Bolag i rekonstruktion diskrimineras vid offentlig upphandling

Regeringen anser att företag ska ha rätt till en andra chans. Men företag som genomgått en rekonstruktion missgynnas ofta i offentliga upphandlingar på grund av lägre kreditbetyg.

I Entreprenörskapsutredningen som presenterades 2016 påtalas problematiken att företag som varit föremål för rekonstruktion i princip utesluts från offentliga upphandlingar. Detta på grund av att offentliga upphandlare i många fall använder ratingnivåer som ett skallkrav, och ett företag som har genomgått en rekonstruktion får som regel alltid ett lägre kreditbetyg. Och ett företag som är under pågående rekonstruktion har inte ens rätt, enligt lag, att delta i upphandlingen vilket försvårar möjligheten till en andra chans. Utan nya uppdrag minskar chansen att överleva.

Gustav Hammargren som är upphandlingsjurist vid Upphandlingsmyndigheten bekräftar att det förekommer krav på kreditrating vid vissa upphandlingar, men enligt honom långt ifrån alla.

- Det är inte obligatoriskt att ställa ett sådant krav. Det skiljer sig åt mellan olika sektorer, och även mellan olika upphandlande myndigheter, säger Gustav Hammargren.

Offentlig sektor får utesluta rekonstruerade företag
Offentlig sektor vill oftast inte teckna kontrakt med företag som har ekonomiska svårigheter eftersom de av lag inte får ta några större ekonomiska risker. Och enligt bestämmelserna i 13 kap LOU får en myndighet utesluta en leverantör som är föremål för insolvensförfarande eller har ingått ackordsuppgörelse.

- Bestämmelserna om uteslutning har blivit mer rigorösa med de nya upphandlingsbestämmelserna som trädde i kraft 2017, säger Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling, på Svenskt Näringsliv.

Ett företag som uteslutits från en offentlig upphandling har emellertid rätt att ”tvätta rent” missförhållandena enligt 13 kap 5 §. Av direktiven framgår att uteslutningen max får göras under tre år för de fakultativa uteslutningsrunderna och fem år för de obligatoriska uteslutningsgrunderna. Denna tidsfrist har dock inte införts i svensk lag, något som både Svenskt Näringsliv och EU-kommission har påtalat för regeringen. Regeringen har sagt att de avser att återkomma med ändringar i LOU.

Rating ett stort problem för företag
Att företagen anser att rating är ett problem, syns i den enkät som Svenskt Näringsliv skickade ut i april i år. Av de cirka 1 600 tillfrågade företagen svarade ungefär en tredjedel att de anser att kraven i offentliga upphandlingar är för högt ställda och inte möjliga att uppnå. Här ryms bland annat kravet på rating.

På UC, som tillhandahåller kreditvärderingstjänster, väljer man att inte ens riskklassa företag som genomgått rekonstruktion, de första två åren efter rekonstruktionen. De informerar istället om att bolaget har rekonstruerats, så får banker och intressenter fatta beslut utifrån den informationen om de vill göra affärer med kunden eller inte.

- Även om bolaget visat att det klarat av en rekonstruktion så är risken statistiskt sett högre i den här gruppen av företag. Efter två år kan bolaget eventuellt prognostiseras och hamnar principiellt i riskklass 1–2*, men under vissa omständigheter kan företaget vara utan riskklass i upp till fem år, säger Richard Damberg, utbildningsansvarig på UC.

En upphandlande myndighet får dock inte utesluta en anbudsgivare enbart på grundval av omdömet från ett kreditvärderingsföretag. Den måste också göra en individuell bedömning av anbudsgivarens ekonomiska förhållanden. Det slog Förvaltningsrätten i Göteborg fast i en dom 2016. Exakt vilka krav som ställs i en upphandling är upp till den upphandlande myndigheten att avgöra, men kraven måste självklart följa de grundläggande principerna**. Om den upphandlande myndigheten väljer att ha med krav på omsättning eller rating kan det vara bra för leverantören att känna till att det finns vägar att kringgå detta.

- Det är svårt att inte missgynna företag som är i rekonstruktionsfas. Men de kan finnas med som underleverantörer eller så kan de åberopa andra företags kapacitet, till exempel ekonomisk eller finansiell ställning enligt bestämmelserna i 14 kap 6 §, säger Ellen Hausel Heldahl.

* Riskklassen visar vilken risk företaget löper att hamna på obestånd inom ett år. Riskklass 5 utgör lägsta risk och Riskklass 1 högsta risk. Källa: uc.se

** De grundläggande principerna inom LOU utgörs av: icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet samt ömsesidigt erkännande. Källa: upphandlingsmyndigheten.se

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 3 2019

Ny bok i skriftserien – Preskription av skattefordringar

Under april lanserades Preskription av skattefordringar. Det är den sjätte boken i skriftserien, ett samarbete mellan Stiftelsen Ackordscentralen och Norstedts Juridik, som ger ut högkvalitativ insolvensrättslig litteratur.

