november samma år ansökte företaget Markbygden Ett AB om rekonstruktion vid Umeå tingsrätt. Denna vindkraftspark ligger utanför Piteå och är med sina 179 vindkraftverk en av Europas största. I juni 2024 ansökte bolaget Cloud Snurran AB om rekonstruktion vid Stockholms tingsrätt. Deras vindkraftspark Överturingen i Ånge kommun är en av Skandinaviens största och består av 56 vindkraftverk.
Ackordscentralen Stockholm har och har haft ansvar för alla tre rekonstruktionerna. Juris doktor Markus Ehrenpil är en av juristerna som under rekonstruktör Mikael Kubu har jobbat med ärendena.
– Det här är landets första stora rekonstruktioner av vindkraftsbolag. Processerna har varit komplexa och unika i sitt slag, sammanfattar Markus Ehrenpil.
Två av rekonstruktionerna är nu avslutade för Ackordscentralens del medan en av dem, i Cloud Snurran AB, fortfarande pågår.
– Hur en vindkraftspark ska värderas är en svår utmaning. Bland annat gäller det att utifrån elpriskurvor och tekniska modeller försöka bedöma hur elpriserna kan se ut under vindkraftverkens hela livstid – det vill säga decennier framöver, förklarar Markus Ehrenpil.
Skilda värderingar
Rekonstruktionen av Markbygden Ett AB ledde fram till att bolaget och borgenärerna kom överens om en fördelning av pengar mellan parterna när parken i framtiden ska säljas.
I fallet med Aldermyrberget fastställdes inte rekonstruktionsplanen av tingsrätten. Beslutet har överklagats av gäldenärsbolaget, som med hjälp av en advokatbyrå även driver en skiljedomsprocess som handlar om hur skadestånd ska beräknas vid förtida uppsägning av avtal.
Att rekonstruktionsplanen inte fastställdes beror främst på att det finns skilda ekonomiska värderingar av vindkraftsparken. Nyckelfrågan i hovrätten blir vem som har bevisbördan för vilken av värderingarna som ska råda. I fallet med Cloud Snurran AB pågår det frivilliga förhandlingar mellan de största borgenärerna.
– Förhoppningen är att parterna själva ska komma överens, utan att rättsliga tvångsmedel behöver användas, säger Markus Ehrenpil.
Leverans till fast pris
Den gemensamma nämnaren i de tre rekonstruktionerna är att vindkraftsproducenterna har varit bundna av långa avtal som visat sig vara ekonomiskt ofördelaktiga. Avtalen bygger på att bolagen ska leverera el till sina kunder till ett fast pris, oavsett om det blåser eller inte. Om vindarna uteblir får bolagen köpa in el externt, inte sällan till högre marknadspriser.
Avtalen brukar benämnas PPA, Power Purchase Agreement. Ofta har de setts som en förutsättning för att bland annat banker ska låna ut pengar till vindkraftssatsningar.
– PPA-avtalens utformning är en av de stora anledningarna till att vindkraftsbolagen har varit tvungna att rekonstrueras. Under ett rekonstruktionsförfarande finns det möjlighet att säga upp avtal av detta slag, förklarar Markus Ehrenpil.
Många PPA-avtal
Anton Johansson, analys- och marknadsansvarig på branschorganisationen Svensk Vindenergi, berättar att merparten av de senaste årens vindkraftsinvesteringar har utgått från PPA-avtal av något slag. Avtalsformen har gjort det enklare att locka investerare som till exempel pensionsbolag till branschen.
– Historiskt har PPA-avtalen haft en stor roll. Med tiden har antalet avtal minskat, eftersom elproducenter och konsumenter har svårt att enas om långsiktiga priser, säger han.
Bedömningen är att de ekonomiska kalkylerna kan bli komplicerade även i fortsättningen. Sverige har ett utbudsöverskott på el, vilket pressar priserna och utmanar lönsamheten. Parallellt har turbiner och insatsvaror blivit märkbart dyrare. I medierna har det förekommit rapporter om att vindkraftsbranschen står inför en stor konkursvåg, men det är en bild som Svensk Vindenergi inte känner igen sig i. Andelen konkurser har stadigt legat betydligt lägre än i många andra branscher.
