Är jäv ett problem vid koncernkonkurser?

Anna Warberg, lektor i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, har lyft frågan i en artikel i Juridisk tidskrift. Hon vill att jävsproblematiken vid koncernkonkurser ska få mer uppmärksamhet, eftersom dagens konkurslagstiftning inte innehåller några särskilda regler för koncerner.

– Det är ett område som behöver belysas vidare, säger Anna Warberg.

Hennes forskning om koncernkonkurser har pågått i 15 år och intresset för jävsfrågan väcktes efter diskussioner med konkursförvaltare. Utmaningen handlar enligt henne om ett systemproblem. Samordning mellan koncernens bolag kan bidra till en mer effektiv förvaltning, men det är samtidigt när kopplingarna mellan bolagen är starka som risken för intressekonflikter och jäv kan öka.

– Ju mer intressant det är med samförvaltning, desto större är risken för jäv, menar Anna Warberg.

Samförvaltning är oftast utgångspunkten
Enligt Hans Andersson, ordförande i REKON, är det normalt att samma förvaltare hanterar flera bolag i en koncernkonkurs. Koncernbolagen har ofta starka kopplingar till varandra, och då är det ekonomiskt mest rationellt med en gemensam förvaltare. Samtidigt måste förvaltaren vara uppmärksam på intressekonflikter mellan konkursbona.

– Det kan handla om koncerninterna fordringar, utdelningsfrågor eller återvinningsfrågor mellan bolagen, förklarar Hans Andersson.

Han bekräftar att jävsfrågor inte är ovanliga under en koncernkonkurs. Oftast kan konflikten inte förutses när konkursen inleds, utan uppstår först senare.

– Min erfarenhet är ändå att det går att hantera med dagens regelverk. Om konflikten finns från början ska man inte ta uppdraget, och uppstår den senare kan man hantera den genom medförvaltare eller andra praktiska lösningar.

Jävsfrågan alltid aktuell
För Erik Borgström, enhetschef för Konkurstillsynen, är jävsfrågan alltid aktuell vid en koncernkonkurs. Det innebär inte att förvaltaren automatiskt bedöms vara jävig. Även om koncernbolagen ofta är tätt sammanlänkade är de separata juridiska personer och varje konkursbo ska utredas självständigt. Det avgörande är därför inte samförvaltningen i sig, utan om det finns motstridiga intressen mellan konkursbona. Konkurstillsynen upplever samtidigt inte jävsfrågan som ett stort praktiskt problem.

– Från vår synvinkel så upplever vi inte att det är problematiskt, säger Erik Borgström.

Den konkreta jävsbedömningen görs av konkursförvaltaren, medan Konkurstillsynens roll är att utöva tillsyn och bevaka att förvaltaren fullgör sitt uppdrag. När intressekonflikter uppstår är dialogen mellan förvaltaren och Konkurstillsynen viktig.

– Vi ser gärna att förvaltaren har en dialog med oss om den här typen av frågor. Ofta brukar vi landa i en konsensus om medförvaltare, berättar Erik Borgström.

Lagändring eller inte
Trots risken för jäv vid koncernkonkurser anser Hans Andersson att utgångspunkten alltid bör vara samförvaltning. Han menar att det annars blir en väldigt ineffektiv förvaltning och ser inget behov av att ändra dagens regelverk.

– Utifrån min erfarenhet finns det ingen tydlig efterfrågan från borgenärshåll kring detta som kräver en lagändring. Jag tycker att dagens regelverk fungerar i praktiken. Däremot finns det inte något negativt med att samla mer kunskap om hur systemet faktiskt fungerar, säger Hans Andersson.

Anna Warberg vill inte överdriva problemets omfattning och menar att det i dag inte finns något som visar att systemet fungerar dåligt. Tvärtom upplever hon att svenska konkursförvaltare hanterar komplexa situationer på ett skickligt sätt. Däremot saknas kunskap om hur jävsfrågorna hanteras i praktiken och vilka konsekvenser dagens regler får. Hon efterlyser därför en bredare kartläggning av svenska koncernkonkurser.

– Det är först med ett bredare kunskapsunderlag som man kan ha en bättre diskussion och analys av vad som behövs och hur regleringen borde utformas, påpekar Anna Warberg.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2026

Text: Anette Norling