Boken har hela fyra författare: Mats Höglund, Ylva Larsson, Nils-Bertil Morgell och Marie Karlsson Tuula. Samtliga har skrivit artiklar och böcker i ämnet och känner varandra sedan tidigare, så enligt Mats Höglund föll det sig helt naturligt att genomföra projektet tillsammans. De har dessutom olika kunskaper inom ämnet vilket gör att de kompletterar varandra bra.

– Det gör att vi har kunnat skriva om preskription av skattefordringar genom olika infallsvinklar, säger Mats Höglund.

Fokus på talerättspreskription
Bokens fokus ligger på talerättspreskription, det vill säga fastställelsefrist för betalningsförpliktelser, alltså när en fordran finns och inte finns, och inte själva indrivningen.

– Det som inte tas upp är skattebrott, och anledningen till den avgränsningen är att man helt enkelt måste dra gränsen någonstans, det är omöjligt att ta upp ”allt”, säger Ylva Larsson.

Författarna har haft olika ansvarsområden, men alla har läst igenom varandras texter och stöttat varandra. Därmed står alla författare bakom hela boken, och Ylva vill ogärna lyfta fram något område i boken som viktigare än något annat.

– Vi har försökt att få med alla områden som berör preskription av skattefordringar. Inget område är viktigare än något annat, möjligtvis rättssäkerheten, säger Ylva. Att vara fyra författare till en bok kan ses som en stor utmaning, men Ylva säger att samarbetet har fungerat väldigt bra. Enligt Ylva var den enda utmaningen att de alla har så mycket att göra i sina vanliga yrken att det har tagit tid att få klart boken.

Monografin den enda i sitt slag
Boken riktar sig till studenter, lärare och praktiker. Anledningen till att de ville skriva boken är att det saknades en sådan i ämnet. Det finns såväl artiklar som enstaka kapitel i ämnet, men ingen omfattande monografi.

– Boken är ensam i sitt slag och fyller verkligen ett tomrum på marknaden, säger Ylva.

– Vi hoppas förstås att den ska komma till användning för såväl praktiker som studenter och att vi får synpunkter på denna för att göra den ännu bättre till nästa upplaga, säger Mats.

Ylva ser fram emot att använda boken i juristutbildningen vid Örebro universitet, där hon till vardags är universitetsadjunkt.

– Jag har jobbat med dessa frågor under så många år. Då är det väldigt kul att forska och skriva om det. I boken kan jag verkligen säga vad jag tycker och har möjlighet att dela med mig av mina kunskaper, säger Ylva.

Författarnas bakgrund:
Mats Höglund är universitetslektor vid Karlstads universitet. Har arbetat på Skatteverket och skrivit såväl en lic.avhandling som en jur. doktorsavhandling.

Ylva Larsson är lärare och forskare vid Örebro universitet och har tidigare arbetat vid Skatteverket där hon bland annat utbildade processförare tillsammans med Nils-Bertil Morgell.

Nils-Bertil Morgell är f.d. verksjurist vid Skatteverket, och har förutom utbildningar med Ylva Larsson även medverkat vid utarbetandet av handböcker och handledningar utgivna av Skatteverket.

Marie Karlsson Tuula är professor vid Karlstads universitet. Hon har omfattande erfarenhet av undervisning och biträder även aktörer på insolvensrättens områden med rättsvetenskapliga studier och undervisning.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Nya lagen om penningtvätt

Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism trädde i kraft den 1 augusti 2017. Bakgrunden till lagen är att Europaparlamentet i maj 2015 antog det fjärde penningtvättsdirektivet för att effektivare kunna bekämpa penningtvätt, skattebrott och finansiering av terrorism.

I Sverige tvättas pengar till ett värde av 130 miljarder årligen, enligt UC. Penningtvätt är enligt Ekobrottsmyndigheten när pengar som kommer från brott omvandlas till tillgångar som kan redovisas öppet. Det kan till exempel röra sig om pengar från narkotikabrott, trafficking och skattebrott.

Ökade krav på riskbedömningar
De skärpta reglerna berör många branscher, och ställer ökade krav på verksamhetsutövarnas riskbedömningar, både av den egna verksamheten och av kunderna. Länsstyrelsen* ansvarar för tillsyn av bland annat pantbanker, redovisningstjänster och oberoende jurister (till exempel verksamhetsutövare inom företagsrekonstruktion, som inte är en advokatbyrå).

