”Glad att Northvolt inte blev ett rostigt monument”

Vi ses på Ackordscentralens Stockholmskontor, några trappor upp på Strandvägen. Solen letar sig in i det konferensrum som bland annat har utsikt över Nordiska museet och båttrafiken på Saltsjön. Mitt på bordet tronar ett exemplar av Sveriges Rikes Lag.

Stiftelseägda Ackordscentralen, med anor från 1857, har med tiden blivit en av Sveriges ledande specialister på konkurser, rekonstruktioner och företagslikvidationer. I dag har koncernen drygt 60 medarbetare på sex kontor, från Malmö i söder till Umeå i norr. Organisationens vision brukar sammanfattas i tre ord: ”Vi räddar värden”.

Mikael Kubu kan i år fira 25 år som anställd och har varit koncernchef sedan 2009. På senare år har han gjort sig känd som en av landets främsta rekonstruktörer och konkursförvaltare. Han är en av de jurister som av tingsrätterna tilldelas de största och mest komplexa ärendena.

I Saab-konkursen 2011 företrädde han köparen NEVS. För två år sedan fick han ansvaret för den svenska delen av SAS rekonstruktion och kort därefter tillkom den svenska delen av Intrums rekonstruktion. Parallellt har han varit konkursförvaltare i en annan svensk jättekonkurs, den i fordonskomponenttillverkaren IAC i Västsverige.

Den 12 mars 2025 utsåg Stockholms tingsrätt Mikael Kubu till konkursförvaltare för en rad kollapsade Northvolt-bolag. Då hade batteritillverkaren nästan 5 000 anställda och närmare 80 miljarder kronor i skulder. En av de största industriella konkurserna i Europa i modern tid var ett faktum.

Vad var din bild av Northvolt innan konkursen?

– För ungefär fem år sedan samlades alla Ackordscentralen-kontor till en konferens i Skellefteå. Vårt Norrlandskontor ville gärna visa de enorma investeringar som pågick i norr. Vi gjorde bland annat en bussresa runt stängslen på den gigantiska Northvolt-anläggningen. Det var slående vilka satsningar som gjordes på den gröna omställningen, säger Mikael Kubu.

Några år senare var det du – i egenskap av konkursförvaltare – som fick det yttersta ansvaret för all verksamhet innanför det där stängslet.

– Ja. Den delen av arbetet är ganska riskfylld för en förvaltare, särskilt om driften ska upprätthållas. Då handlar det om miljöansvar, arbetsmiljöansvar, skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar… I Northvolts fall finns det till exempel stora mängder miljöfarligt avfall att hantera.

Var det självklart för dig att tacka ja till uppdraget?

– Ja. Till en början var det lite med hjärtat i halsgropen, men det var en chans som man inte ville missa.

Varför föll valet på dig?

– Gissningsvis för att jag har ansvarat för stora ärenden tidigare. Dessutom är Ackordscentralen en oberoende part med tillräckliga resurser och kontor på flera platser, inklusive Norrland. Våra konkurrenter är advokater som tillhör stora byråer, vilket innebär att det ofta uppstår jäv. I en konkurs av Northvolts storlek finns det hundratals intressenter som ofta företräds av olika advokatbyråer.

Vad var din första åtgärd som konkursförvaltare?

– Att sätta mig in i Northvolts alla arbetsströmmar. Skulderna var extremt stora och i det huvudsakliga driftbolaget fanns det inga pengar på kontot. Bara elräkningarna uppgick inledningsvis till cirka 1,3 miljoner kronor – per dag. Särskilt kritiskt var läget i Skellefteå, där fabriken helt saknade likvida medel.

Hur tänkte du till en början kring möjligheten att hitta en köpare?

– Normalt vid konkurser ska verksamheten antingen avvecklas, säljas eller säljas i delar. Vid försäljning bit för bit uppstår det ofta stor värdeförstöring. I Northvolts fall såg vi tidigt att en nedstängning sannolikt skulle resultera i en sådan avveckling.

