AI spar tid – men medför risker

Juristbranschen har de senaste åren präglats av en galopperande AI-utveckling. Olika AI-verktyg kan bland annat underlätta research och rättsutredningar, bearbeta information, synliggöra mönster, presentera sammanfattningar och bistå med juridiska analyser.

– Innovationstempot är mycket högt. Det här är bara början på AI-revolutionen, säger Selcuk Ünlü.

Han är affärsutvecklingschef på Karnov Group, som är Skandinaviens största leverantör av informationslösningar för personer som arbetar med juridik, skatt och revision.

I den svenska delen av koncernen ingår bland annat Norstedts Juridik och förlagets AI-satsning Juno AI, som används av både advokat- och juristbyråer, domstolar och kommuner.

– Än så länge finns det stora skillnader i hur olika arbetsplatser hanterar AI. Mognadsgraden och riskaptiten skiljer sig åt, konstaterar Selcuk Ünlü.

Många jurister välkomnar att den tid som läggs på dokumentgranskningar och annat rutinarbete kan minskas med hjälp av AI. Men det blir också vanligare att använda AI-modeller i mer komplexa sammanhang.

Här har till exempel Sveriges advokatsamfund höjt ett varningens finger. Sommaren 2024 antog styrelsen ett antal allmänna råd. Advokatsamfundet påpekar bland annat att generativ AI kan ”generera text som framstår som välformulerad och trovärdig men som innehåller faktafel, hänvisa till rättsfall eller lagrum som inte existerar, eller producera olika resultat vid olika tillfällen trots likartad indata”.

Påhittad lagstiftning
De senaste åren har USA och Australien haft flera uppmärksammade fall där jurister har använt sig av generativ AI och i domstol blivit påkomna med att referera till felaktiga rättsfall och påhittade lagparagrafer. I januari i år rapporterades om en liknande incident i Sverige. En jurist vid en stor byrå hade i inlagor till Eskilstuna tingsrätt hänvisat till fyra avgöranden i Högsta domstolen – som visade sig vara falska. Dessutom fanns en referens till en lagparagraf som påstods reglera något annat än vad som är fallet.

Domstolens reaktion var stark: ”Att kärandeombudet till synes helt okritiskt använt AI för att författa inlagor till tingsrätten och inte lyckats uppmärksamma detta ens efter att felaktigheten påtalats av domstolen talar med styrka mot att en ersättning om 2 100 kronor i timmen skulle vara skälig”, skrev Eskilstuna tingsrätt. Följden blev att domstolen sänkte det aktuella arvodet, vilket accepterades av den byrå som juristen företrädde.

– Generativ AI är väldigt skicklig på att skapa texter med ett professionellt, juridiskt språk. Allt kan se mycket kompetent och övertygande ut, men kan innehålla allvarliga fallgropar, påpekar Selcuk Ünlü.

AI kan till exempel ”hallucinera” och hitta på egna domar, hämta formuleringar från amerikansk och engelsk rätt och göra felaktiga beräkningar. Dessutom finns allvarliga risker för att externa it-system och molntjänster kan läcka sekretesskyddad information.

Verifieringsparadoxen
Selcuk Ünlü är själv jurist i grunden och framhåller att AI:s intåg gör att juridiska experter av kött och blod nu får en ännu viktigare roll. Ytterst är det människor som behöver stå för de juridiska resonemangen och slutsatserna.

– Juridik kan inte förminskas till data. Juridik bygger på kvalificerad tolkning av rättskällor, där källorna vägs mot varandra och någon tar ansvar för tillämpningen, betonar han.

Den senaste tiden har det blivit allt vanligare att klienter kommer till affärsjuridiska byråer med egna, AI-skapade avtal som de vill att en jurist ska ”kasta ett öga på”. Här finns ibland en missuppfattning om att juridiskt arbete framför allt handlar om att formulera avtalstexter, snarare än att identifiera risker och avgöra hur de ska hanteras.

– AI kan inte göra sådana överväganden utan går direkt till textproduktionen. Särskilt problematiskt blir det om klienten själv inte förstår innehållet i ett avtal och därför tar risker som de inte ens är medvetna om. Därför kan det vara värre att förlita sig på ett AI-genererat avtal än att inte ha något avtal alls, säger Selcuk Ünlü.