– På grund av de ökade kraven har länsstyrelserna gemensamt tagit fram broschyren ”Ett riskbaserat förhållningssätt - Förstå och motverka riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i din verksamhet”. Broschyren är en hjälp för verksamhetsutövaren i arbetet med att förstå och göra riskbedömningar i sin verksamhet, säger Emil Vik på Enheten för tillsyn på Länsstyrelsen i Stockholm.

Fler tillsynsobjekt påverkar inte tillsynsfunktionen
Sedan den nya lagen trädde i kraft har antalet tillsynsobjekt för länsstyrelserna ökat från 11 011 till 11 703. För länsstyrelsernas del medför det främst att fler ska vandelsprövas.

– Länsstyrelsen har krav på sig att arbeta riskbaserat vilket vi också gör. I dagsläget har den nya lagen inte lett till en så stor ökning i arbetsbelastning att den påverkar vår tillsynsfunktion, däremot påverkas urvalet av att mängden tillsynsobjekt blivit fler, säger Emil Vik.

Regeringen föreslår skärpta åtgärder
Regeringen kom i mars med ett förslag om ytterligare åtgärder mot penningtvätt, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019. Förslaget innebär att Länsstyrelsen i Stockholms län ska få möjlighet att ingripa mot advokater, advokatbolag och personer i ett advokatbolags ledning som överträder penningtvättslagen.

Finansmarknadsminister Per Bolund säger i ett uttalande:

– Regeringen jobbar kontinuerligt för att stärka regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta innefattar även att se till att advokatväsendet inte kan utnyttjas eller bidra till penningtvätt. Men enligt Emil Vik kommer detta inte att påverka länsstyrelsens arbete nämnvärt.

– Enligt konsekvensanalysen så antas det att ärendetillströmningen på grund av förslaget kommer bli mycket begränsad.

Fotnot:

*Övriga tillsynsmyndigheter för finansiella och icke-finansiella verksamhetsutövare är Finansinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Spelinspektionen, Länsstyrelsen, Revisorsinspektionen och Sveriges advokatsamfund.

Länsstyrelsens tillsyn delas in i tre delar:

Vandelsprövning
En lämplighetsprövning (s.k. vandelsprövning) utförs av samtliga företrädare för verksamheter som omfattas av länsstyrelsens tillsyn. Därför kontrolleras samtliga företrädare mot Polismyndighetens belastningsregister samt Skatteverkets och Kronofogdens skuldregister.

Kontroll av riskbedömningar och rutiner
Länsstyrelsen granskar verksamhetsutövares riskbedömningar samt rutiner och riktlinjer för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Oftast görs en så kallad skrivbordskontroll då verksamhetsutövaren föreläggs att lämna in handlingar och uppgifter som behövs för tillsynen. Ibland görs platsbesök hos verksamhetsutövaren för att t.ex. följa upp hur rutiner och riktlinjer tillämpas i praktiken.

Uppsökande verksamhet av oregistrerade verksamhetsutövare
Samtliga verksamhetsutövare som faller under länsstyrelsens penningtvättstillsyn, förutom pantbanker, ska anmäla sin verksamhet till Bolagsverkets register mot penningtvätt. Uppsökande verksamhet drivs för att följa upp verksamhetsutövare som valt att inte registrera sig. Länsstyrelsen kan förelägga verksamhetsutövare att registrera sin verksamhet hos Bolagsverket. Om verksamhetsutövaren inte fullgör sina skyldigheter får länsstyrelsen förelägga verksamhetsutövaren att t.ex. göra rättelse eller upphöra med verksamheten. Föreläggandena får förenas med vite. Läs mer på lansstyrelsen.se.

Text: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Nya EU-direktivet om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering

I november 2016 presenterade EU-kommissionen ett förslag om uppdaterad rekonstruktionslagstiftning för en effektivare insolvenshantering. Därefter har både Europaparlamentet och Rådet presenterat egna förslag under 2018, och ett utkast till EU-direktiv presenterades i december 2018. Den slutgiltig version beräknas komma under våren.

Under Insolvensrättsligt forum i Uppsala i februari var senaste utkastet till direktivet en av punkterna som diskuterades. I panelen satt bland annat Markus Ehrenpil, doktorand med fokus på rekonstruktion vid Juridiska institutionen på Uppsala universitet. Vi har träffat Markus för att diskutera hur direktivet kan tänkas påverka svensk lagstiftning.