– Vid stora konkurser brukar verksamheten ofta kunna leva vidare. Det var förstås vad alla hoppades på även här, från fordringsägare och anställda till Skellefteå kommun och politiker på olika håll i världen. Vi har lagt mycket kraft på att hitta någon som kunde ta över. Under våren fanns det två stora, multinationella företag som vi förhandlade med, men företag av detta slag är sällan särskilt riskbenägna och deras ledtider är långa. När de hoppade av i maj började vi planera för en total avveckling, trots allt.

Sedan ändrades förutsättningarna igen. Mitt i juni dök det upp nya intressenter?

– Ja, det blev en otroligt intensiv och dramatisk sommar. Det öppnades ett kort fönster där vi inledde förhandlingar med det amerikanska batteribolaget Lyten. Den 7 augusti kunde vi berätta att ett avtal var klart och att Lyten förvärvar Northvolts tillgångar i Sverige.

Men det var först den 27 februari i år som affären slutfördes?

– Ja, köparens tillträde tog mycket längre tid än vad vi hade räknat med. Situationen var komplex och krävde en hel del merarbete.

Under hela processen har det varit en enorm mediebevakning kring Northvolt. Hur har du hanterat det?

– Det har kommit oerhört många intervjuförfrågningar, även från utländska medier som till exempel Financial Times, Der Spiegel och New York Times. Själv vill jag helst fokusera på att göra uttalanden när jag har något att säga.

Samtidigt är det många politiker i olika länder som noga har följt Northvolts öde. Hur påverkar det ditt arbete?

– Jag har min roll och ska inte påverkas så mycket av det. Men den här konkursen var väldigt speciell med tanke på det geopolitiska perspektivet och visionen om europeisk batteritillverkningsindustri. Jag har blivit kontaktad av politiker som är både positivt och negativt inställda till Northvolt. Inte minst har bolagets satsningar i Tyskland och Kanada haft en stor, politisk sprängkraft. Även aktörer i Portugal och USA har visat intresse. I dessa länder fanns det ingen pågående verksamhet, men mycket pengar hade allokerats. Totalt har Northvolt-koncernen bestått av 29 bolag. Alla har inte varit försatta i konkurs, men vi har på olika sätt fått hantera dem alla. Vi har lett arbetet i åtta av nio konkursbolag.

Vad betyder det i stort att konkursen har haft en väldigt internationell prägel?

– Merparten av borgenärerna har funnits i utlandet och de har varit väldigt många. På vårt första Teams-möte deltog ungefär 300 personer, och med den omfattningen är det svårt att fatta snabba beslut. Ekonomiskt är det dessutom lätt att bli fartblind, när vi talar om mångmiljardbelopp och en långivargrupp på 17 banker.

Vad är du mest stolt över i Northvolt-uppdraget?

– Att vi lyckades upprätthålla driften, behålla nyckelpersoner och därefter stänga affären mitt i semestertiderna. Det blev ingen framgång för borgenärerna, men en total avveckling hade varit mycket negativ. Hela tiden fanns en överhängande risk för att konkursen skulle sluta med öde fabriker, fyllda av miljöfarligt avfall som konkursboet skulle tvingas hantera.

– Northvolt Ett-anläggningen i Skellefteå är ungefär dubbelt så stor som hela Arlanda flygplats. För staden, kommunen och regionen vore det förödande om allt detta förvandlades till ett rostigt monument över den gröna omställningen.

Finns det något som du ångrar eller borde ha gjort annorlunda?

– Kanske vissa småsaker, men inget större. Periodvis var det en kamp mellan hopp och förtvivlan, men då brukar jag ha hjälp av mitt halvbaltiska lugn. Det går alltid att fundera över om man har tagit rätt beslut, men när allt är som mest intensivt går jobbet på autopilot. Då utgår du från den erfarenhetsbank som du och ditt team har skaffat.

Hur många av Ackordscentralens medarbetare har jobbat med Northvolt-konkursen?

– Ungefär 25 personer härifrån arbetade fulltid med ärendet i den inledande fasen. Efter det har personalstyrkan reducerats något. Vi har jobbat nära personal och ledning på Northvolt – de har varit väldigt dedikerade och drivna, och har aldrig givit upp.

