Nya 3:12-regler väcker debatt

De så kallade 3:12-reglerna tillkom vid den stora svenska skattereformen i början av 1990-talet. I inkomstskattelagens ”tredje paragraf och tolfte moment” berördes fåmansbolag, det vill säga företag med högst fyra delägare som kontrollerar mer än hälften av rösterna. Genom åren har det gjorts flera lagjusteringar, men det basala regelverket har återkommande kritiserats. Småföretag och företagarorganisationer ser reglerna som komplicerade och ogynnsamma.

I maj 2022 tillsatte den dåvarande Socialdemokratiska regeringen en utredning som skulle se över reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. Kommittén lämnade sitt betänkande, ”Förenkla och förbättra!” (SOU 2024:36) i juni 2024. Efter en remissrunda och inhämtande av synpunkter från Lagrådet tillkännagav den nuvarande regeringen sitt nya förslag i den budgetproposition som presenterades i september 2025 och fastställdes i november. Den 1 januari 2026 trädde de nya 3:12-reglerna i kraft.

”Fortfarande krångligt”
Tidöpartierna har beskrivit förändringen som ett sätt att göra det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige. Sten Lindgren, förbundssekreterare och talesperson i näringspolitiska frågor i Småföretagarnas Riksförbund, håller inte med.

– Det här är ingen större, genomtänkt förändring. Reglerna är fortfarande krångliga och det politiska intresset för småföretagarfrågor är fortsatt mycket lågt. Kommittén som utredde 3:12-reglerna bestod enbart av jurister. Här fanns inga representanter för de verkliga experterna, alltså småföretagarna, säger han.

Drygt 60 procent av landets aktiebolag är fåmansföretag. Av Småföretagarnas Riksförbunds cirka 18 000 medlemmar omfattas omkring 80 procent av 3:12-reglerna.

– Vi är den företagarförening som har flest berörda medlemmar, påpekar Sten Lindgren.

Nästa års deklaration
En av kärnpunkterna i 3:12-reglerna är att utdelning och kapitalvinst oftast beskattas med 20 procent upp till ett visst gränsbelopp. Begränsningen ska förhindra att arbetsinkomster omvandlas till en lägre beskattad kapitalinkomst. Tidigare beräknades gränsbeloppet antingen genom en förenklingsregel eller en huvudregel. Nytt från årsskiftet är att det bara finns en beräkningsmetod, där ett grundbelopp (motsvarande fyra inkomstbasbelopp) ersätter förenklingsregeln.

En annan förändring är hur dotterföretag definieras i sammanhanget. Enligt de nya reglerna är det framför allt aktiebolagslagen och årsredovisningslagen som avgör om ett företag räknas som dotterföretag eller inte. Samtidigt har karenstiden för vilande bolag, så kallade trädabolag, förkortats från fem till fyra beskattningsår. Det innebär till exempel att den som säljer sitt bolag inte behöver vänta lika länge som tidigare med att ta ut vinster till en lägre skattesats.

– I remissvaret från Småföretagarnas Riksförbund framförde vi flera synpunkter. Ett av våra huvudbudskap i debatten är att utdelning från ett fåmansbolag borde ses som kompensation för att en företagare under uppbyggnadsskedet kanske inte kan ta ut lön på flera år.

– Dessutom efterlyser vi förenklingar vid generationsskiften. Många som startar företag är i 60-årsåldern, och med dagens regler kan det vara svårt att få dessa företag att leva vidare, säger Sten Lindgren.

Hur förändrade beloppsgränser och andra detaljer påverkar företagen och nyföretagandet återstår att se. Merparten av ändringarna gäller från och med inkomståret 2026 och blir aktuella på allvar i den inkomstdeklaration som ska lämnas under 2027.

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Småföretagarnas Riksförbund