Enligt Regeringskansliets faktapromemoria 2016/17:FPM34 kommer förslaget ge effekt på vissa gällande svenska regler. Det ska till exempel inte vara obligatoriskt att utse en rekonstruktör.
– Jag tror att Sverige kommer försöka runda den delen av förslaget. Regeln i direktivet om att rekonstruktör endast ska utses när det anses nödvändigt är skapad för att få ett attraktivare och billigare förfarande. Tanken är att gäldenären ska ha kontroll över sin verksamhet och vilja söka ett förfarande på ett tidigt stadium samt klara detta själv med hjälp av tillgänglig information på internet. Det är svårt att förstå hur det ska fungera i praktiken, särskilt för små och medelstora företag. De som arbetar med rekonstruktion vet att ett förfarande är hyfsat komplicerat och efter implementeringen av direktivet kommer det knappast att bli enklare. Medlemsländerna får undanta vissa situationer som alltid ska ha en rekonstruktör. Direktivet har även tre situationer där rekonstruktör är obligatoriskt, som när ett generellt verkställighetsförbud ska gälla för alla borgenärer. Ett sådant verkställighetsförbud finns redan i lagen om företagsrekonstruktion och kommer förmodligen vara utgångspunkten även efter implementeringen.

Förslaget ger liksom svensk rätt möjlighet att förhindra att utmätning eller annan verkställighet sker under rekonstruktionsförfarandet. En sådan möjlighet är begränsad till fyra månader, med viss möjlighet till förlängning under max ett år.
– Detta kommer utgöra marginell skillnad för svensk del. I Sverige har vi en gräns på tre månader, med möjlighet till förlängning i etapper till max ett år. Största skillnaden är att direktivet har lite tydligare regler kring förlängning.

Till skillnad från vad som gäller i det svenska förfarandet ges borgenärerna rätt att rösta, inte bara om nedsättning av skulder, utan om hela rekonstruktionsplanen.
– Detta är förmodligen den största förändringen för svensk del. Idag har vi ett ackord som gäller för alla oprioriterade borgenärer. Efter implementeringen ska borgenärerna delas in i olika grupper baserade på deras likartade intressen, där grupperna kan erbjudas olika uppgörelser. Får man med sig en majoritet inom varje grupp, åker minoriteten med på uppgörelsen. Det blir mer komplext än idag, men fördelen är att man kan skapa uppgörelser i varje enskilt fall som inte är begränsade till ett fyrkantigt ackord. Direktivet är dock öppet hållet, så väljer lagstiftaren att införa minimum – två grupper, en för säkerställda borgenärer och en oprioriterade, behöver man i princip inte göra mycket alls. För egen del hoppas jag att lagstiftaren inför regler som tillåter en dynamisk gruppindelning som kan anpassas i varje enskild situation.

Förslagets bestämmelser med skyldigheter för befattningshavare i bolag att vidta vissa åtgärder saknar direkt motsvarighet i svensk lag.
– Reglerna i 29 kap. ABL är så breda att de troligtvis täcker in de här situationerna ändå. Direktivet är dock tydligare och anger att styrelsen ska tillvarata borgenärernas intressen och vidta åtgärder för att undvika insolvens. Vilka åtgärder som ska vidtas framgår inte, men en åtgärd för att undvika insolvens är exempelvis att ansöka om ett rekonstruktionsförfarande. Att det inte framgår vilka närmare åtgärder som ska vidtas i zonen av insolvens är rimligt eftersom ledningen i varje företag måste ha manöverutrymme att vidta de åtgärder som anses bäst i den givna situationen. Ansvar får därefter utkrävas om vidtagna åtgärder inte är försvarbara.

Kan du kommentera de två övriga delarna i direktivet Regelverk för skuldsanering samt Åtgärder för att öka effektiviteten i förebyggande rekonstruktionsförfarandena?
– Vi har redan ett system för f-skuldsanering i Sverige, så den delen tror jag inte kommer att påverkas nämnvärt. När det gäller effektivisering av förfarandet framgår av direktivet bland annat att domare ska ha lämplig utbildning och nödvändig kompetens avseende insolvenssituationer. Personligen anser jag att ökad effektivitet bäst skulle uppnås med specialistdomstolar för insolvensfall. Det är inte så vanligt med rekonstruktion idag i Sverige så det är svårt för alla domare att hålla sig uppdaterade på området. Insolvens är ett så speciellt rättsområde att det är motiverat att ha specialdomstolar.

Kommer vi behöva ändra i lagen om företagsrekonstruktion?
– Förmodligen, men i vilken omfattning är jättesvårt att svara på. Direktivet innehåller väldigt mycket valfriheter och väljer lagstiftaren att inte bara gå på minimumkraven så kan det bli ett hyggligt stort pussel. Personligen ser jag gärna att rekonstruktionssystemet i Sverige landar i fastställandet av en helhetsuppgörelse där även gäldenären och dess aktieägare ingår och kan förpliktigas att göra vissa saker. I Sverige har vi idag en rekonstruktionsplan men den fastställs inte av domstol så den får ingen rättsverkan. Gäldenären kan i princip strunta i vad som står i den, då fokus är att ackordet ska fullföljas. Fastställs hela planen med alla dess uppgörelser – som träffar borgenärerna, gäldenären och aktieägarna – går det att skräddarsydda lösningar för varje företag.