För en jurist kan det dessutom ta längre tid att granska och verifiera AI-skapade texter än att börja från noll. Med andra ord: om verifieringen blir alltför omfattande så går den tänkta produktivitetsvinsten snabbt upp i rök. Fenomenet har i akademisk forskning beskrivits som ”the verification-value paradox”, verifieringsparadoxen.

Långa inlagor
Kajsa Hällje, rådman vid Södertörns tingsrätt, berättar att det under senare år har blivit vanligare att domstolen får ta emot AI-genererat material som behöver specialstuderas.

– Det gäller framför allt inlagor från parter och ombud som inte är jurister. Här nämns ibland paragrafer och rättsfall som inte stämmer med verkligheten. Ofta är det väldigt långa inlagor med omfattande argumentation, ibland i något perifert ämne. Vi måste förstås läsa allt och se vad som ska prövas, vilket kan skapa merjobb, konstaterar hon.

Domstolarna själva använder också AI, men under riktlinjer från Domstolsverket. AI får till exempel inte komma i kontakt med sekretessbelagd information.

– I dag går ungefär hälften av min arbetstid åt till att skriva domar. En förhoppning inför framtiden är att AI kanske kan hjälpa till att formulera de första utkasten, säger Kajsa Hällje.

Något som ger henne tidsvinster redan i dag är Domstolsverkets egenutvecklade maskningstjänst. I stället för att manuellt maskera identitetsuppgifter i olika dokument finns ett AI-verktyg som gör grundjobbet. Slutresultatet behöver dock alltid kontrolleras av en människa.

– Maskningstjänsten ingår i vår interna AI-plattform, men den har väckt stort intresse även hos andra myndigheter. Mycket av arbetet på min enhet går ut på att undersöka olika AI-verktyg, både utifrån teknik, juridik och informationssäkerhet, förklarar Markus Milerup, enhetschef på Domstolsverkets IT-avdelning.

”Legal tech” växer
På den kommersiella marknaden har ”legal tech” blivit ett hett investeringsområde med gott om startup-bolag. Nu ger sig techjättar som Open AI, Claude och Microsoft också in i matchen. I USA etableras dessutom ”AI-native firms”, juristbyråer där 80 procent av ärendena hanteras av AI och 20 procent av en människa.

I Sverige finns sedan ett år tillbaka AGRD (uttalas Agreed), där sex små och medelstora affärsjuridiska byråer har gått samman för att satsa på AI. Bakom AGRD står det nordiska riskkapitalbolaget Axcel, vilket har medfört att de över 100 advokater som ingår i satsningen har behövt lämna Advokatsamfundet. Enligt svensk lag är det bara advokater som får äga och driva advokatverksamhet i bolagsform, såvida inte Advokatsamfundet medger undantag. Syftet med reglerna är att skydda klienternas integritet och byråns ekonomiska oberoende.

– En annan förändring är att AI skapar nya yrkesroller inom juristbranschen. Ett exempel är ”legal engineers”, jurister som blir brobyggare mellan teknik och juridik, säger Selcuk Ünlü.

Samtidigt väcks farhågor om att AI kan göra det svårare för nykläckta jurister att slå sig in på arbetsmarknaden och skaffa sig grundläggande erfarenheter. Vissa arbetsuppgifter som tidigare har utförts av juniora medarbetare kan i stället bli delegerade till AI.

– Teoretiskt sett kan det bli så, men vi är inte där än. Så här långt finns inga tecken på att nyanställningarna minskar, säger Selcuk Ünlü.

••••

Advokatsamfundets AI-råd
I juni 2024 antog Sveriges advokatsamfunds styrelse ett antal allmänna råd kring användning av generativa AI-modeller i advokatverksamhet.

Ett av råden lyder så här: ”Advokatens ansvar för sin rådgivning gäller fullt ut oavsett om rådet helt eller delvis baseras på utdata från GenAI. För att undvika felaktigheter behöver en advokat dels ha kunskap om hur verktygen fungerar och vilka risker som är förenade med användningen, dels kritiskt granska den utdata som GenAI genererar innan utdata inkorporeras i rådgivningen. En advokat som av oaktsamhet lämnar felaktig rådgivning kan bli skadeståndsskyldig.”

••••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Unsplash/C Schneider