Vissa brister i statens hantering av konkurser och rekonstruktioner

Tidigare i år slutförde Riksrevisionen sin granskning ”Konkurs eller rekonstruktion – statens hantering av insolvensförfaranden för företag”. I slutet av april lämnades granskningen till riksdagen.

Parallellt har det under sommaren införts nya konkursregler som ska göra konkursförfarandet mer effektivt. De nya reglerna gäller från den 1 juli 2026 och innebär bland annat att vissa uppgifter som tidigare utfördes av domstol nu har flyttats till konkursförvaltare. Det gäller till exempel beslut om bevakningsförfarande i konkursen och ansvaret för den inledande prövningen av ett ackordsförslag.

Andra uppgifter har flyttats till tillsynsmyndigheten i konkurser, det vill säga Kronofogden. I de flesta fall är det nu tillsynsmyndigheten som ska fastställa utdelningsförslag och förvaltararvode. En annan förändring är att handläggningen av konkurser har koncentrerats till färre tingsrätter, samtidigt som vissa av tingsrättens uppgifter har flyttats till konkursförvaltaren eller tillsynsmyndigheten.

– De nya reglerna innebär framför allt vissa administrativa skillnader, säger Ackordscentralens vd Mikael Kubu.

Reglering av förvaltare
Riksrevisionen bedömer dock att förändringarna kommer att öka konkursförvaltarnas arbetsbörda, ”vilket kan förmodas leda till ökade arvoden och minskad utdelning”.

I granskningen pekar Riksrevisionen även på att Sverige inte har någon lagreglerad auktorisering av förvaltare. Tingsrätternas och Kronofogdens hantering av förvaltarkretsen innebär en form av informell auktorisering, men anses leda till dubbelarbete och skillnader i tingsrätternas hantering.

Kronofogden kan besluta om att utesluta förvaltare ur förvaltarkretsen, men det är inte möjligt att överklaga besluten. En av Riksrevisionens angelägna rekommendationer till regeringen är därför att inleda ett arbete för att reglera statens hantering av förvaltarkretsen. ”Regleringen bör inbegripa formerna för hur förvaltare blir en del av förvaltarkretsen och på vilka grunder förvaltare tillfälligt eller tills vidare kan uteslutas ur den”, skriver Riksrevisionen.

Mer enhetlig tillsyn
I granskningen berörs även Kronofogdens tillsyn. Riksrevisionen anser att arbetet i huvudsak bedrivs effektivt, men att det saknas vissa befogenheter. Framför allt har Kronofogden begränsade möjligheter att skynda på konkursförvaltningen och saknar möjlighet att driva igenom avslut av konkurser. Här bedömer Riksrevisionen att regeringen bör utreda hur Kronofogdens roll kan stärkas. Det gäller särskilt då konkursboets tillgångar är otillräckliga och det är staten som ska bekosta konkursförvaltarens arvode.

Riksrevisionen framhåller dessutom att det finns skillnader i arbetssätt mellan Kronofogdens olika tillsynssektioner, och skillnader i kostnader för tillsynsärendena. Uppmaningen till Kronofogden är att fortsätta sin effektivisering och att skapa en mer enhetlig tillsyn.

– Sedan årsskiftet har vi en ny och större organisation, med fyra sektioner i stället för tre. ”Norr”, ”Väst” och ”Syd” har kompletterats med ”Öst”. Totalt är vi nu cirka 70 personer, inklusive enhetsledningen, berättar Erik Borgström, enhetschef inom Kronofogdens konkurstillsyn.

Han tycker att det är bra att Riksrevisionen tar ett helhetsgrepp på insolvensförfarandet:

– Vi ser positivt på de rekommendationer som har lämnats och kommer att arbeta vidare med dem. 

Öka domares kompetens
Riksrevisionen konstaterar även att tillsynen över rekonstruktioner är betydligt mer begränsad än över konkurser. Tillsynen är fokuserad på vilka som utses till rekonstruktörer och i vissa fall bedömningen av deras ersättning. Däremot saknar Kronofogden lagreglerad rätt att få ta del av rekonstruktörers handlingar, och här föreslår Riksrevisionen att regeringen ska inleda ett arbete för att utöka Kronofogdens befogenheter.

Enligt Riksrevisionen är det särskilt viktigt att Kronofogden bedömer rekonstruktörens förmåga att tidigt avgöra företagets livskraft. Syftet är att undvika onödiga kostnader.

År 2022 skärptes det så kallade livskraftstestet för företag som ansöker om rekonstruktion. Riksrevisionen konstaterar att skärpningen ännu inte har lett till att fler företag överlever.

”När företag genomför en rekonstruktion och sedan ändå går i konkurs leder det till ökade kostnader i form av ytterligare utbetalningar av lönegaranti och även minskad utdelning till borgenärerna”, skriver Riksrevisionen.

En annan brist anses vara att tingsrätterna har begränsade förutsättningar att genomföra livskraftstestet och de företagsekonomiska bedömningar som krävs. Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att satsa på kompetensutveckling i domarkåren.

Rädda arbetstillfällen
Ackordscentralens Mikael Kubu välkomnar Riksrevisionens granskning, men håller inte med om alla slutsatser.

– En konkursförvaltares övergripande mål bör inte vara att avsluta en konkurs så snabbt som möjligt, utan att skapa största möjliga värde för borgenärerna, betonar han.

Enligt Mikael Kubu kan det dessutom bli väldigt missvisande att mäta just antalet rekonstruktioner. Ett bättre mått borde vara att se hur många arbetstillfällen som räddas och hur stor omsättning olika bolag står för, anser han.

– En annan faktor är att de senaste årens lågkonjunktur har gjort det svårare att resa kapital i samband med rekonstruktioner. Även detta får förstås genomslag i statistiken, säger han.

••••

Behöriga domstolar
Från och med den 1 juli 2026 är färre tingsrätter än tidigare behöriga att handlägga konkurser. Följande tingsrätter har nu behörighet: Umeå, Sundsvall, Uppsala, Attunda, Stockholm, Södertörn, Örebro, Jönköping, Göteborg, Borås, Helsingborg och Malmö.

Från samma datum handläggs företagsrekonstruktioner endast av fyra tingsrätter: Göteborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall.

••••

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2026

Text: Lena Lidberg
Bild: Carl Ander, Kronofogden