Regelbördan ett av de största tillväxthindren

Näringslivets Regelnämnd (NNR) har sedan 2009 mätt företagens upplevelse av regelbördan och utvecklingen är tydlig; bördan har blivit tyngre och kostnaderna har ökat. I den senaste mätningen uppger 54 procent att de tror att regelbördan kommer att öka ytterligare. Samtidigt anser 64 procent att både försäljning och antal anställda skulle kunna öka om kostnader och risker minskade.

– Regelbördan slår generellt sett hårdast mot små företag men senaste mätningen visar att även stora företag upplever att regelbördan är svår och kostsam, påpekar Andrea Femrell.

Sammantaget uppskattas regelbördan kosta företagen nära 400 miljarder kronor per år, resurser som hade kunnat läggas på utveckling och investeringar. Därtill kommer den tid som behöver läggas på administration och uppgiftslämnande. Enligt NNR är det främst den samlade regelbördan som företagen upplever som för stor. Tillämpningen spelar också roll, särskilt när kommuner tolkar samma regler på olika sätt.

– Vi behöver se till att kommunerna kan gå i takt med det som händer på statlig nivå. I dag saknas samordning, säger Andrea Femrell.

Förenklingsrådet ett snabbspår
Andrea Femrell är ledamot i Förenklingsrådet som inrättades av regeringen hösten 2024 som en del av satsningen på att minska företagens administrativa kostnader och stärka konkurrenskraften. Han ser rådet som ett viktigt verktyg och ett snabbspår för att prioritera och utreda förslag, men understryker att besluten ytterst ligger hos regeringen.

Sedan starten har Förenklingsrådet fått in cirka 300 förslag. De tre som hittills har lämnats vidare till regeringen beräknas ge kostnadsbesparingar på 6,7 miljarder kronor. Det illustrerar att man med begränsade ingrepp kan uppnå betydande besparingar.

Det dagliga arbetet i Förenklingsrådet leds av kanslichef Nils Fjelkegård. Han förklarar att det normalt tar mellan sex och tio månader från det att ett förslag väljs ut för fördjupad utredning, innan det kan lämnas vidare för fortsatt beredning och beslut.

– Det är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Målet är att förslagen ska hålla så hög kvalitet att de kan utgöra ett fullgott beslutsunderlag för regeringen, förklarar Nils Fjelkegård.

I målkonflikter väger skyddsintressen ofta tyngre
Förenklingsrådet tar emot förslag från näringslivet, oftast via branschorganisationer, och de speglar de områden där företagen upplever störst problem som upphandling, miljöregler, skatt och finans.

Trots politiska ambitioner om regelförenkling upplever många företagare att regelbördan består eller till och med ökar. När regler förenklas behöver man ofta förhålla sig till regler som finns av olika skyddsskäl, till exempel för miljön eller för att motverka ekonomisk brottslighet.

–  I målkonflikterna mellan förenkling för företag och att tillvarata skyddsintressen väger skyddsintressena ofta tyngre, vilket gör att man väljer reglering framför förenkling eller avreglering, säger Nils Fjelkegård.

Han framhåller dock att regeringen har tagit flera viktiga steg de senaste åren genom bland annat inrättandet av Förenklingsrådet och Implementeringsrådet.

Många regler rimliga var för sig
Han betonar också att det finns få enkla lösningar. Många regler är rimliga var för sig, men sammantaget blir regelbördan för stor. Detta förstärks av att myndigheter ofta arbetar i stuprör, med ansvar för sina specifika uppdrag, och att det ofta saknas ett bredare helhetsperspektiv där företagens samlade regelbörda vägs in.

– Förenklingsrådet är en viktig pusselbit, men det stora arbetet måste göras av regeringen, myndigheter och kommuner, säger Nils Fjelkegård.

Riskerna om man inte lyckas är betydande. En fortsatt hög regelbörda hotar svenska företags konkurrenskraft, både i relation till andra europeiska länder och globalt.

– Därför är regelförenkling en avgörande fråga, påpekar Nils Fjelkegård.

En av viktigaste åtgärderna enligt NNR handlar om att stoppa nya eller ändrade regler utan ordentliga konsekvensanalyser. Krav på analyser finns redan men kvaliteten är ofta låg och Regelrådet bedömer att endast omkring 40 procent håller måttet.

– Det innebär att beslutsunderlagen till politikerna riskerar att vara undermåliga, vilket leder till ökade kostnader och mer krångel för företagen, säger Andrea Femrell.

NNR vill också se tydligare samordning mellan stat och kommun samt krav på att befintliga regler regelbundet utvärderas och rensas bort om de inte uppfyller sitt syfte.

– De senaste åren har man byggt upp viktiga strukturer. Maskineriet är på plats och nu är det dags att börja leverera, säger Andrea Femrell.

Faktaruta
Förslag som hittills har lämnats vidare av Förenklingsrådet:

• Sänkta krav på finansiell säkerhet för yrkesmässiga godstransporter under 3,5 ton

• Avskaffande av krav på matservering och eget kök vid servering av alkohol

• Avdragsrätt för ingående moms vid inköp och leasing av lätta lastbilar

Läs mer: https://forenklingsradet.se/

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2026

Text: Anette Norling
Bild: NNR, Jenny Unnegård