– Även Scania har stått för ett mycket värdefullt stöd. Scania hade kommersiella intressen i Northvolt, men bidrog också med viktiga kunskaper kring drift och säkerhet. Utan den insatsen hade det nog inte gått att driva Skellefteå-fabriken under våren. I alla led har vi haft ett jättefint lagarbete, även tillsammans med långivare, bankkonsortier och deras rådgivare.

Är Northvolt ett avslutat kapitel för dig nu?

– Nej, det finns mängder av löpande, administrativa och juridiska frågor att hantera, bland annat kring miljöfarligt avfall och återvinningsprocesser. Jag kommer säkert att arbeta med Northvolt i många år framåt.

Vi tar en kort paus. Mikael Kubu lämnar konferensrummet för att fylla på vårt kaffe. I början av mars i fjol, strax innan Northvolt-konkursen briserade, var han i Japan på en veckas skidsemester. Det blev inte många dagars sommarledighet, men så fort Lytens förvärv var i mål i slutet av februari for han iväg en vecka till de franska Alperna. Nu är han tillbaka i vardagen igen.

Vad gillar du mest med ditt jobb?

– Det är alltid kul att lära sig nya branscher. I Northvolt lyckades vi under våren producera fler batterier än vad någon hade väntat sig, och dessutom till en högre effektivitet och kvalitet än någonsin tidigare. Vi fick ett kvitto på att det här fungerar, även under extremt utmanande förhållanden.

– Problemlösning är alltid väldigt tillfredsställande. Att få säga ”Vi fixade det!” ger en fantastisk energikick.

••••

Namn: Mikael Kubu.

Ålder: 57 år.

Yrke: Jurist. Koncernchef för Ackordscentralen sedan 2009.

Bakgrund: Jur. kand. vid Lunds universitet 1995. Notarie vid Kronofogdemyndigheten i Uppsala län och tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt. Biträdande jurist/advokat vid Schagers Advokatbyrå 1997–2001. Jurist och konkursförvaltare vid Ackordscentralen Stockholm 2001–2003, därefter vd för Ackordscentralen Stockholm.

Bor: I villa i Täby.

Familj: Gift med Lotta. Vuxna barnen Filip och William.

Fritid: Skidåkning, helst utför. Gillar även hav, vindsurfing och bastubad. Umgås med familj och vänner.

••••

Fakta/Northvolt-konkursen

I oktober 2024 försattes Northvolt AB:s dotterbolag Northvolt Ett Expansion AB i konkurs. I november 2024 ansökte moderbolaget och flera dotterbolag om företagsrekonstruktion i USA genom ett så kallat Chapter 11-förfarande. Den processen avbröts när bolaget senare ansökte om konkurs i Sverige.

Den 12 mars 2025 försattes fem Northvolt-bolag i konkurs av Stockholms tingsrätt: Northvolt AB, Northvolt Ett AB, Northvolt Labs AB, Northvolt Revolt AB och Northvolt Systems AB. I samtliga dessa fall utsågs Mikael Kubu till konkursförvaltare.

Den 14 maj 2025 försattes NVC Energy V AB och NVC Energy VI AB i konkurs, och den 27 maj ansökte Aurora Lithium AB om konkurs. Även i dessa ärenden utsågs Mikael Kubu till konkursförvaltare.

••••

Fakta/Lyten

Den 27 februari 2026 slutförde det amerikanska batteribolaget Lyten (grundat 2015) sitt förvärv av Northvolts batteritillgångar i Sverige, till ett värde av nära 5 miljarder dollar.

I Skellefteå återupptas verksamheten i batterifabriken Northvolt Ett, med planerad leverans av kommersiella celler under andra halvåret i år. Här planeras även ett AI-datacenter och annan strategisk, industriell verksamhet.

I förvärvet ingår också Northvolt Labs i Västerås, där Lyten vill skapa Europas största forsknings- och utvecklingscenter för batterier.

Under de kommande tolv månaderna planerar Lyten att anställa mer än 600 personer, utöver de cirka 175 medarbetare som nu finns i den svenska verksamheten. Fler nyanställningar väntas under de närmaste åren.

Den 12 mars 2026 meddelades att Lyten har slutit avtal om att förvärva även batteriåtervinningsbolaget Northvolt Revolt AB i Skellefteå. Det har varit den sista pusselbiten i försäljningen av den svenska verksamheten.

••••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Lyten