En lagändring som får både ris och ros

Processen har varit lång. Redan i oktober 2019 beslöt den dåvarande regeringen att tillsätta en utredning kring det skatterättsliga företrädaransvaret inom skatteförfarandelagen (SFL). Dessa bestämmelser har länge kritiserats för att vara hårda, rättsosäkra, schablonmässiga och konkursdrivande. Samtidigt har många inte ens känt till reglerna, som innebär att styrelseledamöter och vd:ar kan bli personligt betalningsskyldiga för bolagets obetalda skatter. Ytterst kan det leda till att företagsföreträdare hamnar i personlig konkurs.

Till särskild utredare utsågs före detta justitierådet Christer Silfverberg, som fick tillgång till en grupp experter från bland annat finans- och näringsdepartementet, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Förvaltningsrätten i Stockholm. Även representanter för Svenskt Näringsliv, Företagarna och Srf konsulterna ingick i gruppen.

Ett år efter starten, i oktober 2020, var utredningen klar. Betänkandet ”Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn” (SOU 2020:60) lämnades till finansdepartementet och i december samma år påbörjades remissrundan.

Riksdagsbeslut i maj
Svarstiden var satt till mars 2021, men efter det har arbetet dragit ut på tiden. Först i september 2025 färdigställde den nuvarande regeringen en lagrådsremiss som Lagrådet behandlade i början av oktober. I slutet av november var regeringens proposition klar. Den 6 maj i år röstade riksdagen ja till regeringens förslag, vilket innebär att de nya bestämmelserna träder i kraft den 30 juni 2026.

Regeringen framhåller att syftet är att motverka att välskötta verksamheter – som drabbas av oförutsedda ekonomiska svårigheter – läggs ned på grund av att företrädaren riskerar att bli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Enligt de nya reglerna ska därför en företrädare, helt eller delvis, befrias från betalningsskyldighet i de fall då den ses som oskälig.

Den andra förändringen är att företagsföreträdare ska kunna ansöka om två månaders rådrum, alltså frist, för att få längre tid på sig att hitta lösningar i samband med en skatteskuld. Under denna period, som räknas från skattens förfallodag, riskerar företrädaren inte ett personligt betalningsansvar utan ges tid att agera för att kunna driva verksamheten vidare.

Om skatteskulden däremot kvarstår när rådsrumstiden upphör ändras förutsättningarna. För att undvika personligt ansvar måste företrädaren i det läget välja mellan företagsrekonstruktion, konkurs eller likvidation av bolaget.

Har studerat 573 domar
Katarina Bartels, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, var en av ledamöterna i utredningen och har bland annat ett förflutet på Skatteverket. Hon anser att de nya bestämmelserna är ”ett litet steg i rätt riktning”, men beklagar samtidigt att regeringen bara gick vidare med två av de tre främsta utredningsförslagen.

– Den centrala brist som nu finns kvar gäller begreppet ”grov oaktsamhet”, alltså det subjektiva rekvisit som avgör om en företrädare ska hållas personligt ansvarig. Utredningen tyckte att kraven kring detta skulle preciseras, men så blev det inte, konstaterar Katarina Bartels.

Bakgrunden är att Svenskt Näringsliv i över ett decennium har studerat tillämpningen av reglerna kring företrädaransvaret via domar i förvaltnings- och kammarrätt. Den senaste rapporten omfattar 573 domar mellan 1 november 2021 och 31 mars 2024. När Skatteverket har ansökt om företrädaransvar har det endast i enstaka fall (totalt fyra) slutat med att deras ansökan har avslagits. Dessa fall har omgärdats av mycket speciella omständigheter.

– Domstolarna har, nästan alltid, fastställt att det finns ett företrädaransvar. Det innebär att även företagare som har agerat affärsmässigt och försökt rädda sin verksamhet riskerar att hållas personligt ansvariga. Det strider mot aktiebolagsrättens principer om begränsat ansvar, säger Katarina Bartels.

Efterlyser bred översyn
I sitt remissvar tillsammans med Näringslivets Skattedelegation (NSD) framförde Svenskt Näringsliv att ett företagarperspektiv i mångt och mycket saknas och att fokus i stället ligger på att begränsa statens skada av en underlåten skattebetalning.