Text och bild: Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 2 2019

Vad tycker deltagarna om forumet?

Vi summerar årets forum genom att ställa följande frågor till några olika deltagare.

1. Vilken funktion anser du att Insolvensrättslig Forum har?
2. Hur tycker du att årets forum var?
3. Vilken eller vilka frågor tycker du var mest intressanta?
4. Tycker du att det finns någon annan intressant insolvensrättslig fråga som borde ha behandlats?

HANS ANDERSSON, ORDFÖRANDE REKON:

Insolvensrättsligt Forum är unikt på det sättet att det är en återkommande samlingsplats för både praktiker, rättsvetenskapsmän och sakkunniga från departementen. Forumet är också viktigt för att föra fram budskapet till framförallt lagstiftaren om vikten av att agera för att vi ska ha en modern och ändamålsenlig insolvenslagstiftning. Att forumet endast hålls vartannat år tror jag är bra i det avseendet då det ger möjlighet att låta tiden verka och sålla ut de frågor som fortfarande är eller har blivit aktuella sedan sist.
Jag tycker det var ett lyckat arrangemang med en bra blandning av ämnen av direkt betydelse för det praktiska rättslivet och mer framåtblickande frågor kopplat till framförallt det arbete som pågår på EU-nivå för att harmonisera insolvensrätten.
Jag tycker frågeställningen om styrelseledamöternas medansvar vid insolvens är högintressant. Det finns ett ökat fokus på frågan från rättsvetenskapen men också genom utländsk påverkan och nu senast genom bestämmelser i det nya insolvensdirektivet från EU. Samtidigt är det väldigt oklart vad den närmare innebörden av medansvaret är och vi har inte ännu något vägledande avgörande i frågan. Att EU:s nya insolvensdirektiv fick en plats på forumet var också självklart eftersom det står klart att det ska antas och bli lag i Sverige inom ett par år. Med tanke på de omfattande förändringar som måste införas i svensk rätt för att implementera direktivet är det en mycket kort tid.
Jag hade gärna sett att frågorna kring konkursbolagets möjligheter att processa efter konkurs och hela regelkomplexet kring 3 kap 9-10 §§ konkurslagen hade fått ett större utrymme. Nu berördes ämnet lite grann men det finns mycket ytterligare att fundera kring. Samtidigt är programtiden begränsad så prioriteringar måste göras.

LARS-GUNNAR ÖBERG, BANKJURIST SWEDBANK:

Forumet har en mycket viktig funktion att fylla som en samlingspunkt för praktiker, akademiker och lagstiftare samt andra intressenter med syfte att på ett djupare plan diskutera och debattera insolvensrättsliga frågeställningar. Det är viktigt för framtiden att denna tradition fortsätter och utvecklas.
Årets forum var (som vanligt) mycket bra och höll en hög nivå. Med hög nivå menar jag bland annat sammansättningen av panelen med professor Mikael Möller (och Torgny Håstad i publiken), jur.dr. och doktorander samt några av våra främsta advokater inom rättsområdet. Genom deras medverkan så håller forumet en hög nivå.
Styrelseansvarsfrågan och ackordsfrågan. Frågorna om styrelseansvar kunde knytas till några aktuella rätts fall och genom denna koppling så ges belysning åt både praktiska och teoretiska moment kring uppkomna frågeställningar. Även frågorna om ackord hade en balanserad mix mellan teori och praktiska moment.
Inte på årets forum utan det får anstå till år 2021. Det är bättre att koncentrera sig kring några få frågeställningar och fördjupa sig i dessa än att ägna tid åt en mångfald med frågor. Risken blir annars att det missas i fördjupningen av ämnena.

MARIT JUSELIUS, RÄTTSLIG SPECIALIST SKATTEVERKET

I och med att forumet är öppet för alla som intresserar sig kan man få en bred diskussion av aktuella insolvensrättsliga frågor. Paneldiskussionerna och deltagarnas inlägg på forumet bidrar till en ökad förståelse för de komplexa frågor som tas upp. Förhoppningsvis kan även de diskussioner som förs plockas upp av lagstiftaren. Ett intressant inslag de senaste åren har varit de mentometeromröstningar som görs. Dessa ger en fingervisning av deltagarnas åsikter i en viss fråga.
Årets forum innehöll en bra blandning av såväl teoretiska som praktiska frågor. Mixen anser jag är nödvändig för att öka förståelsen och få en verklighetsförankring i problemställningarna.
Genomgången av EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering uppskattade jag och diskussionerna om vad direktivet kan komma att innebära för Sveriges del var väldigt intressanta. Det var ett särskilt informativt inslag i debatten att en representant från departementet som för Sveriges del förhandlat om direktivet deltog. Sedan var punkten om de ”Luriga ackordsfrågorna” mycket givande – många intressanta juridiska frågor väcktes och man kunde konstatera att rättsläget inte alla gånger är helt klart.
De frågor som fanns med på dagordningen i år var väl avvägda och det är ingen särskild frågeställning som jag saknade.

