Förändring är det nya normala

Under 2020 blev coronapandemin och de globala konsekvenserna av den en rejäl väckarklocka i de flesta verksamheter. Det var bara början – sedan dess har internationella kriser av allehanda slag tornat upp sig.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina innebär att det råder krig i vårt närområde. Relationen mellan USA och Europa har kraftigt försämrats under Donald Trumps presidentskap, såväl säkerhetspolitiskt som handelspolitiskt. Konflikten mellan USA och Iran ser ut att fortgå, med följd att bland annat Hormuzsundet har hamnat i världshandelns blickfång. Samtidigt finns risk för ytterligare oroligheter i Mellanöstern.

– När världen är väldigt stökig och föränderlig blir det extra viktigt att kartlägga det som kan vara hot mot ens egen verksamhet. Det gäller för både stora och små organisationer, påpekar advokat Biörn Riese.

Han har lång erfarenhet av bolagsstyrning, riskhantering och hållbarhet. Genom åren har han varit rådgivare till många styrelser och har själv flera styrelseuppdrag, bland annat som vice ordförande i Swedbank AB.

Översyn minst varje år
Kriser behöver dock inte vara internationella eller geopolitiska. Riskerna i vardagen kan vara tillräckligt många: ett oväntat fel på din produkt, leveransproblem hos din underleverantör, en nyckelperson som slutar. Det kan ske intrång i din datakommunikation och du kan bli lurad av din AI.

– Vilka risker är du villig att ta? Vad måste hanteras, på ett eller annat sätt? Går det till exempel att försäkra sig mot vissa hot, eller att ha en reservplan? Här behövs sortering och prioritering, framhåller Biörn Riese.

Däremot går det inte att förbereda sig på allt. En fabrik kan brinna ned, ett krig kan bryta ut och du kan hamna på obestånd genom snöbollseffekter i det finansiella systemet. Men en bra början är att se över sin krisberedskap åtminstone en gång per år, kanske oftare.

Biörn Riese rekommenderar scenario-övningar, helst som en del av styrelsens strategiarbete. Ibland behöver även extern expertkunskap kallas in. En viktig faktor är hur verksamheten bäst ska vara organiserad i samband med en kris, och att redan på förhand ha en tydlig plan och beslutsgång.

– Vi ska också komma ihåg att hela affärslivet går ut på att ta risker och hantera risker. Den som vet hur risk och kostnader för risk ska fördelas har i själva verket goda chanser att utveckla sitt företag och tjäna pengar på sin strategi, påpekar Biörn Riese.

Snabba svängningar
Den ideella föreningen Styrelseakademien brukar beskrivas som Sveriges ledande forum för kompetensutveckling av ägare, styrelseledamöter och företagsledningar. Föreningen firar i år 35-årsjubileum och kan vittna om att styrelsearbetet har blivit mer komplext med tiden.

– I dag ser vi hur börser, valutakurser och konjunkturer snabbt kan svänga. Vid sidan av krig, konflikter och säkerhetspolitik kan vi även konstatera att AI och klimatrelaterade problem kommer att påverka oss alla, säger Göran Arrius, som sedan april är ordförande i Styrelseakademien Stockholm.

I november slutade han som Saco-ordförande efter 14 år på posten. Innan dess har han bland annat tjänstgjort inom Försvarsmakten och 2012–2023 var han ordförande för Folk och Försvar.

– Även i näringslivet är krisberedskap numera en bärande del av ett professionellt styrelsearbete. God beredskap ska ses som en investering och inte som en kostnad, säger han.

För en styrelse gäller det till exempel att ha god insyn i verksamhetens finans- och kontrollfunktioner. Obekväma frågor måste våga ställas till ledningen.

– Genom att arbeta med scenarier går det ofta att skapa processer och rutiner som är till stor nytta när krisen kommer, förklarar Göran Arrius.

Gränser har suddats ut
På Svenskt Näringsliv har Frida Pamliden sedan 2023 haft rollen som expert på beredskaps- och säkerhetsfrågor. Hon är även nationell projektledare för Svenskt Näringslivs säkerhetsdelegation, ett forum som ska öka riskmedvetandet och höja robustheten hos landets företag.

– En liknande delegation fanns under kalla krigets dagar. För några år sedan gjorde vi en omstart och genomför nu regelbundet olika aktiviteter och konferenser runt om i landet, berättar hon.

En av hennes utgångspunkter är att gränserna mellan geopolitik, säkerhetspolitik och handelspolitik de senaste åren har suddats ut. Risken för att företag utsätts för industrispionage, fysiskt sabotage, dataintrång eller blir ett civilt mål i krig har ökat. Detsamma gäller påverkansoperationer, desinformation, korruption och infiltration av personer knutna till organiserad brottslighet.

– När det gäller frågor kopplade till totalförsvaret har vi i Sverige sedan länge en tät dialog mellan näringsliv och myndigheter. Många av mina europeiska kollegor är avundsjuka på det, säger Frida Pamliden.

Fördjupad samverkan
Även här finns det dock en osäkerhet kring hur företagen ska planera sin verksamhet under kris eller krig. Om staten förväntar sig leveranser, hur ska planering, produktion och bemanning se ut då?

– Det här är sådant som vi tillsammans behöver lösa. I mars tecknade Svenskt Näringsliv och Myndigheten för civilt försvar, MCF, en avsiktsförklaring om att fördjupa samarbetet kring totalförsvaret, säger Frida Pamliden.

Själv har hon daglig kontakt med MCF och följer bland annat myndighetens arbete med att stötta tecknandet av försörjningsberedskapsavtal, F-avtal, med aktörer inom näringslivet.

Syftet med F-avtalen är att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Totalt är det 24 av landets myndigheter som har fått regeringens uppdrag att se över behovet av avtal.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Jurie