NSD skriver att företagare ”många gånger tar faktiska risker, exempelvis genom att skjuta till egna beskattade medel i en situation då företaget har betalningsproblem, genom nedlagd arbetstid utan någon garanterad ersättning eller genom banklån mot personlig borgen”. NSD efterlyser dessutom en bredare lagöversyn där även associations-, insolvens- och skadeståndsrätt vägs in. Dessutom ställs frågan om det kanske vore lämpligare att prövningarna kring företrädaransvar sker i allmän domstol och inte i förvaltningsdomstol.

– De lagändringar som nu sker påminner mer om kosmetika än om en verklig reform. Från näringslivets sida kommer vi att fortsätta följa utvecklingen kring det skatterättsliga företrädaransvaret, säger Katarina Bartels.

Skydda statens intäkter
En av hennes kollegor i utredningen var Mats Brockert, skatteexpert hos Srf konsulterna som är branschorganisation för företag inom redovisning, lön och affärsrådgivning. Han har över 20 års förflutet inom Skatteverket.

– Reglerna kring företrädaransvar har funnits sedan 1960-talet och kom till eftersom statens ställning som borgenär sågs som mer utsatt än vad som gällde för andra borgenärer. Huvudinriktningen har därför varit att skydda statens intäkter, säger Mats Brockert.

Han välkomnar att det nu går att ansöka om två månaders rådrum, men tror att få företagare kommer att våga driva verksamheten vidare efter rådrumstiden.

– Det är alltför osäkert hur frågan om oaktsamhet och befrielse kommer att bedömas. Att sätta företaget i konkurs och starta samma verksamhet i ett nytt bolag kommer nog att fortsätta vara vanligt. Livskraftiga företag kommer att avvecklas även i framtiden.

Nödvändigt med kunskap
Mats Brockert tycker att ett allvarligt problem med de nya reglerna är att betalningsskyldigheten knyts till den ursprungliga tidpunkten för betalning av skatt. Det innebär att rådrumsregeln i praktiken inte omfattar skatter och avgifter som fastställts genom ett omprövningsbeslut, till exempel för en momsinbetalning som kanske ligger ett halvår tillbaka i tiden.

– En intressant fråga är också om domstolens ledamöter har tillräckliga kunskaper om hur ett företag ska drivas på bästa sätt och om de kan bedöma de åtgärder som har vidtagits för företagets överlevnad. Om det saknas adekvat kunskap kan det nog alltid ses som grovt oaktsamt att ett företag inte har klarat att betala sina skulder, säger Mats Brockert.

Han konstaterar att det från politiskt håll verkar finnas en prioritet kring att förhindra kriminella från att utnyttja reglerna.

– Men eftersom kriminella normalt inte följer lagen finns det kanske andra och bättre vägar för att komma åt just deras verksamhet, påpekar Mats Brockert.

Förberedelser pågår
Solveig Liljekvist är jurist på Ackordscentralen Syd i Malmö och har även hon en bakgrund inom Skatteverket. Precis som Katarina Bartels och Mats Brockert anser hon att det finns en otydlighet i vilka omständigheter som kan leda till ansvarsbefrielse. Därför har hon svårt att se hur de nya reglerna ska kunna motverka konkurser.

– Jag tror heller inte att lagändringarna kommer att påverka arbetet för oss konkursförvaltare på något nämnvärt sätt. Ett två veckor långt rådrum är för kort för att ge något verkligt genomslag. Normalt tar det längre tid än så att vända en krissituation, säger hon.

Anna-Karin Östling, rättslig expert på Skatteverkets rättsavdelning, berättar att verket just nu arbetar med förberedelser inför de förändringar som genomförs den 30 juni. På skatteverket.se kommer det att finnas en e-tjänst där det går att ansöka om rådrum.

– Genom en individuell prövning av varje ansökan ges Skatteverket möjlighet att utesluta företrädare som inte bör komma i fråga för rådrum. Eftersom det krävs synnerliga skäl för att återkalla ett redan beviljat rådrum är det viktigt att allt blir rätt, säger hon.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Ulf Börjesson, Ernst Henry Photography