JÖRGEN TESCH, KRONOFOGDE OCH VERKSAMHETSUTVECKLARE, JURIST OCH KONKURSTILLSYNSENHETEN:

Insolvensrättsligt Forum har kommit att bli en institution i insolvenskretsar. Forumet fyller förstås både funktionen av att möjliggöra debatt och sprida kunskap i obeståndsfrågor, men det är också en plats att mötas på och återknyta kontakt med personer som man kanske annars inte träffar så ofta.
I årets program var jag själv särskilt intresserad av inledningspunkten - om styrelseansvaret i insolvenssituationer. Jag tycker framställningen blev levande och engagerande - en bra mix av teoretiska tankar från universitetsvärlden och de mer praktiskt orienterade advokaternas infallsvinklar. Även fredagens programpunkt, om ackordsfrågorna, innehöll många intressanta delfrågor som blev besvarade - både av panelen och av auditoriet, via mentometersvaren. Ur ett allmänbildningsperspektiv är det förstås bra att veta vad en dubbel ”haircut” är för något.
Torsdagens andra punkt blev litet tyngre - förmodligen beroende på att jag själv inte är praktiskt verksam inom företagsrekonstruktion. Forumet riktar ju sig till en ganska bred grupp av obeståndsspecialister och man kan inte förvänta sig att alla delar av programmet passar alla deltagare fullt ut. Dessutom måste man lägga litet tid på förberedelser – framförallt gäller det frågor man inte själv sysslar med dagligdags, annars kan sådana programpunkter bli svåra att ta till sig fullt ut.
Nästa Forum hoppas jag kan innehålla en punkt som diskuterar ett skarpt regeringsförslag med utgångspunkt i den rapport om en rationellare konkurshantering (RKH), som togs fram för några år sedan - i ett samarbete mellan Domstolsverket och Kronofogden. En punkt med en kollega från något av våra nordiska grannländer - kanske en konkursförvaltare eller en konkursdomare - tror jag också hade blivit en uppskattad del av programmet.

Text: Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Återkommande ämnen under Insolvensrättsligt Forum

Vid de femton Insolvensrättsliga Forum som hållits sedan 1990, har ett antal ämnen återkommit vid flera tillfällen.

Insolvensrättsligt Forum har genom att understödja insolvensrättslig debatt och forskning, val av forumens ämnen och deltagarnas breda representation, påverkat lagstiftningen samt haft betydelse som rättskälla och inspirationskälla. Även om det kan vara svårt att hålla isär påverkan av debatten i forumet från påverkan av enskilda personers insatser, kan interaktion mellan forumet och lagstiftningsprocessen konstateras.

Ständigt aktuella frågor

Rekonstruktion av insolventa företag
1988 tillsattes en Insolvensutredning för att analysera behov och förutsättningar för ett rekonstruktionsinstitut efter internationell förbild. Rekonstruktion av insolventa företag var det första ämnet på det första forumet 1990. Ämnet har sedan dess varit uppe på agendan vid ett flertal tillfällen, bland annat under punkterna ”Förmånsrätt och företagsrekonstruktion” 1999, och ”Offentligt ackord” 2007. 2017 diskuterades temat igen under ”Aktuella frågor rörande företagsrekonstruktion”. ”EU-direktivet om rekonstruktion och en effektivare insolvenshantering” diskuterades under årets forum eftersom en överenskommelse har träffats mellan rådet och parlamentet om rubricerade direktiv. Det är nu föremål för språklig översyn och översättning och väntas träda i kraft i april 2019. Vad gäller rekonstruktion, inklusive ett samlat insolvensförfarande, har forumet påverkat och bidragit till att ett antal grundläggande principer inom rekonstruktionsrätten fått rättspolitiskt gehör.

Abandonering av egendom från konkursbo
När ämnet diskuterades vid 1997 års forum blev det allmänt känt och lanserat som ett särskilt institut inom konkursrätten. Mikael Möller menar i skriften ”Insolvensrättsligt forum 2009” att det var först då som konceptet abandonering lades fast i nutida svensk rätt. Ämnet har sedan återigen diskuterats vid 1999 års forum under ämnet ”Konkurs och miljöansvar”. Det var även föremål för diskussion 2001 (”Lagstiftningsstopp på Justitiedepartementet”) samt 2005 (”Konkurs och processer”).