Kommunal vetorätt
De flesta investeringarna i vindkraft sker i norra Sverige, i elområde 1 och 2. Här finns tydliga kopplingar till de stora industrisatsningarna inom den gröna omställningen, men flera av dessa projekt har blivit försenade.
– I vissa fall har det uppstått ett glapp i matchningen, konstaterar Anton Johansson. Ibland är frågan vad som ska komma först – elen eller de elintensiva industriprojekten?
Samtidigt har den kommunala vetorätten stoppat en lång rad utbyggnadsplaner. Under första halvåret 2024 fick 12 av 16 vindkraftsanläggningar nobben av kommunerna.
– I regeringsbudgeten för 2025 har det avsatts 340 miljoner kronor till kommuner och närboende. Vi hoppas att de ekonomiska incitamenten ska leda till mer kommunal acceptans, säger Anton Johansson.
Hög utbyggnadstakt
Svensk Vindenergi har i dag cirka 160 medlemmar, däribland kraftbolag, kommunala energibolag, markägare, finansiella investerare och stora elanvändare. Från 2015 och framåt har vindkraftsbranschen i Sverige präglats av en hög utbyggnadstakt, med en topp under 2021. Tillväxten har varit ungefär 10,4 procent per år, eller cirka 140 procent på nio år.
Under 2024 producerade vindkraften för första gången över 40 terrawattimmar (TWh) el i Sverige, vilket motsvarar cirka 25 procent av vår totala elproduktion. Det fjärde kvartalet 2024 stod vindkraften för en större produktion än kärnkraften, och i december var vindkraften större än både vattenkraft och kärnkraft.
– En av fördelarna med vindkraft är den korta byggtiden. En annan fördel är att det blåser som mest under det kalla halvåret, alltså när elbehovet är som störst, påpekar Anton Johansson.
Han betonar att Sveriges gröna industrisatsningar förutsätter att det finns säker tillgång till el, med konkurrenskraftiga priser och långsiktiga spelregler.
– Tidigare investeringsbeslut gör att vindkraften fortsätter att växa, åtminstone under de närmaste två åren. Men marknadsläget är svalare nu än för några år sedan.
Stort stöd för hållbarhet
Flera undersökningar från de senaste åren visar att svenska företag fäster stor vikt vid hållbarhetsfrågor. I en kartläggning som Tillväxtverket presenterade 2023 ansåg åtta av tio företag att grön omställning är en viktig förutsättning för att vara konkurrenskraftig och långsiktigt lönsam. I undersökningen ingick 5 000 små och medelstora företag.
Ett liknande resultat framkom i Företagarnas senaste hållbarhetsrapport från 2022. Rapporten bygger på svar från 805 småföretagare i olika branscher och visar att nio av tio anser att det är viktigt eller mycket viktigt att som företag ta ett samhällsansvar och bedriva ett hållbarhetsarbete. Nästan lika många, 86 procent, anser dessutom att det är viktigt eller mycket viktigt för det egna företaget.
– Småföretagen har mellan 0 och 49 anställda och utgör 99,4 procent av Sveriges samtliga företag. Det innebär att denna grupp har en nyckelroll i den hållbara omställningen, framhåller Jennie Albinsson, näringspolitisk expert med inriktning på miljö och klimat hos Företagarna.
Efterlyser förutsägbarhet
I Tillväxtverkets undersökning framkommer det att lagar och myndighetsregler kan fungera som både drivkraft och hinder. Företagen vill se en förutsägbarhet kring bland annat tillståndsprocesser, målsättningar, subventioner och investeringar i infrastruktur. Även hos Företagarna och deras 60 000 medlemmar lyfts ofta frågan om krångliga regler och höga kostnader. Vissa branscher påverkas extra mycket av till exempel energipolitiken.
– Många efterlyser lägre elpriser och ökad planerbarhet. Det är inte rimligt att det ibland blir billigare för pizzerior och bagerier att låta personalen stanna hemma i stället för att starta ugnarna, understryker Jennie Albinsson.
Det finns dessutom farhågor för att EU:s nya regelverk för hållbarhetsrapportering kommer att påverka småföretagen negativt. Den nya lagen gäller från den 1 juli 2024 och ställer krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser.
– Kostnaderna för småföretagens administration kommer att öka. Resultatet blir, tyvärr, att många riskerar en sämre lönsamhet, säger Jennie Albinsson.
Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2025
Text: Lena Lidberg
Bild: Fernando/Unsplash