Styrelseansvar
Har upprepade gånger diskuterats under forumen, senast i år under temat ”Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion”. Ämnet stod även på agendan 2017 då ”Styrelsens plikter och ansvar vid sannolikhet för insolvens” diskuterades. 2011 behandlades utvecklingslinjer i rättspraxis avseende företrädaransvar enligt aktiebolagslagen och skattebetalningslagen.

Diskussionspunkter vid 2019 års forum var:

Styrelseansvar vid fortsatt drift och fortsatt processande vid eller i grannskapet av insolvens samt under konkurs och företagsrekonstruktion
EU-direktivet om rekonstruktion och effektivare insolvenshantering
Luriga ackordsfrågor

Källor: ”Insolvensrättsligt forum 2009”, Redaktör Mikael Möller, iUSTUS Förlag, samt program för forum till och med 2019.

Text: Lotta Hovhammar • Anette Norling
Foto: Anton Enerlöv

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Ny lag om entreprenörsansvar i byggbranschen

I juni 2018 beslutade riksdagen om en ny lag om entreprenörsansvar för lönefordringar i byggbranschen. Lagen har nyligen trätt i kraft och är starkt kritiserad av flera branschorganisationer, men det finns även de som välkomnar lagen.

Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 2019, innebär att en arbetstagare som har utfört arbete inom bygg- och anläggningsbranschen, men som inte har fått sin lön utbetald, kan kräva utbetalning av den som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. I vissa fall kan huvudentreprenören bli betalningsansvarig.

Intensiva samtal med regeringen
Syftet med den nya lagen är att skapa ordning och reda i bygg- och anläggningsbranschen. Till en början var man dock kritisk på Sveriges Byggindustrier.

– Vi befarade att lagförslaget skulle hota legitimiteten i den svenska modellen, samtidigt som den riskerar rubba ansvarsfördelningen och snedvrida konkurrensen, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd för Sveriges Byggindustrier.

Under förra året förde man därför intensiva samtal med regeringen kring lagförslaget.

– Vi kan nu konstatera att regeringen lyssnat på oss och låter de kollektivavtal i sektorn som innehåller ett entreprenörsansvar vara fredade. Tillsammans med Byggnads har vi säkerställt att lagen inte tar över vårt gemensamma kollektivavtal, utan bara blir tillämpbar i vissa speciella fall, säger Mats Åkerlind.

Sveriges Byggindustrier är emellertid oroliga att nystartade företag väljs bort på grund av lagen. Om de väljs kanske de får betalt senare eftersom man vill säkerställa att de har betalt sina egna lönefordringar först, vilket vore förödande.

– Det kan leda till att vi kommer se ett ökat antal företag som hamnar på obestånd för att de inte får in sina betalningar i tid, säger Mars Åkerlind.

Negativa konsekvenser för sysselsättningen
Måleriföretagen i Sverige välkomnar att regeringen genomför dessa åtgärder, men är kritiska till lagens utformning.

– Det är bra att det finns en vilja hos politikerna att stötta branschen med åtgärder som kan bidra till att sätta stopp för fusk och mygel. Det är en angelägen fråga som vi inom byggsektorn tillsammans jobbar aktivt med, säger Pontus Sjöstrand, vd på Måleriföretagen i Sverige.

– Nystartade företag kan däremot få svårt att etablera sig och komma in på marknaden eftersom det finns risk för att huvudentreprenören, för att minska den ekonomiska risken, nu väljer att bara arbeta med företag som redan är väletablerade.

Pether Fredholm, vd på byggföretaget JSB, tror att lagförslaget kommer få stora konsekvenser för sysselsättningstillväxten i byggbranschen, och säger i ett pressmeddelande:

– Det kommer att leda till ett ändrat inköpsbeteende där vi blir mer restriktiva mot nya, okända underentreprenörer oavsett deras erbjudande. Det kommer bli svårare att starta byggföretag i Sverige, vilket missgynnar sysselsättningstillväxten som ju huvudsakligen sker i små och medelstora företag. Underentreprenörer får räkna med längre betalningstider och sämre kassaflöden för att vi inte ska riskera att krävas på en löneskuld. Detta medför också en ökad administration som kunderna får betala i slutänden, säger Pether Fredholm.

Text: Anette Norling
Foto: Shutterstock

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 1 2019

Ackordscentralen 2.0

Vi har det senaste året satsat stort på att uppdatera vårt varumärke.

Till exempel så har logotypen fått ett nytt utseende och den grafiska profilen har uppdaterats. Detta ledde till att tidningen fick ett nytt utseende redan till nr 1 2018. Ni som besökte vår stiftelsedag i maj lade antagligen märke till förändringen även där.

Lanseringen av den nya webbsidan som skedde i början av oktober är ytterligare en led i detta arbete. På ackordscentralen.se hittar du numera en modern och lättöverskådlig sajt, där du bland annat kan ta del av information om oss och våra tjänster, samt senaste nyheterna inom våra verksamhetsområden.

Vår andra sajt acrekonstruktion.se har också fått ett uppdaterat utseende. Acrekonstruktion.se riktar sig främst till mindre företag med lättförstådd information om konkurs och rekonstruktion.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Lehman Brothers AB – konkurs med 100 % utdelning

Lehman Brothers Holdings Inc, med huvudkontor i New York, hade dotterbolag i många delar av världen. I finansmetropoler som London och Frankfurt. Och även i Umeå. När konkursen blev ett faktum och även det svenska bolaget Lehman Brothers AB försattes i konkurs, utsågs Anders Bergman vid Ackordscentralen Norrland till konkursförvaltare.

Kan du berätta om Lehman Brothers svenska dotterbolag?
Verksamheten i det svenska dotterbolaget utgjordes av utveckling av koncerninterna IT-system som användes inom Lehman Brothers-koncernen. Bolaget hade 34 anställda. Förutom platschefen var alla anställda systemutvecklare med olika inriktningar. Det svenska bolaget hade endast det brittiska bolaget Lehman Brothers Ltd som kund.

Berätta om arbetet med konkursen.
Konkursen i det svenska bolaget inträffade någon månad efter konkurserna i de övriga bolagen i koncernen. Innan konkursutbrottet för det svenska bolaget hade Nomura övertagit den europeiska delen av Lehman Brothers-koncernen. Beträffande det svenska bolaget hade ett avtal träffats om överlåtelse av rörelsen till Nomura Sweden AB. Enligt avtalet övertog Nomura Sweden AB ansvaret för det svenska bolagets alla skulder, förutom koncernskulder. Avtalet var dock villkorat av att konkursförvaltaren skulle godkänna överlåtelsen.

Vår utredning utvisade att det var till fördel för fordringsägarna att överlåtelsen blev genomförd, varför jag lämnade mitt godkännande till avtalet. Överlåtelsen till Nomura Sweden AB omfattande inte fordringar och skulder till andra företag inom Lehman Brothers-koncernen. Vårt fortsatta arbete i konkursen blev därför att utreda den fordran som det svenska bolaget hade mot Lehman Brothers Ltd i London.

Vi har i det brittiska bolagets konkurs bevakat det svenska bolagets fordran och erhållit utdelning till 100 % på kapitalbeloppet på denna fordran. Även utdelning avseende ränta under konkurstiden har till viss del blivit utbetald.

Vilken utdelning kommer fordrings-ägarna få i den svenska konkursen?
Konkursen i det svenska bolaget är inte färdig att avsluta än i och med att vi inväntar slututdelning i det brittiska bolagets konkurs. Men den bedömning vi gör är att även fordringsägarna i den svenska konkursen – som huvudsakligen är Lehman Brothers Holdings Inc – sannolikt kommer att få full utdelning på sina bevakade fordringar.

Att det blir 100 % utdelning både i den brittiska och den svenska konkursen visar på att krisen i Lehman Brothers-koncernen i vissa delar mer var en fråga om brist på likviditet och finansiellt förtroende än avsaknad av ekonomiska värden.

Till slut, vad tror du världen och Sverige har lärt sig av den finanskris som efterföljde Lehman Brothers konkurs?
Konkurserna visar på vikten av att det finns förtroende för de finansiella institutionerna. Brist på förtroende kan leda till obestånd och konkurs, även om det finns stora värden i de verksamheter som bedrivs. Konkurserna inom Lehman Brothers-koncernen visar också på hur världens alla finansiella marknader är sammankopplade till varandra.

Anette Norling

Foto: Shutterstock, Ola Kjelbye

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018

Ackordscentralen bjöd in styrelsenätverket Boarding For Success

Ackordscentralen bjöd den 20 november in styrelsenätverket Boarding For Success (BFS) till sitt kontor på Strandvägen i Stockholm.

Koncernchef och vd Mikael Kubu samt juristerna Louise Sjödahl och Anna Engman informerade såväl om vilka krav som aktiebolagslagen ställer på styrelsen och vad styrelsen kan göra för att förhindra att företaget hamnar på obestånd, som sätten att rekonstruera bolag och därvid praktiska exempel. Kvällen inleddes med en enklare förtäring och dryck, och avslutades med trivsamt mingel och nätverkande.

BFS:s vision är att vara Sveriges vassaste styrelsenätverk, och vill synliggöra olika kompetenser som kan behövas under företagets olika faser. Med bredden i sitt nätverk kan de erbjuda rätt kompetens till startups, ägarledda och noterade bolag.

Anette Norling

Ur Ackordscentralen Nyheter nr 4 2018